Kategori: Livet

I torsdags vaknade jag hängig, inte sjuk direkt, men jag kände ändå samhörighet med trädet som tappat all sin bark, när jag gjorde dagens enda utflykt och gick och handlade.

Det blev inte direkt bättre under dagen, men jag tänkte att det kanske bara berodde på höstallergi eller den väldigt aktiva onsdagen.

Men, så blev det fredag och Fredde hade köpt biljetter till Huggorm som spelade på Slaktkyrkan. Jag steg upp tidigt, gjorde mitt bästa för att duscha av mig sjukan och städa hemmet. När Fredde kommit hem gick vi till Soldaten Svejk för att äta med vårt spelningssällskap.

Jag hade aldrig ätit där förr, men Fredde och hans kompisar äter där ofta, och avslutar alltid middagen med den tjeckiska örtlikören Becherovka. Potentiellt en dålig idé, men jag tänkte att den kanske kunde döda lite lurande förkylning.

Efter middagen var det fortfarande ett tag kvar till spelningen, så vi gick tvärs över gatan till Carmen. De stängde ju ner för några år sedan och Mitt i Södermalm skrev flera artiklar om hemliga nya ägare som var stammisar som skulle ta över och behålla allt som det var. Det var första gången jag var där sedan dess, och ja. Allt var precis som vanligt. Samma klotter på väggarna, samma – men nya – 18åringar som drack billig öl.

Sedan bar det av till kyrkan. Huggorm var toppen, men ljudet var sisådär.

Det blev inte katastrofsent, och jag spenderade lördagsmorgonen med att baka tekakor och chocolate chip cookies, frysen ekade tom på matsäcksmaterial, och på onsdag går tåget till Göteborg.

Jag gjorde också mitt bästa för att låtsas att förkylningen inte hade fått fäste.

På söndagen klev jag också upp tidigt, och gjorde om fredagens försök att duscha bort förkylningen. Egentligen hatar jag att duscha på morgonen, men nu gjorde jag hårinpackning och ansiktsmask och hela baletten, i hopp om att en ren kropp är en frisk kropp.

Lite hjälpte det, men inte tillräckligt för att få följa med Fredde och hans syster till Skansen i regngrått väder. Så jag stannade hemma och tvättade och hämtade min bruna weekendbag ur källaren istället. Jag må kanske inte vara dödssjuk, men ork nog – eller tid heller – att göra klart den röda resväskan finns helt enkelt inte.

När Fredde kom hem fick jag en påse Bravo-kola och såg kanske 314 avsnitt Gilmore Girls, så då kändes det lite bättre.

Det stör mig att resväskan inte blev klar, men nu satsar jag på att ha den färdig till Littfest istället. Jag vill ju heller inte stressa ihop den bara för att.

Kostymen däremot är snart ihophetsad. Fodret är minskat och fäst längst slaget, nu ska bara ärmarna kortas och fästas ihop, sen kan jag fixa fållen också.

Jag gjorde en Sellpybeställning för ett tag sedan också, en prickig klänning att ha på mässan bland annat, och ett wildcard. Ett Filofaxfodral till en Ipad! Typ tio år gammal, men riktigt lyxig när den kom då, i rött fint läder. Efter evigt googlande om dimensioner så bestämde jag mig för att chansa, den kostade bara 50kr. Turligt nog har ju inte mycket hänt på Ipadfronten, med lite vilja fick jag dit min något större och modernare Ipad. Nu har jag i alla fall något rött med mig på tåget, och någonstans att lägga viktiga papper och skriva saker.

Förkylningen börjar ge med sig och jag ska göra mig färdig för jobbet, håll tummarna för att den inte blir värre!

I onsdags klev jag upp till solsken och cyklade iväg. Förbi bygget vid Ersta.

Förbi brandstationen på Folkungatan.

Förbi min drömpickup.

Genom Mariatorgets promenadstråk med statyer och fontäner.

Fram till den stora stenen någon byggt ett hus på.

På andra sidan stenen sitter Tônn, hyllföretaget. De har gjort ett samarbete med Maja Säfström och Maja skrev för någon vecka sedan och undrade om jag ville komma på pressfrukost. Det ville jag såklart gärna! Jag och Maja har följt varandra i flera år på internet, men det har aldrig blivit av att vi träffats, förrän nu.

Tônn har tagit fram lådor som Majas illustrationer finns tryckta på, och dessutom har hon också illustrerat en kortlek, hela kollektionen finns här.

Maja och Tônns grundare Josefine berättade om samarbetet.

Och så fick vi frukost och umgås. Jag träffade en gammal kurskamrat från när jag gick på Poppis, och allt var trevligt och gott.

Sedan var det dags att gå vidare och jag tjuvkikade in genom ett gallerfönster.

Ned till Horngatan igen!

Till Stadsmissionen! De har en otrolig handarbetsavdelning med ungefär allt en kan syslöjda med. Jag köpte två tygstuvar och sedan cyklade jag vidare.

Förbi en bar jag vill prova.

Till Röda Korset på Östgötagatan och mamma. Där klämde jag på en bridgebok och undrade om det var dags att lära sig nu när jag fått en så fin kortlek.

Sedan gick mamma och jag vidare till Vetekatten och åt lunch. Till efterrätt delade vi på en trippelchokladmousse.

Från Vetekatten gick jag rakt över gatan till Myrorna och där uppenbarade sig en 8L stor emaljerad gjutjärnsgryta från Kockums. Den behövs i huset. Så jag slog till och fick lämna den hemma hos mamma och pappa så att jag slapp kånka på den.

För att göra secondhandrundan komplett cyklade jag till Stadsmissionen vid Nytorget, men där fanns ingenting jag ville ha. Dock finns det ett falurött plank i närheten, så jag passade på att fota mina nysydda jeans som jag hade på mig.

Även jackan är hemsydd, och ryggsäcken hittade jag i Norrtälje i helgen.

Efter Nytorget träffade jag Fredde och vi skaffade ett familjeabonnemang med massa surf och router till Agnäs. När han cyklade hem köpte jag mellis och placerade mig på Amandas jobb tills hon slutade.

Då cyklade vi vidare, mot regnbågen!

Och Nordiska museet!

Jag hade vunnit en tävling och vi skulle få gå på stickföreläsning med Anna Sjösvärd. Men karln i receptionisten guidade oss istället till den allmänna stick-AW:n som pågick samtidigt så vi missade samtalet. Lika sur som Strindberg blev jag.

Men, jag fick dricka ett glas och umgås med Amanda, så hur sur som helst var jag ändå inte.

När denna dag sedan började lida mot sitt slut cyklade jag hemåt. Som synes gick det fort, trots bristen på elcykel.

När en kommer till den här målningen, då är hemma inte långt bort. En lång, men nästan perfekt onsdag var till ända.

Välkommen till måndag morgon och min sura min. Jag hatar verkligen när mina cyklar är ur funktion. Att gå är det tråkigaste jag vet. Jag vill susa fram med vind i håret, tack. Nåja, som plåster på såren fick jag en jordgubbs- och äppellemonad i min nya burk.

Och, det finns snygga träd på promenadvägen. Här går jag alltid igenom bladverket snarare än på stigen.

På förlagets innergård fortsätter fruktträden att erbjuda mellis.

Jag plockade tjocktröjan full med plommon.

Framme vid kontoret stod dörren på glänt och lovade att någon hade kokat kaffe.

Min chef Johannes hade varit på resande fot i Japan och kom hem med souvenirer till oss. Pappersvarorna fick flytta raka vägen in i min Filofax!

Dessutom hjälpte Johannes mig att låsa upp min gammelcykel som rostat igen, den har stått på jobbets innergård sedan jag senast hade punka på elcykeln. Så, på tisdagen kunde jag susa till jobbet igen!

Jag firade med att hälsa på ytterligare ett favoritträd och cyklade runt med iskaffe i termosen.

På jobbet hade våra nya tygkassar kommit, och jag tog produktbilder till hemsidan.

Mamma skrev och frågade om jag ville luncha med henne, och det ville jag såklart. Och på vägen hejjade jag på denna trädskönhet.

Utöver souvenirer till mig och Carin hade Johannes också med sig en posture pal till kontoret. Det är ett slags gosedjur som tydligen är poppis i Japan, man sätter det framför sig med dess huvud vilande på skrivbordet, så hjälper det till att ge en bra hållning. Vi kom mycket bra överens.

På eftermiddagen skulle en byrå vi jobbar med komma på möte och fruktskålen ekade tom. I ett hörn av innergården hittade jag björnbär!

Och en välfylld skål kunde ställas fram tillsammans med kaffe.

Gammelcykeln må vara lådlös, men jag lyckades ändå få med mig alla mina Traderapaket och en retur till Fredde på cykeln häromdagen.

Och korgen dög mycket väl till att fyllas med grönsaker på hemvägen.

På onsdagskvällen kom Karoline och Amanda på middag. Karro är här med sitt jobb och fick sova över, och Amanda var ett gull och hjälpte mig nåla kostym.

Nu är ärmarna avsmalnade, axlarna mindre breda, det finns en midja, den är kortad och sitter som den ska. Nu ska bara fickorna kortas så de inte sticker ut, och sen ska jag göra samma procedur med fodret, så börjar hela kostymsömnaden bli klar.

I går vräkte regnet ner, men Karoline och jag skulle på event, så det var bara att kamma till sig och skramla fram finparaplyet.

Vi skulle på bokrelease, men började med fördrink ett halvt kvarter bort.

Sedan trotsade vi regnet igen och tog oss till Älskade traditioner.

Katarina Widholm har skrivit en kvartett böcker om Betty, och nu en ackompanjerande kakbok, och det var den releasen vi var på. Det var trevligt rakt igenom.

Sedan behövde vi susa vidare igen, för Karoline skulle gästa på en spelning i Gamla stan. Där var det trångt och stökigt och Karro och jag blev inte alls så blöriga som det ser ut, det var bara dålig belysning.

Karoline sjöng som en stjärna i vanlig ordning, men vid 20.45 tackade jag för mig.

Jag gick genom ett blött och mörkt Stockholm över bron till Slussensidan, där gullFredde stod och väntade för att skjutsa hem mig, vilket var mycket uppskattat i stormen.

Helgen är över, sommaren är över. Det har blivit höst och i Stockholm ligger dimman tät och allt är råfuktigt och kallt. Men i alla fall. Det var helg. Förutom att baka pizza och skaka ihop en drink med jordgubbssirap satt jag vid symaskinen i fredags. Jag håller på med en morgonrock av Carl Larssons tyg De mina, som Damernas värld producerade på 70talet. Det är ett jättekrånligt mönster från 40talet, och kravet på förkunskaper är stort. Så nu har jag bestämt att jag gör på det vis jag kan istället, och skiter i snygga knapphål och dylikt. Vilket gör att jag faktiskt kommer framåt!

I lördags klev jag upp relativt tidigt, och när klockan slog tio stod jag på Lumabryggan och väntade på mamma som var på båten. Det var Sjöstadens dag, och det brukar vara en av de roligaste loppisarna varje år.

Så även i år! Jag kom hem med en fullmatad cykel med fina grejor, vi tittar närmare!

Två böcker köptes! En snyggutgåva av Dune, för tio kronor. Den ska Linnea få. Själv ska jag ha den gulliga bilderboken som ser ut att vara tryckt med risotryckt. Tydligen finns det tre böcker till i Lost-serien, så nu lär jag behöva dem också.

På varje loppis jag går håller jag alltid utkik efter saker till Amanda och denna gång kom jag hem med en 70tals kopp och en blomstergirlang i papper till henne. Hela fem kronor kostade det kalaset, då girlangen var gratis. Någon hade köpt fel film till sin polaroidkamera, men de passade till min, så nu ska här fotas! Kattklockan visste jag skulle vara ett osäkert kort, Fredrik har redan deklarerat att han tycker den är för obehaglig att ha på köksväggen. Men för 20kr kunde jag inte låta bli, det är ju en riktig klassiker.

Fredrik frågade under frukosten vad jag skulle hålla utkik efter och högst på listan var en kvadratisk bakform. Jag har velat baka brownies i veckor, och receptet jag vill pröva kräver en kvadratisk form. Nu hittade jag en i rostfritt för 30kr, så till helgen blir det bakning!

Något som inte stod på listan, men som glädjer minst lika mycket ändå, var chokladkakeformarna från Göta choklad. Jättegammla och tunga. Här ska göras chokladkakor och ge bort i julklapp!

Sist men inte minst hittade jag också en skomakarlampa i mässing. Den ska hänga i köket i huset, över nya köksbänken, och blänka som en juvel.

Efter loppisen hann jag som bäst hem och vända. Jag snyggade till mig och skickade bild till mitt kvällssällskap att jag var på ingång.

På Blecktornskällaren satt Ida och Fredrik och väntade på mig och skvallrade. Ida lärde jag känns i första klass och Fredrik gick vi på samma gymnasium som, så det har varit många år ihop med dessa två. Efter ett tag slöt även Mathias och Mathias upp, vi var ute sent och jag drack allt för många.

Igår var därför inte den piggaste dagen jag genomlevt. Men min kusin Helle piggade upp genom att skicka bilder på huset. Där tycks det vara evig sommar och längtet är stort! Men om en månad ungefär åker vi upp igen, lampan ska hängas på plats och kanske bakas det chokladkakor vid köksbänken.

I måndags var semestern över, så jag packade portföljen och matlådan och gav mig av till arbetet.

Kontoret var lika gulligt som alltid.

Och stockrosorna blommade!

Jag hade vind i luggen av cykelturen, och en randig fransk tröja.

Arbetsdagen bestod främst i att beta sig igenom mailkorgen, men även äta lunch i trädgården.

Tisdagen såg ungefär likadan ut, datorjobb och randig tröja. Men vi förberedde också inför Nytorgsfesten, där vi ska vara med och sälja böcker på lördag och söndag. Efter jobbet gick jag förbi Lindra och köpte ut ett skrin till Linnea.

Tisdagen var även min namndag, och först bjöd Fredde på glass och sedan kvällsfikade jag på balkongen.

Så blev det onsdag och jag hos Amanda på Tygverket. Jag har ett projekt på g, som jag kommer berätta mer om längre fram, just nu ska det bara bli klart.

Veckans tredje randiga tröja var på och jag hade det toppen. Amanda försåg mig med kaffe och jag fick använda Tygverkets alla hightechsymaskiner.

Räven var också där och höll oss sällskap. Det var så varmt och soligt att jag förbannade att jag inte hade packat baddräkt för ett dopp på hemfärden.

Tygverket har fortfarande kvar ett urval Morris-tapeter till pangpris för övrigt! Det var här jag köpte de vi ska ha i huset.

Så blev det torsdag. Jag spenderade förmiddagen i min egen verkstad och runt lunch cyklade jag till Nationalmuseum.

Min moster Lallan var i stan och vi åt ihop, jag fick en grynrisotto och hon fick lax.

Veckans ränder hade bytts ut mot prickar!

Sedan kollade vi lite statyer och i shoppen innan vi tog oss till Gamla Stan.

Vi vandrade runt bland kullerstenar och kikade in på second hand-affärer och fika, innan jag cyklade hem till verkstan igen.

Där satt jag till sent igår, medan Fredrik försåg mig med melonbitar och ett glas vin. Där kommer jag att sitta idag med, men slutet skönjas, så förhoppningsvis inte lika länge.

I torsdags kväll kom vi hem till Nacka strax efter tio. Jag räddade de växter som gick att rädda, gjorde en insats och kammade mig för första gången på över en vecka – det tog säkert 45 minuter, och sedan la jag mig i sängen med en ansiktsmask och kollade ikapp The Gilded Age tills jag somnade.

Sedan var det fredag och strålande sol! Jag gjorde ärenden i Sickla och tog cykeln förbi björnbärsbuskarna. Det ser ut att kunna bli ett överflöd i år, men inget var moget ännu.

Framåt kvällen svidade jag om, fastnade med klänningen i cykeln och fick hasta genom Gamla Stan för att hinna till dejt med Linnea.

Vi började med ett turistvarv. Jag var taggad över Solgränd eftersom jag heter Sol i andranamn, och Linnea var taggad över St Göran och draken för hon älskar fantasy.

Det grönskade och purkade i varje hörn och alla uteserveringar var fulla.

Till slut hamnade vi på Den Gyldene Freden.

Jag tog en fläder sour och Linnea en Aviator.

Jag var sur över något, kanske över klänningen, kanske över den promenerande trubaduren som levde om. Men allt som allt hade vi det toppen.

Vi satt kvar tills det började skymma.

Sedan gick vi vidare genom gränderna och hamnade på Geronimos där Fredde mötte upp oss på en öl innan det var dags att åka hem.

Det blev lördag, och en dag av uppackning, städning, tvättstuga och sådant som inte var värt ett foto. Men sedan mötte jag upp Amanda på Ersta Terassen. Det var solnedgång och kompisar och countrymusik, med andra ord ljuvligt.

Och så kom den till slut, semesterns sista dag. Jag bakade bröd och Fredde sorterade tvätt och ni vet, allt sånt en gör dagen innan jobbet börjar igen.

Matlåda packades.

Som avslutning på semestern gick Fredde och jag en långpromenad runt Sickla sjön, kollade på alla konstverk och prövade tipspromenadsappen. Jag tog ett dopp just efter Evas sju döttrar-statyerna och sedan kvällsfikade vi hemma. Och så var hela den långa, fina semestern över.