Igår vaknade jag i ett snöfyllt Nacka och begav mig till bussen, tidigt.
Bussarna är ju som de är i Nacka, och långt är det att gå till tunnelbanan när en väl kommer till Slussen, så jag tog en extra tidig direktbuss till Centralen. Som kompensation för att jag missade Söderbokhandelns bokrea gick jag in på Pocketshop, men köpte ingenting.
Det blev däremot sannerligen ett stopp hos Vetekatten. De har varit utan mjölnargårdsbullar ett tag, men igår fanns det så jag slog till.
Denna tredagarsresa tog jag min weekenbag på hjul. Jag köpte den på Myrorna i Ropsten innan jul, jag tror jag har visat den? Oavsett är den toppen, läder, hjul och liten nog att få gå som handbagage. Extra till mig blev jag när jag insåg att jag kunde ställa min handväska på den och rulla båda med en hand.
Jag kom fram extra tidigt till Arlanda, på grund av extra tidiga bussen, så jag åt min matsäck och bulle vid gaten och kollade på Bones för att få tiden att gå.
Sen var det dags att flyga! Även där hade jag matsäck och underhållning på paddan. La Perlan köpte jag på Urban Deli i helgen och sparade för att ha som flygplanssnacks. Sen sparade jag pappret också och tänkte klistra in i dagboken.
Och så plötsligt var jag i Vilnius! Jag är här med ett fellowship som bokmässan i Vilnius bjuder in till. Vi är sex utländska förlagsmedarbetare som bjudits in och det är ett späckat program.
Men först av allt checkade jag in på hotellet, packade upp och gjorde mig hemmastadd. Jag köpte en sidennattskjorta på Sellpy för ett tag sedan, så den fick följa med, och i helgen sydde jag – trots sjukan – en sovmask i siden, som också fick följa med.
Jag reser ju egentligen bara med jobbet, så det blir mer kammat hår och smink än om jag vore här privat, så att göra en skönhetsstation på toaletten varje gång är ett måste.
Efter att jag packat om handväskan och snyggat till mig gick jag ut på stan. Jag blev lite sugen på att gå in på detta kasino och satsa allt, men hejdade mig naturligtvis.
Däremot gick jag in på en bokhandel även här, den var fin och utbudet var bra, men inget köp här heller.
Jag gick runt i Vilnius och kollade på äldsta kyrkan.
Sedan gick jag runt i gamla stan, såg brutalistiska Tengil-hus och fallfärdiga stackare. Jag köpte souvenirer och spännande godis på mataffär och gick in var det än verkade spännande.
Som på denna Humana till exempel. Det finns hur många Humana som helst i Vilnius, men de tycks bara ha kläder, och jag är ju mer av en grejtjej, så något köp blev det inte.
Och klockan 19 var det dags för mingel och middag med de övriga fellowsarna och förlagspersoner från Litauen. Där blev jag kvar till 22 och sen blev det marsh pannkaka i säng. Idag väntar en heldag på nationalbiblioteket och imorgon är det dag för bokmässa!
Jag har varit fortsatt förkyld veckan som gick, och det har naturligtvis varit olidligt tråkigt. Men i fredags var jag i alla fall tillräckligt pigg för att baka, så jag gjorde 50 chocolate chip-kakor att fylla frysen med.
På kvällen skulle jag egentligen ha gått på spelning, men fick snällt stanna hemma och kurera mig. Jag har den senaste tiden fått upp dramatiska klipp från The Good Wife på Instagram och Facebook, så jag slog till på säsong 1 i min senaste Sellpy-beställning.
Fredde däremot var frisk, så han fick gå på spelningen han skulle till. Jag åt pasta och såg fem avsnitt av serien. Inte särskilt bra, mycket drama och väldigt amerikansk, perfekt sjukstugeserie med andra ord.
Fortfarande sjuk på lördagen, men inte lika, så medan frukost ordnades satte jag en briochedeg.
Älskar Jonas Crambys brödrecept, men jästiderna är alltid så många och långa. Framåt 16 var bröden klara. Bröden användes till hamburgare och blev kalasgoda.
Igår strålade solen och jag var frisk nog att få gå ut! Jag och Fredde tog oss in till Söder.
I förgrunden: en som inte sett solens ljus på 700 år. I bakgrunden: Fredde med en tant som kollar på när Sverige tar OS-guld.
Vi gick bland annat till Kina Lii och Rot och handlade citrusfrukter och koreanska såser.
På Rot köpte vi ekologiska apelsiner och citroner, en bergamott och en blodapelsin. På vägen hem gick vi och handlade vanlig mat och på Ica var det rea på ekologiska apelsiner så plötsligt hade jag en uppsjö.
Anledningen till det första citrusköpet var att jag ville göra egen limoncello och triple sec, och då med så bra citrusfrukt som var möjligt. Jag skalade citron, apelsin och blodapelsin tunt och lade i varsin burk med vodka, så ska det få dra några månader innan socker eller kryddor tillsätts. Jag kokade också en liten burk bargamott+apelsinmarmelad och sedan gjorde jag juice på alla frukter som blev över.
Som avslutning på söndagskvällen och helgen dracks denna snygglemonad med smak av citron och ingefära. Jag såg en video häromdagen som gjorde egen apelsinsyrup att göra läsk av, så nu är jag sugen på att pröva något liknande men åt detta håll, för den var fantastiskt god.
Jag har återigen begått Vintedshopping. Denna gång en läderväska av nästan lärarinnestuk. Fin modell, snygga fickor på utsidan, men skicket inte toppen.
Tråkig vattenfläck på en av snyggfickorna.
Tråkiga vattenfläckar på baksidan. Allmänt sned kant.
Jättetråkig vattenfläck på undersidan. Och så en allmänt smutsig, torr och lite förvrängd känsla.
Fram med redskapen! Kaffet var till mig, inte för att färga lädret.
Jag schamponerade mig sektion för sektion igenom hela väskan och torkade av med trasa efter hand. När hela väskan var ren smörjde jag in den rikligt. Sedan fick den stå upprätt på golvet med böcker i sig för att återfå en stramare botten medan läderbalsamat återfuktade under natten.
Dagen därpå var den återfuktad, vattenfläckarna var försvunna och formen var lite bättre.
Nu är väskan redo för att vara nära till hands när jag åker till Litauen för bokmässa på tisdag.
Nästa tisdag börjar bokrean, en riktig högtid. Jag brukar gå till Söderbokhandeln med mina kollegor tidigt på morgonen, då de brukar ha halva priset på hela butiken första dagen. I år är jag dock på väg till Litauen när rean börjar, men det finns ju internetbokhandel. Och redan nu kan en förbeställa böcker, så här kommer mina favorittips från bokrean!
Bilderböcker:
Ett par favoriter sedan jag var liten är Pija Lindenbaums Else-Marie och småpapporna och Nu är det jul av Gunilla Hansson. Jockum Nordströms Boken om Sailor och Pekka innehåller fem böcker i en, och de är konst på hög nivå. Jag älskar Maria Nilsson Thores illustrationer, och när hon gör böckerna om Saltkråkan är de stickade tröjorna alltid stjärnor, som här i Snickargården i fara. Men även hennes böcker om Dim är toppen, och i år är Hur mår Dim? på rea.
Barn- och ungdomsböcker:
Jag älskar Maria Gripes böcker, och i år är många av nyutgåvorna på rea, till exempel Pappa Pellerins dotter som är fantastisk. Fabian Göransons Klara – Tvättbjörnarnas stad fick mycket välförtjänt Augustpriset i höstas, och snart kommer uppföljaren så perfekt tillfälle för den som inte redan läst. Varje hushåll behöver dessutom minst ett exemplar av Kenneth Grahames Det susar i säven, särskilt med Ernest H. Shepards illustrationer. En personlig favorit är också Rainbow Rowell, och i år är Strax före tolvslaget på rea.
Paul Svenssons Frukt & bär A–Ö och Grönsaker A–Ö är två av mina absolut mest använda kokböcker här hemma. Anna Sjösvärds Sticka i svensk ull ser toppen ut och Elin Lervik och Katarina Mattsons Hemtrevligt har jag klämt på flera gånger utan att slå till, nu kanske det är dags. Som nyishbliven gammelhusägare borde jag väl också slå till på Erika Åbergs Byggnadsvård – Fönster och dörrar.
Fredags var en kall blåsig snöig och jävlig dag. Jag hade tvättstuga och var fortfarande något förkyld, men jag hade ett uppdrag och tog mig ut medan tvätten torkade.
Efter väl utfört uppdrag hade jag paketinslagning på dagordningen, eftersom jag hade hämtat Freddes födelsedagspresent på posten. Snitsade till paketet med gammalt snyggsnöre och ett telegram.
När paketet var färdigt tog jag mig an bakningen. Fredde hade önskat sig morotskaka och jag hittade ett recept på internet som verkade bra.
Sedan pågick dagen i samma mak. Fredde kom hem, vi lagade middag och på kvällen kände jag mig pigg nog för en cocktail så han skakade ihop en sour till mig.
Och så blev det födelsedagsmorgon. Jag älskar födelsedagar. Även andras. Jag klev upp och gjorde en bricka med paket och kaffe. Eftersom det dessutom var alla hjärtans-dag fick Fredde också en påse favoritgodis och ett sportigt kort.
Tänk att få vara ihop med denna stjärna dag ut och dag in, vilken lyx.
Fredde hade bjudit över sin familj på fika och vi dukade upp mackor och gofika och vinter-OS fick stå på i bakgrunden. Kort efter att de åkt hem igen kom min förkylning tillbaka med full kraft, jag somnade som en stock och fick snällt stanna hemma när Fredde gick ut för ölfir med sina kompisar 😦 Jag kompenserade med att se ett avsnitt Pushing Dasies och programuppdatera all elektronik.
Och igår lyste solen för fullt, ute var det kallt och krispigt och inne låg jag och var sjuk. Hela dagen. Jag fick kaffe i sängen och läste bok. Jag har projekt hyllvärmare i år och läser om The Parasol Protectorate-serien av Gail Carriger. Tre av böckerna gavs ut på svenska för sisådär 15 år sedan och de läste jag. Sedan köpte jag glatt de två sista delarna på engelska, men läste aldrig. Igår läste jag klart tredje delen och nu ska äntligen fyran bli läst. Det är Victorianska eran, varulvar, vampyrer och lite steampunk. Perfekt sjukstugeläsning med andra ord.
I övrigt gjordes inte många knop denna söndag. Jag ställde tillbaka finporslin i vitrinskåpet, förbannade förkylningen och till middag blev det lasagne med stracciatella och Seinfeld. Men nu, ny vecka nya tag och jag tänker var orimligt frisk!
En vardagsvecka har gått. En ny bok av Baek Heena-har gått till tryck och jag har druckit kaffe och fruktstundat.
Utanför kontorsfönstret har det varit grått och dassigt, tur att jag får jobba med färgglada och fina böcker.
För den som undrar varför jag har ett gosedjur på bordet kan jag berätta att det är en ”posture pal” som min chef köpte till kontoret när han var i Japan. Man lägger dess huvud på skrivbordet och lutar sig mot den så sitter man rakare. Jag satt med långa excellistor i veckan och då är den toppen.
Hemma i verkstan är det ovanligt välstädat. Jag har gått igenom varje pinal bland sysakerna och rensat ut och sålt på Tradera eller skänkt bort.
Att det fortsatt håller sig välstädat beror dock inte på en nyfunnen ordningsamhet, utan på att jag i onsdags blev förkyld. Så fina knappar får tyvärr ligga orörda.
Men det innebär däremot att en får glass till efterrätt under filt.
Och att jag orkade ta mig igenom en hel film, i vanliga fall blir jag för rastlös halvvägs igenom och vill göra något.
Jag såg Mermaids, som jag aldrig sett förut. Jag trodde den skulle vara en lättsam typ romantisk komedi? Men icke. Inte särskilt bra tyckte jag att den var heller. Största behållningen var Chers absoluta tjusighet.
Nu ska jag trotsa förkylningen och vädret för att hämta ett paket på posten. Däri ligger nämligen en present till Fredrik som fyller år imorgon, så håll tummarna för att jag frisknar till fort!
För några månader sedan köpte jag en gammal sidenpyjamas på Vinted. När den kom hem visade den sig vara mer ljusrosa än jag hade hoppats på, så den har blivit liggande. Men så, förra veckan fick jag nog. Jag började med att sprätta bort de gamla tryckknapparna, som var gamla nog att inte vara varken blanka eller rostfria.
Ur byxorna drog jag den torkade resåren och ur en låda fick jag fram ett kuvert textilfärg. Sådana köper jag jämt på loppis, om färgen intresserar. Och ”Äkta Dalarött” intresserar sannerligen.
Jag läste instruktionerna halvnoga.
Men tog fasta på att det viktiga när en färgar saker är att den är genomblöt innan det läggs ned i färgbadet, så färgen sprider sig jämt. Jag äger ingen rostfri kastrull så jag hämtade in en potatishink från balkongen och hällde över kokande vatten i den, siden skulle ju helst inte kokas ändå.
Sedan vevade jag loss. Tyvärr fick hemmets enda trägaffel sätta livet till, så nu står en sådan högst upp på loppislistan. Denna är numer öronmärkt för just färgning och har fått flytta från kök till verkstad.
Eftersom jag dessutom hade tvättstuga medan detta pågick passade jag på att skölja pyjamasen i tvättmaskinen också, efter att först ha sköljt den så noga jag orkade hemma.
Och medan jag gick till posten fick pyjamasen torka.
Och den blev fin. Röd och jämn i färgen. Byxan fick en ny resår och blusen nya tryckknappar.
Egentligen är byxan något för kort i midjan för mig för att den ska vara helt bekväm, men tyget är otroligt mjukt. Och den tar i princip ingen plats alls om en skrynklar ihop den eller viker fint, så den är perfekt för resor. Men vad vi främst tar med oss av detta projekt är att färga är både lätt och blir fint!
I fredags efter städning och lunch kammade jag till mig, knöt en scarf om halsen och begav mig ut på stan.
Jag begav mig till Söder och Tygverket!
Där stod min gulla Amanda bland spetsar och knappar och jag lämnade över bös jag samlat ihop till henne på loppisar och dylikt, och så pratade vi ikapp sådant som hänt sedan sist innan jag gick vidare.
Ute var det kallt, men jag hade en nyligen fyndad ylletröja och hemsydd jacka, och solen sken nästan.
På Götgatan var det mesta som vanligt, och i Söderbokhandelns fönster låg Tranans senaste bok Ärret av Kamel Daud och strålade sig i glansen. Han kommer för övrigt till Littfest om en månad, och det gör Tranan och Trasten med, vi är mycket taggade.
Ostbutiken i början av Götgatspuckeln är en av de tjusigaste jag vet. Tyvärr gillar jag dock inte vuxenost, annars hade jag absolut gått in denna fredag och köpt något.
Jag gick istället på en loppisrunda men hittade ingenting att skryta om, så när Fredde började bli klar på jobbet letade jag upp en bar för en AW. Det blev Tucken.
Jag hade med mig en bok som sällskap och hann läsa i alla fall en och en halv sida innan Fredrik dök upp.
Sedan spelade vi Chicago och drack öl, jag förlorade som vanligt.
Block och penna ledde också som vanligt till att vi började diskutera byggen, och jag skissade upp en ny TV-vinyl-drink-hylla till vardagsrummet. Sedan åkte vi hem och lagade middag.
På lördagen strålade solen in i vardagsrummet och med gårdagens skiss i åtanke möblerade vi om rummet. Eller snarare bytte sida på TV och soffa. Vi tänkte ge det någon vecka innan vi engagerade oss nog för att byta plats på tavlorna.
Men det tog bara ett par timmar innan lasern och hammaren åkte fram.
Det mättes och härjades och planer smeds. När själva bygget går av stapeln får vi dock se, men planerna är fina i alla fall!
Så blev det söndag och gratistidningen med kontaktannonser dök upp i brevlådan. Jag håller tummarna för alla.
Jag grejade i verkstan, mätte tyger och la ut på Tradera och sådant söndagigt.
Sedan bläddrade jag i diverse snickeriböcker i jakt på ett mindre projekt än vardagsrummet att ta mig an. Lusten att såga något var stor. Denna hylla var fin! Men egentligen skulle jag vilka bygga något till trädgården.
Inget bra nog projekt uppenbarade sig dock, så jag gick till konditoriet och köpte två semlor istället. Och så var den helgen förbi.
Som ni vet köper jag det mesta, så gott som allt till och med, begagnat, och har gjort i många år. Sakerna i fråga får gärna vara äldre, och ännu hellre i naturmaterial. Och gamla grejer behöver omsorg. Jag räds icke att köpa något, skitit, fläckigt eller trasigt. Det mesta går att fixa! Så nu tar vi en titt på mina bästa produkter för att ta hand om vintagekläder och gamla grejer!
Textilier
Tvätt är den enskilt största kategorin. Till att börja med har jag två tvättböcker, Hemmets tvättbok är främst för lyst, då den må va snygg, men är en reklampamflett för ett tvättmedel som inte finns längre. Rent och fläckfritt däremot, den konsulterar jag ofta!
Helt vanlig tvätt gör jag med parfymfritt tvättmedel och ättika som sköljmedel, då det neutraliserar lukt. Jag vill inte ha kläder som luktar parfym eller tvättmedel, men heller inte gardiner som luktar nikotin. Ibland behövs ett par tvättar för att få bort lukten, och riktigt envisa saker kan en lägga i frysen ett par dagar för att döda lukten.
En favoritprodukt alla kategorier är Sonetts blekningskomplex. Det ”bleker” med rent syre, och är alltså inte ett blekmedel som klorin, utan är färgäkta – det tar bort solikghet och fläckar, men bleker inte tryck. Funkar mycket bättre än Vanish och är miljövänligt. En gång hittade jag ett Josef Frank-draperi i grovsoporna med en rejäl rödvinsfläck, efter tre tvättar med detta såg det som nytt ut. Kräver dock 50-gradigt vatten för att funka, men på tyger som inte klarar det kan en låta det ligga i blöt med en skopa medel några timmar innan tvätt. Lyfter även missfärgningar på porslin!
Till ylle och silke använder jag Sonetts flytande tvättmedel för just sådana tyger, och de har dessutom en fläckspray som är toppen. Fick bort bläckfläckar från botten av en väska med just den. Det enda ställe jag hittat som har alla tre produkterna är Rekoshoppen.
Galltvål är också toppen mot fläckar, men bleker, så jag skulle inte använda det på färgade tyger.
Innan något tvättas tar jag dessutom hand om noppning, antingen med kam eller noppmaskin, och klipper bort lösa trådar. Ska något sprättas, till exempel en gardin jag vill använda som tyg och därför ta bort fållen på, så gör jag det också innan tvätt, så att hålen har en chans att sluta sig under tvätten.
Ej i bild, då de var slut i städskåpet, är Color Catchers, som är precis som det låter – färgfångare. Jag använder dem främst när jag tvättar flerfärgad ylle, det är ju förbannat tråkigt när rött blöder över in i det vita till exempel.
Efter tvätt piggar snygga klädnypor absolut upp, även om de inte gör själva bättre. Men för moralens skull har jag sytt och broderat en påse för klädnypor och fyllt den med de snyggaste jag kunnat hitta på loppis.
Stora ullbollar använder jag i torktumlaren när kuddar eller täcken ska torkas, då det gör att formen håller bättre, men de kortar även torktiden när en tumlar annat stort.
Kulor och galgpoletter i cederträ används för att slippa mal. Dessa behöver en olja in med cederträolja då och då, och sedan förvarar en dem med sina kläder – särskilt bland ylle och silke – i garderoben och förrådet.
Spraystärk gör strykningen lättare och lite roligare, och en bra steamer är alltid bra att ha.
Läder
När det kommer till sko- och väskvård försöker jag smörja in sakerna två gånger per år, minst. Men i alla fall sakerna som är säsongsbetonade smörjs in en gång innan de börjar användas och en gång när det är dags att ställa undan dem, som vinterskor till exempel.
Det enda lädersmörj jag gillar är Tiptops läderbalsam. Det gör allt fint och mjukt och är lätt att arbeta in. Köper mitt hos skomakaren eller på internet.
Bland lädertvålarna har jag ingen favorit ännu, men denna funkar fint. Jag använder den lilla runda borsten till att tvåla in lädersaken med, och sedan torkar jag av med flanelltrasa innan jag smörjer. En metallborste för sulor och en poleringsborste finns också i samlingen.
Skoblocken använder jag egentligen bara under smörjningsprocessen, även om jag vet att skor mår bra av att ha dem i oftare, som när de blivit blöta utomhus, men det är jag för lat för.
I detta hushåll finns också ett impregneringsspray, som egentligen aldrig används. Jag tycker lädersaker blir vattenavvisande nog av att bara smörjas regelbundet, men skulle jag någonsin skaffa mockaskor är det bra att ha hemma.
På loppisar köper jag också alla snygga skosnören jag hittar, då det är en så tråkig sak att köpa nytt.
Trä
Till möbler och inredningsdetaljer använder jag så gott som uteslutande MP52:s teakolja, det är en absolut dröm. Gör allt finare. Är det en möbel som är ny för mig brukar jag först rengöra med såpavatten och sedan olja in.
Inte för att det vimlar av ljusa träslag hemma hos mig, men eftersom MP52 ändå är lite färgad, så har jag också trävax, som passar för just ljusare träslag som en vill ska fortsätta vara ljusare.
Metall
När det kommer till metaller som är nya för mig så börjar jag alltid med en diskning, med ett avfettande diskmedel, efter det går putsningen betydligt enklare.
Silver lägger jag i ett kokhett bad med botten av aluminiumfolie, salt och bikarbonat, det tar oftast bort det mesta av oxideringarna, men behöver grejen dessutom putsas efter så tar jag Häxans silverputs.
Till mässing, koppar och dylikt använder jag istället deras metallputs.
Krom och ibland även mässing använder jag Autosol till, ofta i kombination med stålull – men ullen kan dock repa så tänk på det.
Röda Björn använder jag sällan, då det är lite omständigt med att det är ett pulver, men burken är för fin för att inte så vara med.
När en fläck är riktigt envis och jag känner mig vågad, med andra ord när jag prövat allt annat, då försöker jag med en tops doppad i Gripens bensin eller remover. Det är bra mot färg- och bläckfläckar men ska göras med stor försiktighet beroende på vad fläcken sitter på.
Men som synes i Rent och fläckfritt är det just bensin som rekommenderas mot till exempel fettfläckar på textilier.
Det var alla mina VAV-produkter, tror jag. Har ni några favoritprodukter som jag inte använder som jag borde känna till?
Jag skulle ju vilja kalla det skidsetet men vi vet ju mycket väl att jag kommer inte skida i det. Så, numera är det snösetet. Ett set att använda dagar som detta, kalla tråkiga grå dagar när en ändå måste gå ut. Och eftersom det är för kallt för att hitta på något spännande är detta vad som upptar större delen av min tanketid just nu. Så nu får ni se hur går till när jag närmar mig ett nytt syprojekt.
I måndags tittade vi ju på alla mina norrlandsklingande tygmärken, och sedan dess har ett tillkommit. Ett filtmärke med metallbroderi föreställande Västerbottens-renen. Planen är att det ska sitta på hedersplatsens vänsterarm. De tre små runda vill jag ha över vänster bröstficka, och resterande tygmärken bestämmer jag när jackan är klar.
Tanken är att använda dessa mönster, med vissa modifieringar. Dels behöver jag göra byxorna större, vanligtvis har jag storlek 42 i Stilmönster från den här perioden, och jag vill kunna använda byxorna som överdragsbyxor mer än inomhusbyxor. Jackan är i storlek 44 vilket känns rimligt att utgå ifrån, då borde jag få plats med både foder och tjocktröja under.
I tygsamlingen finns detta: ett marinblått ulltyg som matchar de flesta tygmärkena och därför är tänkt som bas, även om jag inte mätt och sett efter huruvida det räcker eller inte än. Ett ytterligare blått tyg, i siden. Det tänker jag ska bli ärm- och byxfoder, där är det alltid klokt att fodra med glansigt tyg. Till sist har jag en bit rosenväv som egentligen används för att sy västen till Västerbottens folkdräkt för herrar. Detta vill jag allra helst både fodra livet och huvan med, men också sy en lapptäcksstjärna av på ryggen.
Tycker det vore så snyggt att ha ett mönstrat tyg inne i huvan, som damen i grönt har här. Men inte heller detta tyg har jag mätt och sett efter vad det räcker till.
På småpillsfronten finns två kuldragkedjor i fel färg, tänker att dessa kan färgas och användas till byxorna. Västerbottensknapparna behöver naturligtvis användas till jackan, i kombination med andra guldfärgade knappar till fickor och hängelbyxorna, eftersom jag har för få. Och i midjan ska det vara en ”snodd” enligt mönstret. Jag hade inga snoddar i min bandsamling, men däremot ett fint blått band som kanske kan funka.
För ett par år sedan sydde jag denna jacka, och den har blivit mitt mest använda plagg som jag har sytt själv. Jackor blir ju lätt det, varför det känns extra värt att göra detta snöset. Men ett par saker vill jag göra annorlunda denna gång.
Jag tror att jag möjligtvis vill ha en mudd istället för manschett, både för smidighetens skull, men också för att har jag en för tjock tjocktröja under denna jacka går inte manschetterna att knäppa. Jag gillar verkligen de rejäla fickorna på denna också, och kommer nog behöva lägga till sådana på den nya, då bara bröstfickor inte räcker. Huruvida de blir infällda som på denna eller likadana, men större än bröstfickorna, återstår dock att se.
En innerficka i fodret är också ett måste. Och det är verkligen glatt med ett mönstrat foder. Om väven inte räcker vill jag hitta en bit mönstrad bomulls- eller ullflanell, gärna rutig, men ett kul tyg går också bra.
Och när det kommer till ryggapplikationen måste jag hantera väven bättre än jag gjorde på denna jacka, jag tror jag fick sy om den fyra gånger innan jag kom på att den behövde stabiliseras med visilin för att inte resma sig.
På byxfronten har jag dessa 40talshängselbyxor som inspiration. De är också i ull och jag kan knappt ha dem längre, men de är för fina för att göra sig av med.
Även här finns det infällda fickor. Jag kommer absolut behöva en sån där liten onödig ficka med dragkedja på setet. För mitt imaginära liftkort.
I benslutet har dessa kilar av bomullstyg. Jag gissar att det är för att enkelt kunna knö ner benen i ett par kängor utan för mycket bulk. Jag gissar att jag snarare kommer vilja ha mina byxor över kängorna, och överväger därför en resår av något slag.
Hängslena och biben tänker jag kopiera rakt av från dessa, men förmodligen använda några bättre spännen eller knappar istället, tycker dessa är väl omständiga.
Så. Första steget antar jag är att mäta alla tyger och se vad jag har att jobba med. Så kanske det finns ett färdigt snöset att förgylla dagarna med nästa vinter!
Rastlösheten 