I fredags tog jag cykeln till Södermalm, mötte upp min moster Lallan som var i stan och vi begav oss till Djurgården. Och när vi klev av spårvagnen på ändstation var det helt plötsligt både sol och vår!

Vi klev rakt in på prins Eugenes Waldemarsudde. Jag har troligtvis varit där förut, men det var i så fall väldigt länge sedan. Just nu hade de i alla fall utställningen ”Det blommande – Konst och botanik”, om blommor och buketter i konstverk.

Det fanns små tavlor som sprakade av färg.

Och stora som gjorde samma sak.

Men också skulpturer och installationer och till och med en smörbollsblomma av Fabergé.

Samt den obehagliga tavlan ”Flickan och döden”. Allt var dock mycket fint.

Efter huvudutställningen åt vi lunch, jag fick sparris på blomkålspuré och roslemonad.

Sedan gick vi vidare till utställningen ”Prinsväxter” som var i hemdelen av museumet. Det var mycket fint och luktade gott.

Miljöerna var såklart överdådiga och ouppnåeliga, men blommorna kan en ju faktiskt återskapa hemma, som detta bord fullt av pelargoner och murgröna.

Biblioteket gick i grönt och jag ville ha den här vasen, men enligt Google är det någon sorts dyrgrip för närmare 40 000.

I hemdelen fanns även Eugenes egen tavla ”Molnet” och den klassikern var såklart fint att se.

Vi gick upp till sista våningen och tittade på verk ur samligen, till exempel detta stormiga hav av Strindberg.

Mina favoritmålningar var nog dock dessa, den senare ”I fantasins värld” av Isaac Grünewald fick följa med hem som kylskåpsmagnet.

Sedan gick vi ut i solen igen, jag blev förtjust i dessa stakettoppar och funderar på något liknande mot älven vid huset, och så fick vi en dryck på en uteservering i solen. En mycket fin fredag.

Förra veckan var det så mycket sjå, och hade varit så mycket sjå veckan dess förinnan, med jobb, mönstersläpp och releasefest, så jag tog helt enkelt en bloggsemester i en vecka. Men nu är ordningen återställd!