I torsdags kväll kom vi hem till Nacka strax efter tio. Jag räddade de växter som gick att rädda, gjorde en insats och kammade mig för första gången på över en vecka – det tog säkert 45 minuter, och sedan la jag mig i sängen med en ansiktsmask och kollade ikapp The Gilded Age tills jag somnade.

Sedan var det fredag och strålande sol! Jag gjorde ärenden i Sickla och tog cykeln förbi björnbärsbuskarna. Det ser ut att kunna bli ett överflöd i år, men inget var moget ännu.

Framåt kvällen svidade jag om, fastnade med klänningen i cykeln och fick hasta genom Gamla Stan för att hinna till dejt med Linnea.

Vi började med ett turistvarv. Jag var taggad över Solgränd eftersom jag heter Sol i andranamn, och Linnea var taggad över St Göran och draken för hon älskar fantasy.

Det grönskade och purkade i varje hörn och alla uteserveringar var fulla.

Till slut hamnade vi på Den Gyldene Freden.

Jag tog en fläder sour och Linnea en Aviator.

Jag var sur över något, kanske över klänningen, kanske över den promenerande trubaduren som levde om. Men allt som allt hade vi det toppen.

Vi satt kvar tills det började skymma.

Sedan gick vi vidare genom gränderna och hamnade på Geronimos där Fredde mötte upp oss på en öl innan det var dags att åka hem.

Det blev lördag, och en dag av uppackning, städning, tvättstuga och sådant som inte var värt ett foto. Men sedan mötte jag upp Amanda på Ersta Terassen. Det var solnedgång och kompisar och countrymusik, med andra ord ljuvligt.

Och så kom den till slut, semesterns sista dag. Jag bakade bröd och Fredde sorterade tvätt och ni vet, allt sånt en gör dagen innan jobbet börjar igen.

Matlåda packades.

Som avslutning på semestern gick Fredde och jag en långpromenad runt Sickla sjön, kollade på alla konstverk och prövade tipspromenadsappen. Jag tog ett dopp just efter Evas sju döttrar-statyerna och sedan kvällsfikade vi hemma. Och så var hela den långa, fina semestern över.