I fredags tog jag cykeln till Södermalm, mötte upp min moster Lallan som var i stan och vi begav oss till Djurgården. Och när vi klev av spårvagnen på ändstation var det helt plötsligt både sol och vår!
Vi klev rakt in på prins Eugenes Waldemarsudde. Jag har troligtvis varit där förut, men det var i så fall väldigt länge sedan. Just nu hade de i alla fall utställningen ”Det blommande – Konst och botanik”, om blommor och buketter i konstverk.
Det fanns små tavlor som sprakade av färg.
Och stora som gjorde samma sak.
Men också skulpturer och installationer och till och med en smörbollsblomma av Fabergé.
Samt den obehagliga tavlan ”Flickan och döden”. Allt var dock mycket fint.
Efter huvudutställningen åt vi lunch, jag fick sparris på blomkålspuré och roslemonad.
Sedan gick vi vidare till utställningen ”Prinsväxter” som var i hemdelen av museumet. Det var mycket fint och luktade gott.
Miljöerna var såklart överdådiga och ouppnåeliga, men blommorna kan en ju faktiskt återskapa hemma, som detta bord fullt av pelargoner och murgröna.
Biblioteket gick i grönt och jag ville ha den här vasen, men enligt Google är det någon sorts dyrgrip för närmare 40 000.
I hemdelen fanns även Eugenes egen tavla ”Molnet” och den klassikern var såklart fint att se.
Vi gick upp till sista våningen och tittade på verk ur samligen, till exempel detta stormiga hav av Strindberg.
Mina favoritmålningar var nog dock dessa, den senare ”I fantasins värld” av Isaac Grünewald fick följa med hem som kylskåpsmagnet.
Sedan gick vi ut i solen igen, jag blev förtjust i dessa stakettoppar och funderar på något liknande mot älven vid huset, och så fick vi en dryck på en uteservering i solen. En mycket fin fredag.
Förra veckan var det så mycket sjå, och hade varit så mycket sjå veckan dess förinnan, med jobb, mönstersläpp och releasefest, så jag tog helt enkelt en bloggsemester i en vecka. Men nu är ordningen återställd!
I fredags var det strålande sol och jag mötte upp Fredde i Sickla. Ärenden gjordes och mat åts i solen. Sedan gick jag till Stadsmissionen och köpte ett gult, danskt spillkum. Det ska få flytta till huset!
Fredde var hemma igen och lagade sin cykel och jag storhandlade min så full att jag fick surra fast handväskan i fram. Snart ska ag fästa dit en Prippsback.
Det blev lördag och jag krängde på mig Work & sport-byxorna och cyklade hem till mamma och pappa. Sedan hjälpte jag mamma att sortera och rensa bokhyllan hela långa dagen tills vi äntligen fick fira med en öl och hamburgare på Pohlhem.
Och så blev det igår, söndagen. På balkongen blommade påskliljor jag köpte i fredags för tio kronor krukan, och äppelträdet börjar ta sig, björnbärsburken med, men den är jag inte lika peppad på.
Av mamma fick jag en bok om trädgårdsodling och jag läste på i sällskap av min blivande hemträdgård. Jag borde verkligen skola om perennerna men jag har inte jord nog, och det fick inte plats på cykeln i fredags.
Framåt eftermiddagen fick jag långtråkigt och tog fram en lite trist sänglampa jag hade tagit med från huset, jag tror vi fick den av min kusin och hans tjej i somras.
Fram åkte även en bit tapet av Svenskt tenns Eldblomma som jag fått av min moster.
Några kvartar senare fanns det en lite festligare sänglampa. Det knixiga med att klä om lampor är ju att de nästan alltid är koniska, så en behöver använda mer material än längden på lampan. I detta fall var lampskärmarna 14 cm, och jag använde 17 cm tapet så att jag kunde rulla lite snett. Var jag ska ha lampan vet jag inte än, men förmodligen blir det i huset.
Jag glömde blogga igår, så vi kör ett torsdagsinlägg och river av de sista påskbilderna innan vi vänder blad från denna högtid och går vidare!
Påskafton började med grått väder och kyla, så jag tog på mig min mammas gamla Skiyot-jacka och vandrade iväg till affären för att handla det sista till påskmiddagen. Det är så härligt att ha en Icabutik på gångavstånd från huset!
Jag hade på mig ett par hängselbyxor jag köpte på Vinted tidigare i våras. ”Work and sport” står det på etiketten och jag tar detta på allvar. Farfarströjan kommer från Sellpy och är i ull, otroligt mjuk. Båda plaggen väl värda de 60kr de kostade vardera.
Koppen fick jag förra året av Amanda, hon köpte den på en hantverksmässa för att hon vet att jag älskar både Suicide-originalet och Bruce Springsteen-covern. Det är en absolut favoritkopp.
Jag grejade runt i min låda med ljus och servetter och hittade en påse riktigt gamla påskfjädrar som jag fått av mamma, de följde med i en loppislåda färglada ljus hon köpt till mig. Egentligen stöttar jag inte köp av påskfjädrar då det är så mycket djurplågeri i den industrin, men när de nu bara låg där i det privata hemmet kunde jag inte låta bli att dekorera riset med dem.
Jag hade ansvar för för- och efterrätt och gjorde en Västerbottenspaj till förrätt och ur bild står fyra chokladfondanter och väntar på sin tid i ugnen.
Jag var självutnämnt även ansvarig för dukningen och hade stora problem med att välja just duk. Alla dukar kändes för stora på vårat ganska fjuttiga bord.
Men så var det dags att snygga till sig och jag gjorde mig påskfin i en Rodebjer x Jobs-kjol och en av de stickade koftorna jag köpte häromsisten.
Bordet dukades och min moster kom förbi med en bukett tulpaner.
En gräll och go dukning som klarade sig fint utan någon duk! Däremot måste jag verkligen skaffa ett ordentligt strykjärn till huset. Det följde med ett med köpet, men det läcker massa vatten, så jag orkade inte dra fram det för några tabletters skull.
Allt var klart och jag hällde upp en Janne Shuffle i en sejdel och satte mig att vänta in gästerna.
Vi gick ut och ställde oss på bron för att hålla koll när de skrivit till Fredde att de närmade sig.
Så blev det dags för middag. Förrätt: Västerbottenspaj, varmrätt: vietnamesiska sommarrullar med hosinstekt aubergin eller kyckling, efterrätt: chokladfondant och white russian. Allt blev gott, bäbisgästen satt som en kung i barnstolen som följde med huset och efter middagen löste vi ett mord, så allt som allt tio poäng.
Dagen därpå var vi uppe tidigt för att säga hejdå till gästerna som skulle bila vidare. Sedan hasade jag mest runt. Jag hade fått ett gammalt nummer av Damernas värld av min moster som jag hade långläsning i.
Följande var en artikel om kvinnor som gått någon av de många klädsömnadsutbildningarna som fanns i Borås, men allt jag kunde fokusera på var att jag behöver en rödrandig morgonrock, gärna i frotté!
Ute var det grått och trist, men nytt gräs börjar kommadär vi planterade i somras, det bara syns inte så noga under löven.
Jag höll mig i biblioteket nästan hela dagen.
Tills det var dags att gå hemifrån! Min kusin Sanna hade bjudit över oss på middag, och eftersom vi skulle fara hem dagen därpå plockade jag ihop hushållets snittblommor och gav till henne.
Och så blev det i måndags, snön hade fallit nästan hela natten och det kändes som ett bra tecken på att åka hem för denna gång.
I onsdags bilade vi som sagt upp till Västerbotten för att fira påsk och göra mest ingenting. Eftersom vi åkte innan de flesta fått ledigt var vägarna inte fullsmockade och allt gick smidigt.
Vi stannade på Dockstabaren för middag, men tyvärr var den inte toppen denna gång, så jakten på en ny vägkrog lever.
Runt 19 och just innan solen gick ner kom vi fram till huset.
Min morbror hade satt på värmen på morgonen så där inne var det varmt och mysigt. Jag packade upp och grejade och fyllde godisburkar med karra.
Eftersom middagen var sådär avslutade jag kvällen med både smörrebröd och gokaka innan läggdags.
Sedan vaknade vi upp till skärtorsdag och helt okej väder.
Fredde for ut och sprang och jag bestämde mig för att räfsa i trädgården.
Min moster Lallan kom förbi med wienerbröd och det blev paus från räfsandet för resten av dagen.
I biblioteket hängde tunga yllegardiner som inte behövdes för att hålla värmen mer, så för att dölja tapetskadan från när vi öppnade upp mellan rummen hamrade vi upp ett par tunna gardiner och en tavla istället. En vacker dag ska vi såklart göra något åt skadan, sätta dörrfoder och snygga åt murstocken, men det finns annat som är mer prio just nu.
Men när gardinerna var bytta kändes allt snyggt nog för att få påskpynta!
Jag hämtade ris i trädgården och hängde upp allt pynt. Lite dukar lades ut här och där och ljus tändes.
Jag pyntade mig själv i en Vånna inget-tröja då de har återförreningsturné och spelade i Stockholm både igår och ikväll, och jag hade svag fomo.
Men så lade jag mig i schäslongen och läste och Fredde kom förbi med en GT, så allt kändes ganska bra ändå.
Ute var det skymning och inne lyste gula påskljus.
Efter middagen spelade vi Chicago och Alfapet och vann varsitt spel.
Sedan fick vi rapport om att det var norrsken och medan vi stod där ute kom tre småkusinbarn vandrandes på vägen för att komma på besök. Vi gick in i värmen och gav dem påskmust och karameller och fick höra allt som hänt sedan sist tills de blev hemhämtade.
Resten av kvällen låg jag i biblioteket och läste.
Igår var det långfredag och strålande sol. Vi gick till mamma och pappas hus och inspekterade, fint som vanligt.
Fredrik var fin, älven var fin och backen var fin.
Vi stal mina föräldrars skottkärra och gick hem igen.
Alla högar jag hade räfsat dagen innan samlades ihop och jag försökte befria rosenbusken på alla döda kvistar och pinnar och hoppas den ska bli glad för det i sommar.
Det var så varmt och soligt så vid 15 hämtade jag utemöbler och fixade trefika på altanen.
När solen gick i moln och det blev för kallt fixade vi inomhus. Ljusen brann ut dagen innan och jag satte flerfärgade ljus i stakarna och tyckte det kändes påskigt.
Sedan började det klia i fingrarna på både mig och Fredde att göra något. Detta ledde till den stora lampinventeringen. En mängd fanns det, gamla både Fredrik och jag samlat på oss genom livet, men också sådana vi fått.
Jag har konsekvent tackat ja till allt någon erbjudit oss till huset, vilket inneburit en hel del fina lampor som inte hittat sin plats ännu, men också denna fantastiska PH-lamp vi fått av mamma och pappa. Den visste vi ju direkt skulle vara i matrummet, men tyvärr hade den ingen sladd. Det fixade Fredde nu!
Titta så fint det blev! Och ännu finare kommer det bli när vi har ett tillräckligt stort matbord som den kan hänga centrerat över.
Biblioteket fick också en nyfixad lampa från mamma och pappa. Där hängde tidigare en flugfylld plafond som kom med huset.
I hallen åkte en glaslampa från Freddes föräldrar upp och där blev det också fint! Tänk när vi får bort vävtapeten från väggarna, bort plastmattan från trappan och tillbaka det gamla räcker vi hittade på vinden i somras!
Jag stökade undan inventeringen och gjorde en låda för glödlampor och Fredde lagade middag.
Efter middagen spelade vi Chicago som vanligt, men för en gångs skull vann jag!!! Det var säkert ett år sedan sist.
Sedan gick vi över till min kusin Linn och när det var dags att gå hem igen var himlen full av norrsken och det kändes som en riktig blåkullanatt var på ingång.
Imorse gick jag förbi krokusarna till bussen och tog mig, tillsammans med matsäckskorgen, vidare till Södra station och sedan Ulriksdal för att möta upp Fredde sekunden han slutade jobbet för att bila raka vägen till Agnäs.
I förra veckan var jag och min kollega Carin på Pocketshop och pratade om japansk litteratur, men innan eventet började gick vi in på Söderbokhandeln för att spendera julpresentkort från jobbet. Det gjorde i alla fall jag utan problem, jag köpte tre barnböcker jag varit sugen på länge. Fler böcker finns dessutom medpackade och i bildörren ligger The Murder of Mr Wichham som jag just började läsa, den lovar gott. Således tänker jag läsa under påskhelgen. Massor. På Pocketshop köpte jag ett Hidden Reality-spel som förmodligen åker fram när Freddes kompisar kommer på besök.
Planerna är helt enkelt att göra så lite så mycket. Inte renovera något. Plocka lite kvistar. Pynta. Läsa böcker. Laga massa mat. Umgås med kusiner. Kanske lägga ett pussel. Kanske lite pulka.
Jag hade tänkt köpa en färgburk efter jobbet igår, men sen kände jag nej. Den här helgen ska vara så lugn att jag förmodligen kommer klättra på väggarna, och det känns bra.
För ett tag sedan var det vårtecken överallt och jag tog mig packade väska och gick till bussen.
Ett tag senare satt jag på tåget mot Umeå med The secret history som sällskap.
Jag hade även med mig matsäck, och fruktstund, samt min kollega Carin i sätet bredvid.
Trots all denna tågmat var jag utsvulten när vi äntligen kom fram till hotellet. Så när vi hade checkat in möttes Carin och jag i baren och åt. Jag fick tryffelpasta och en stor stark, precis vad jag längtat efter åtminstone de sista två timmarna av tågresan.
Efter en kort kväll i hotellbaren med diverse bokfolk tog jag mig tillbaka hotellrummet och gjorde ansiktsmask och såg en serie till läggdags. Det var en tidig morgon dagen därpå men jag var ganska pigg!
Mina röda vintagetofflor åkte på och jag hissade ner till frukosten.
En vacker dag ska jag lära mig ta aptitliga frukostbilder där skuggan av mobilen inte syns, men det blev inte på den här resan heller.
Vi tvärs över gatan till folkets hus, byggde bokbord och så öppnade Littfest och bokälskare välde in. Själv skyndade jag mig över till Galagos bord och köpte Fabian Göranssons Klara – Teknokraternas plan som släppts bara någon dag tidigare.
På fredagen var det fullt sjå med försäljning och vi hade vår författare Yoko Tawada på besök, men jag lyckades smita iväg på ett samtal med olika artister som tolkade varandras låtar. Bland annat sjöng Mattias Alkberg Annika Norlins Dian Fossey, och det var otroligt.
På kvällen hade vi middag på Tonka med Yoko Tawada, vår andra författare Kristine Nedrejord och två bonusförfattare från andra förlag: Roddy Doyle och Simon Armitage. Det var mycket trevligt, och när vi ätit färdig skrudade Tonka om till releasefest för Kristines Sameproblemet. Här pratar hon om boken med ljudbokens inläsare Patricia Fjellgren.
Jag sålde böcker och fick en syrlig drink.
Efter kalaset gick vägen tillbaka till hotellet förbi Husman Hagberg, där jag färdigställde köpet av mitt och Freddes hus i somras, hejhej!
Dagen därpå rullade på i samma stuk. Katrine hade ett stort samtal tillsammans med Elin Anna Labba i en sal och vår ytterligare författare Kamel Daud samtalade med Athena Farrokhzad i en annan sal. Det var signeringar och möten och gulliga läsare exakt överallt.
När Littfest stängt för året snyggade jag till mig på hotellet. Det blev lurexskjortan jag sydde för några år sedan.
Vi gick över torget för ytterligare en gomiddag.
Eftermiddagen, tillbaka för Littfests efterfest där bland annat Backengrillen spelade. Men efter det och en extra öl var jag slut som artist och gick hem.
Och så blev det söndag och strax efter 09 gick tåget hem igen. Jag hade tagit med mig en extra smörgås från hotellfrukosten och kollade på Bones nästan hela vägen hem.
Och sedan äntligen hemma med Fredde igen. Han hade gjort halloumikebab och vi såg veckans Bäst i test ihop, och sedan var den festivalhelgen över för i år.
Här stod jag i kvällsolen för ett par timmar sedan och hackade grönsaker till en soppa. Tänk att det äntligen är ljust igen medan en lagar middag!
Under detta hackande insåg jag att jag hade glömt att blogga idag, illa.
Det är svårt att blogga när verkligen hela världen står i brand. Allt blir så ytligt och tafatt. Och så har det väl alltid varit, miljöförstörelse här, folkmord där, maktelit som är förklädda pedofiler överallt. Tredje världskriget känns som ett andetag bort, och ändå ska en samtidigt leva, och leva gott? Det är så märkligt.
När Ryssland invaderade Ukraina diskuterade jag och Ellen Astrid Lindgrens Krigsdagböcker, och ifall en själv skulle ge sig på att skriva. Men det sorgliga är ju att en sådan dagbok hade ju låtit så gott som den samma som vilket annat år som helst, för en random svensk eller finlandssvensk som jag och Ellen. Absolut, att leva kanske har blivit dyrare, och en ser hemska bilder så snart en öppnar tidningen, men inte tillräckligt många hemska bilder, och det går lätt att titta bort. Jag tror att gemene man skulle må bra av lite sunda rejäla restriktioner, för att inse hur skört allt är och att vi inte bara kan köra på. Kanske lite ransoneringskuponger och flygförbud inte vore så dumt ändå.
Men ja, egentligen hade jag inget vettigt att blogga om idag. På torsdag tågar jag upp till Umeå för Littfest, och förhoppningen är att sy klart en kostymbyxa. Och på onsdagkväll ska jag till Svenska Akademien för en kväll om bilderböcker, då hade det också varit härligt med en färdig byx.
Hur som helst, nu svamlar jag. Vad jag egentligen ville ha sagt, förslag på önskeinlägg emottages gladeligen, så kan jag skylla på att jag skriver om frivoliteter när världen står i brand, för att det önskades av mig.
Igår sken solen nog för solglasögon och jag premiärade min Jobs-scarf.
Karoline var hemma hos mig och vi hade tagit oss med tvärbana till pendeltåget.
Vi mötte upp Amanda på tåget och en tant erbjöd sig att ta kort på oss ❤
Det var dags för Antikmässan och fanns fina grejor överallt.
Vi började med en vintageskola hos Lata pigan och klämde på haute couture Dior.
Sen gick vi runt med sikte på shopping. Vilket alltid är svårt, då allt kostar så mycket pengar. Jag övervägde på en Fornasetti-slips, men den var tyvärr nött och jag var osugen på att stoppa siden.
En fin liten Saturnuslampa! Men ska vi ha en till vill jag ha bordsvarrianten.
Vi träffade Britta som såklart hade fyndat mängder, bland annat en papperskorg målad i Hammarlack och en Chimayoväska.’
Tjusiga parasoll och läskiga firrar.
Karro var duktigast på shopping och köpte tre vintageplagg.
Själv kom jag bara hem med en enda liten sak. En ring för 100kr.
När vi gick runt sa jag att jag skulle vilja köpa en billig ring för en jag köpte för några år sedan på Antikmässan är en av mina mest använda, och så hittade jag denna, nästan exakt likadan som just den, men i guldmetall. Det fanns inga stämplar så jag misstänker att den är mässing.
Och oavsett matchar den fint till mina två andra guldringar som jag fått av mamma och min moster!
I fredags kom jag hem från Litauen, som ni vet. Det var en toppenresa, hem helvete vad jag uppskattar att komma hem igen. Resan hade ett byte i Riga och tog massa timmar, men till slut var jag åter i hemmets trygga vrå och efter ett rejält bad för att få bort resdammet lagade Fredde middag medan jag låg under en filt i soffan.
I Riga hade jag tre timmar att slå ihjäl på flygplatsen så jag roade mig med att shoppa sprit. Som en liter Disaronno. Naturligtvis fick vi därför varsin amaretto sour som fredagsdrink.
Det blev lördag och sol och Nackatidningen dök upp. Full med drama och kontaktannonser.
Jag begav mig ut, och turligt nog låg någon grannes DN i trapphuset, för där fanns en stor recension av den senaste boken jag gav ut, Kaninen Sato av Yuki Ainoya, den toppade dessutom listan över bästa barn- och ungböckerna!
Jag hade ärenden att göra och loppisar att besöka och köpte bland annat denna flaskkork till Linnea.
På lördagskvällen var Fredde ute, men jag ville vara hemma. Höll mig i verkstaden och grejade med mönster och tyger och mätte och klippte, i sällskap med en Moretti och bästa snackskombon.
Söndagen kom med sol och kalendarisk vår, äntligen.
Jag fortsatte gårdagskvällens klipp och tygprojekt. Jag tänkte sy en kostym, kände mig inte helt fin i den jag hade i Litauen. Jag har ju letat efter kostymmönster och -tyger sedan jag var Belgien förra våren, men nu ger jag upp. Jag kombinerar två mönster jag har och tänker mig massor av ändringar för att få det så kostymigt som möjligt. Och tyget blir någon sorts vävd grövre bomull som jag också hade liggande. I värsta fall blir det som en genomarbetad toile.
På måndagen var det dags att packa alla bokreaordrar från jobbets shop, och det tog så gott som hela dagen. När de var ivägskeppade firade vi dock med tårta. Inte nog med att allt var packat, utöver att Sato hade toppat barnlistan, Tranans bok Det goda onda av Samanta Schweblin hade toppat vuxenlistan, och Kamel Dauds Ärret låg på en niondeplats.
Efter jobbet tog jag tag i att stoppa en favorittröja som fått ett par hål. Känner jag mig själv rätt har jag gått in i ett par spikar utan att märka det.
Så var vi framme vid igår och jag jobbade med Trastens nästa japanska bok, Sumokattens bageri av Naoko Machida. Tapetsidorna har separata papper och jag försökte hitta något som var så likt originalets papper som möjligt innan jag kan skicka den till tryck.
Dessutom kunde jag skriva ut översättningen till en kommande höstbok som översättaren Kristina Sigunsdotter just levererat. Det är till den fantastiska boken Bog myrtle av Sid Sharp och jag är så jävla glad över att få ge ut den på svenska. Den kommer heta Längst bort i skogen och kommer ut lagom till Bokmässan i september.
God morgon från i onsdags i Vilnius. Jag åt frukost på hotellet, men eftersom jag är hopplös på att fota just hotellfrukostar får ni istället se min kalender som jag stämde av lite i.
Kostymen var på och jag var på gott humör!
Det var dags för en heldag om barnböcker på Litauens nationalbibliotek, och sånt gillar jag ju.
Rummet vi höll till i hade en utställning om magiska skogar.
Det hänge snygga illustrationer överallt.
Min favorit var den här.
Efter introduktion av Litauens kulturråd var det dags för presentation från alla fellows. Det var jag från Sverige, en kvinna från Polen, en från Estland, en från Nederländerna, en från Tyskland och en från Italien. Och så presenterade även Benas, som driver en agentur i Litauen, litauisk litteratur.
Efter lunch gick vi på guidad visning av biblioteket, som var snyggt.
Det var utställningar här, bokrum där, barnavdelningar och hej å hå.
Sedan följde en föreläsning av en litteraturvetare. Väldigt intressant att höra hur böcker utvecklats i ett ockuperat land med censur.
När dagen på biblioteket var färdig gick jag tillbaka till hotellet och tog igen mig med snacks, samt snyggade till mig, det vankades finmiddag.
Jag haltade mig genom Vilnius, för jag har ett knackit knä som bråkar då och då – och alla bibliotekstrappor och blött, kallt väder gjorde inte susen, så jag fotade snygga portar. Som denna.
Och dessa.
Och sedan var jag framme vid restaurangen La Boheme. Vi var ett rejält gäng från fellowshipet, kulturrådet och ett annat utbyte med svenska och tyska bokmässorna.
Vegetariska varmrätter var inte Vilnius starka sida, men förrätter och efterrätter kunde de sannerligen. Efter en snabb avslutningsöl på en bar i närheten haltade jag tillbaka till hotellet.
Och så var det torsdag och mässinvigning. Jag började dagen med det bästa av vis – pain au chocolat.
Sedan bussades vi iväg till mässan.
Mässan invigdes pampigt med tal och kör.
Och jag hade ett fullt program med förelänsnignar, panelsamtal, agenturmöten, rundtur och hej å hå igen.
När vi hade en kort paus hittade jag ett soligt fönster och satte mig där och det kändes som att det kanske blir vår i år igen, trots allt.
Det fanns en mängd goa barnböcker, mest förtjust blev jag i Lina Iltagakis serieromaner om andra världskriget. Tjocka och rejäla i fyrfärgstryck, så de är möjligtvis inte något för Trasten.
Men i alla fall Siberian Haiku finns översatt till engelska, så den vill jag åtminstone läsa i dess helhet. Den verkar, som synes, hjärtskärande.
Som nästan sista punkt på torsdagen var jag med i ett panelsamtal och pratade om att köpa utlandsrättigheter. Kvällen spenderades på invigningsbankett för mässan, tills jag skickade hem mig själv vid 22 för att inte missa flyget nästa dag.
Och så kom fredagen, jag klev upp så tidigt att jag var först på frukosten. Ett par intensiva dagar var till ända och det var dags att. flyga hem.
Rastlösheten 