Jag ska villigt erkänna att jag inte är en jetsetter. Semestern spenderar jag hellre i Västerbotten än utomlands. Men. När ni läser detta inlägg befinner jag mig i Belgien. Gent närmare bestämt. Och i december var jag i Paris. Båda fallen jobbresor. Och varje år blir det åtminstone Bokmässan i Göteborg, förra året också barnboksfestivalen Litteralund medan det i år blir Littfest i Umeå. Det kanske inte semestras så värst utomlands, men det reses ändå en del. Och med resor kommer packning.

Så tanken på bagage har legat och grott i bakhuvudet. Eller, egentligen ända sedan jag såg Darjeeling Limited för första gången. Sådana väskor skulle en ha.

Sådana väskor kan en till och med ha, nu för tiden. Ett italienskt märke som heter A very troubled child har skapat en hel serie med Wes Anderson-inspirerade väskor. Och de är såklart ljuvliga. Men till exempel nummer fyra här ovan går loss på en bra bit över 10 000. Med andra ord inte ens lite inom budget.

Sedan finns det Streamline Luggage som gör snyggväskor där en kombo av vintageinspiration och moderna inslag som fyrhjulsdrift med snurr. Mmm, en dröm. Men även den en dröm på allt för många tusen.

Så jag gjorde som jag oftast gör och kollade vad det fanns på Tradera, Sellpy och Vinted. Och på Sellpy gömde sig denna pärla för den rimligare prislappen av 300 kr.

En stadig weekendbag från portugisiska märket Belcinto. Med mölighet att göra huvudfacket större, och dessutom en separat botten för skjortor och annat man vill ha vikt prydligt. Dessutom fanns både lås och nycklar bevarade.

Givetvis behövde den lite omvårdnad. En rejäl tvätt, insmörjning och lite limning här och var gjorde susen.

Sen fick jag feeling och började leka med tanken på att även om jag inte har Wes Anderson-väskorna kanske jag åtminstone kan få ett monogram på den. Först prövade jag att göra en schablon med hjälp av självhäftande plast, och prövade att måla på en spillbit läder. Men det blev inte bra, det blödde och hade sig. Då prövade jag att måla in en hel bit läder för att sedan klippa, men nä. Jag är inte nöjd med färgen, och troligtvis på grund av att det är just färg. Senaste gången jag färgade läder var det en dye, det heter ju också färg på svenska, men det blir inte samma tjocka plastiga slutresultat utan färgar verkligen in lädret så all textur fortfarande består.

Så än så länge får den vara monogramlös. Kanske beställer jag en annan typ av färg och försöker igen, eller kommer på någon annan lösning. Men den är ju fin såhär också.