I måndags förra veckan tog jag min packade kappsäck och for iväg. Ett par timmar senare möttes jag av Tintins rymdraket framme i Bryssel.

Jag tog mig vidare till Gent och det omgjorda klostret där jag skulle bo under veckan, och sedan vidare på en välkomstmiddag. Det var Flanderns litteraturutbyte som hade bjudit in svenska barnboksförläggare för att presentera flamländska författare och illustratör för oss.

Gent var obeskrivligt gulligt, och när vi promenerade hem från middagen tindrade stjärnorna över gulliga hus som såg ut att vara gjorda för Jane Austen-baler.

Dagen därpå började såklart med frukost, och den var en kakofoni av smågrejer. Chokladkräm, marmelader, strössel och äppelblomssirap. Jag smög naturligtvis med mig en ansenlig mängd varje frukost och kom hem med väskan proppfull.

Sedan var det dags för stadsvandring med den historiska ungdomsboksförfattaren Jean-Claude van Rijckeghem. Han visade oss hamnkvarteren och ännu mer kloster med vingårdar, och stadshuset och det var kallt men så soligt att en fick kisa i solskenet.

Efter lunch gick vi till MSK, Belgiens äldsta museum. Där fick vi träffa tre illustratörer som visade skisser, bilder och böcker de gjort.

Efter det guidade de runt oss på museet där de bland annat håller på att restaurera Gentaltaret som naturligtvis var pampig som bara den. Målat i början av 1400-talet och i mänsklig storlek. Mycket mäktigt.

Men på MSK fanns såklart också målningar av andra giganter som René Magritte.

Överallt var det tjusiga målningar att titta på.

Sedan jag kom hem har jag utvecklat den värsta förkylningen i mitt liv, så jag känner stark samhörighet med herren till vänster, han ser inte heller ut att må toppen.

Efter att ha museeat i timmar gick vi för att äta pommes frittes, vilket tydligen är en belgisk grej? Friterat, pommes och öl överallt.

När vi kom tillbaka till hotellet lyste det genom de blyinglasade kyrkfönstren då det numera var konferenssal i kyrksalen, och denna kväll var det något slags kalas där inne.

På onsdagen tog vi tåget till Antwerpen och den tjusigaste tågstationen i mannaminne uppenbarade sig.

I Antwerpen var det en intensiv dag av att speed datea agenter och lyssna på författarpresentationer, men vi såg även lite av staden som vimlade av pampiga hus och katedraler, men också Molly Blooms nedgångna ölhak.

Torsdagen var en illustrationsdriven dag, först fick vi träffa tre illustratörer på Gents stadsbibliotek och höra dem prata om sina processer och böcker, och sedan gick vi vidare till Carll Cneuts ateljé.

Ateljén såg ut precis så som en föreställer sig en konstnärsateljé, med stora fönster, knarriga golv och färgfläckar överallt.

Vi avslutade torsdagen på Belgiens kungliga akademi för litteratur med en workshop i tillsammans med en illustratör. Jag var mycket besviken på zebrorna jag ritade. Men det vägdes upp av att vi sedan gick och åt pizza. Efter att ha sagt tack och hejdå till alla de gulliga personerna på Flanderns litteraturutbyte gick vi för att ta en avskedsöl, och fick där det förödande SMS:et att vårt flyg hem var inställt. Alla andra förläggare fick nytt direktflyg till Arlanda, men mig ville de skicka till Zürich först. Tårarna var icke långt bort. Men när vi kom fram till flygplatsen nästa dag lyckades jag få plats på samma plan som alla andra, så slutet gott, allting gott!

Dagens humör

Fredagsfeelingen är på topp. Jag hittade en ny kopp på loppis igår som frukostkaffet tydligen är extra gott i. Idag fyller Fredrik dessutom år, så stämningen är extra festlig.

Dagens att göra

Eftersom det är fredag ska det städas, golv ska torkar och sängen ska renbäddas. Jag behöver också boka tvättstuga och posta brev. Lagom tråkiga saker att göra innan det är dags att ta helg.

Dagens mat och dryck

Idag fyller Fredrik som sagt år och vi ska äta på Knut på Upplandsgatan. Norrländsk finmat! Jag hoppas dessutom på en god hjortrondrink.

Dagens projekt

Nästa vecka ska jag resa bort, så jag vill inte börja med något nytt. Men jag har ett fantastiskt samarbete på gång med Tygverket, som det kliar i fingrarna att få börja sy på. Så tills dess nöjer jag mig med att kolla Youtubevideor om hur en syr egen passpoal som det kommer behövas mängder av.

Dagens musik

Jag är inne i en grav Lill Lindfors-period. Du är den ende-skivan en en av mina favoritskivor, men den har sedan nyår fått konkurrens av Kom igen. Men den senaste veckan har även Tarantula Waltz Till hälften människa, till hälften moderat seglat in i rotationen.

Dagens bok

Just nu läser jag Emily Wildes encyklopedi över älvornas liv av Heather Fawcett. Den är skriven som en forskningsdagbok och har noter, ungefär som Susanna Clarkes Jonathan Strange och Mr Norrell. Den tog jag mig aldrig igenom när det begav sig, jag vet inte om det hade med noterna att göra eller inte, men Emily Wiles tickar på i alla fall.

Dagens klädsel

I helgen sydde jag en blus av ett mönster från 1949. Den har puffärm, spets och är sydd i ett genomskinligt prickigt tyg. Sockersött verkligen, lite för. Sydde den främst för att pröva på mönstret, då jag inte hade tunn svart linne som jag egentligen vill sy den i. Men kanske har jag på mig den ikväll, det är ju ändå alla hjärtans dag. Annars blir det minikjolen som jag sydde helgen dessförinnan.

Dagens tv-serie

Jag tittar ganska lite på serier, men fastnade för Ludwig på SVT Play. Brittisk humor och lite mordmysterier, får mig lite att tänka på Pushing Daisies fastän de egentligen är helt olika. Men samma typ av mys finns där.

Äntligen har vi tagit oss igenom januari, nu kan det bara bli bättre. Och ljusare! Men, vi tar en titt på vad januari 2025 ändå bjöd på.

Efter allt nyårsfir och röda dagar hade mamma och jag ändå några lediga dagar kvar, så vi tog båten över till Djurgården och gick på Liljevalchs utställning om Svenskt Tenn. Den var fin. När jag kom hem till Finntorp igen gick månen och polstjärnan (?) upp, och det var också fint.

På fredagar brukar Fredde laga krånglig mat och bjuda över sin kompis Viktor, denna fredag blev det nästan alla smårätter ur Jonas Crambys Vegetarisk kinamat varje dag. Till det en Ramoz gin fizz och På spåret.

Jobbet började igen och jag kämpade mig igenom snön med min lådcykel. På förlaget jobbade jag med vårens kommade böcker och drack kopiösa mängder kaffe.

Snö, snö, snö och ingen sol efter klockan 15.

Vi började rensa i köket, planen är att rensa ett skåp eller en låda varje lördag efter frukost. Nu är det bland annat ordning och reda i porslinsskåpet och antalet extra blomkrukor har minskat till en tredjedel.

Jag började sy på och sydde klart en pyjamas av Ulla Eson Bodins tyg ”Jakten”. Tanken när jag började var en lyxig julpyjamas så jag la till rickrack, monogrambroderi samt skräp och slag i quiltad siden. Den kanske inte blev så väldigt julig dock, men det gör inte så mycket.

Det var dags för skolträff och tills dess skulle vi ha läst Silke av Alessandro Baricco. En kort liten bok som var väldigt mysig att vistas i. Språket var ljuvligt och jag tyckte den påminde om gamla folksagor. När jag och cykeln tog oss över kullen till skolan på Skeppsholmen höll solen just på att gå upp och Niki de Saint Phalles skulpturer glänste i strålarna.

Någon helg tog Fredde och jag en öl på baren i Sickla, såg Nosferatu på bio och dagen efter låg jag i kökssoffan hela dagen och läste cozy crime deckare från Kanada.

Jag åkte på loppisrunda med mamma och pappa och kom hem bra att ha saker som stoppgarn, knappar, glasflaskor till saft, utflyktsmuggar, drinkpinnar och ett fat till serien California av Carl-Harry Stålhane som vi samlar på. En Sellpy-beställning levererade löften om sommar i form av en gammal klänning från Nordiska Kompaniet, med ärtskottsmönster.

Men mest höll jag mig inne i januari. Fredde byggde en stol och jag sydde en necessär storlek extra stor.

Det kändes ibland som att månaden aldrig skulle ta slut, men den innehöll också semlor inslagna i kartong och hemstickade tröjor, så bara mörker och misär var det absolut inte i januari.

I slutet av 2024 vaknade jag en morgon med en stark längtan efter att blogga igen. En plan växte om att slå slag i saken och ha det hela redo vid årsskiftet. Uppenbarligen blev det inte så. Men, idag är det den första februari och här är vi. Nu är det dags.

Jag inbillar mig såklart inte att särskilt många hittar hit som inte följer mig på Instagram, och att ni därför redan vet en hel del om mig. Men det kändes ändå som att en presentation var på sin plats, eller snarare, det kändes omöjligt att första blogginlägget kunde vara något annat än en presentation. Hur som helst.

Jag heter Clara Kron. Förr i tiden hade jag också en blogg, med utelivsguider och rajraj var och varannan dag. Då DJ:ade jag och var ute sent nästan jämt. Det var så att säga då. Nu är det lugnare puckar och vi får väl se vad den här bloggen utvecklas till. Tanken är i alla fall två inlägg i veckan i början; onsdagar och fredagar.

Jag bor i Finntorp tillsammans med min bättre hälft Fredde. Nästan allt hemma hos oss är antingen begagnat eller egensnickrat. Och färgglatt. När vi var på visning för lägenheten var alla väggar grå, det är numera ett minne blott.

Till vardags jobbar jag som projektledande redaktör på bokförlaget Trasten, som är Tranans barnboksförlag. Tranans senaste bok är Spricktand av Tanya Tagaq och snart kommer Iwona Chmielewskas Vaggvisa för farmor ut på Trasten. Både Tranan och Trasten ger ut översatt litteratur från delar av världen som det sällan kommer böcker ifrån på svenska.

Större delen av mitt vuxna liv har jag jobbat med barnböcker på ett eller annat sätt, och jag tycker också om att samla på förstautgåvor av barnböcker. Någonstans lurar det såklart också en författardröm, så 2024 och 2025 går jag dessutom en skrivkurs på Skeppsholmens folkhögskola.

Utöver böcker ägnar jag mig också en hel del åt slöjd av olika slag. Necessären är mitt senaste färdiga syprojekt, och nu funderar jag på ifall jag ska sy en klänning, kjol eller blus härnäst. Allra helst syr jag i alla fall av vintagetyger och med gamla mönster.

Dessutom har jag alltid ett par stickningar igång, helt enkelt för att jag brukar tröttna ungefär halvvägs, när ena vanten är klar eller så. Så också fallet med denna huvhalsduk jag stickar, prick halvägs har jag kommit och sedan inte rört den på veckor. Vi får hoppas att lusten infinner sig igen.

Sedan slutet av 2024 har jag också dubbel och trippelkollat alla loppisar jag springer på efter en bra träburk, och i veckan hittade jag äntligen en. Stor och rund, men tyvärr lackad och gulnad. Nu har jag strippat den på lack och slipat så gott jag orkade, och planen är att pröva på karvsnitt på den.

Det var det hela för nu, vi hörs igen på onsdag, eller nästan dagligen på Instagram.