Rastlösheten

Rastlösheten av Clara Kron

  • Cocktailfredag: Doctor special

    När Fredde fyllde 30 hade han just flyttat in i min etta och ölbryggandet som han tidigare hållit på med fick helt enkelt inte rum. Som kompensation bestämde jag mig för att bygga en hemmabar till honom och scoutade hela internet efter snygga grejer till den. Bland annat hittade jag på Tradera bartender Andrés shaker set.

    Det innehöll förutom shaker, jigger och sil en bunt reklamrecept, men även bartender Andrés egna cocktailnyckel! Jag ska motvilligt erkänna att sedan Fredde fyllde 30 för flera år sedan har den använts allt för sällan.

    Men jag har ju även samlat på mig en mängd gammal drinkparafernalia under åren som gått, och lördags var Fredde dessutom lite förkyld och jag kände att det är dags att André och dekroen får skina! I cocktailnyckeln hittade jag recept på drinken Doctor Special, perfekt för den som ändå är lagom frisk för en drink.

    Till Doctor Special behöver du:

    1/3 gin

    1/3 punch

    1/3 citronjuice

    3/3 grenadine

    Sodavatten

    Is

    Dekorationer

    Blanda vätskan i en shaker med is. Häll upp i ett highball glas med is. Fyll upp glaset med sodavatten. Dekorera med vad du finner lämpligt, jag valde ett torkat limehjul och en rosa plasttupp.

    Jag var ytterst tveksam hur den skulle smaka för jag har aldrig druckit en cocktail med punch i förut, men den var verkligen otippat god. Jag var också tveksam till den väldiga mängden grenadine, men drinken blev balanserad och fick en uppiggande färg.

    Stärkt av framgångarna med hur god den var tänker jag att det blir en serie av det här, en fredagsdrink på bloggen då och då, med recept ur Andrés cocktailnyckel, eller någon av de andra gamla drinkböckerna som också finns i hushållet.

    4 kommentarer på Cocktailfredag: Doctor special

  • Barnboksförfattare skriver för vuxna

    I februari läste jag två böcker av barnboksförfattare som har börjat skriva för vuxna; Den som vaktar flocken av Johan Rundberg och Glaselefanten av Camilla Lagerqvist. Det är Johans första bok för vuxna och Camillas andra, och således också andra delen i serien om detektiv Tillman.

    Jag har tidigare läst (och läst om samt lyssnat på) Johans serie Månvind och Hoff, och älskat alla fem delar. Det är en historisk 9–12 serie som handlar om barnhemsbarnet Mika som löser brott tillsammans med den avdankade konstapeln Hoff. Fängslande böcker allihop, drabbande och spännande.

    Den som vaktar flocken är något helt annat. Det är en modern thriller ur främst vuxna föräldrarna Sanna och Martina perspektiv. Boken vore dock ingenting utan deras tonårsbarn, de är katalysatorn till allt som händer i boken. Och det är just när Johan är i tonåringarnas blick och dialog som han verkligen briljerar.

    Det är genomgående spännande och välskrivet, men också snabbläst och lättillgängligt, på det bästa av vis. En bladvändare i ordets sanna bemärkelse, full med blindspår och oväntade vändningar. Boken känns väldigt filmisk och skulle förmodligen göra sig ypperligt som en mini-serie.

    Av Camilla har jag tidigare läst, förutom Det hemliga sällskapet –den första delen om detektiv Tillman, en mängd olika barnböcker, som huvudsakligen är historiska spänningsböcker eller deckare de med, oftast för åldern 9–12.

    Glaselefanten är även den en historisk deckare. Det är 1920-tal i Uppsala och efter förra bokens slut är Ester Tillman numer en etablerad detektiv som tar sig an uppdrag och löser brott.

    2023 och 2024 kom en hel våg av historiska deckare med kvinnor som huvudkaraktär, och jag tror att jag läste dem alla. Katarina Wennstam Döda kvinnor förlåter inte och Död mans kvinna, Denise Rudbergs serie om Kontrahenterna, och Sedlighetsbyrån och Förbjuden ingång av Christina Wahldén, samt Det hemliga sällskapet då. Säkert någon ytterligare också. Så jag får kanske skylla mig själv, men när jag läser Glaselefanten har jag svårt att minnas vem Ester är, jag blir inte engagerad från start och har svårt att känna något för karaktärerna.

    Det är mysig läsning som puttrar på, men inte mycket mer än så. Jag hade förmodligen tyckt mer om den ifall den var mer fristående, som Agatha Christies böcker om Poirot tillexempel. Den känns för grund och tunn för att jag ska bli riktigt engagerad och för att karaktärerna ska ges ordentligt med kött och blod. Nu blir jag främst förvirrad och snudd på irriterad av att jag inte minns Esters kärleksintresse och varför det inte kan bli dem. Inte en bok jag kommer läsa om, men förmodligen ger jag ändå del tre en chans när den kommer ut.

    Vad läser ni på just nu?

    2 kommentarer på Barnboksförfattare skriver för vuxna

  • Dagarna dagarna dagarna

    I torsdags och fredags hade jag skola. Jag går Skeppsholmens folkhögskolas kurs Skriv! och vi ses ungefär en gång var sjätte vecka. Kursen är toppen och en får frukostfika. Eftersom jag hade hittat ett matchande emaljfat till min kopp så tog jag med den. För vissa i hushållet ifrågasatte nödvändigheten i sagda fat, så jag behövde ju visa att det kom till användning.

    Skoldagarna består till stor del av textsamtal, och mycket lyssna, så jag passar på att sticka också. I slutet av fredagen var en mycket stor Gudrun-vante nästan klar.

    Nästan hela helgen spenderades i verkstaden. I lördags skulle vi gått på dagsfest, men nu var det Freddes tur att var sjuk.

    I lördags var det dock för soligt för att spendera hela dagen inne, så jag gick ut och hälsade på krokusar och tussilago.

    Samt handlade och hämtade ett Sellpypaket.

    Hemma väntade en deg på jäsning för Fredde hade önskat något vaniljfyllt som kompensation för den uteblivna festen.

    Det blev Vetekattens Mjölnargårdsbullar. Krångliga att baka men så himla värt det.

    Vad fanns det i Sellpypaketet då? Jo, en rejäl och röd läderväska med tillhörande portmonnä bland annat.

    Sen blev det söndag, jag träffade mamma i solen och på kvällen mådde Fredde lite bättre, så han lagade godmiddag till oss.

    Och jag sydde rutor in i det sista, fram tills att det var dags att lägga sig och skriva detta inlägg. På torsdag åker jag upp till Umeå för Littfest och jag vill absolut ha med mig den rutiga pyjamasen med en matchande necessär. På byxfronten har jag sytt ungefär noll, så det blir kvällsjour hela vägen fram till torsdag.

    4 kommentarer på Dagarna dagarna dagarna

  • Antikmässan

    I onsdags var det dags för Antikmässans vernissage. Solen sken, så jag drog på mig skinnjackan, hoppade på tvärbanan och begav mig mot Älvsjö. Åtminstone hälften av alla gånger jag har varit på Antikmässans invigning har det dessutom varit skinnjackepremiär. 2023, när det snöade så mycket att alla bussar i Nacka slutade gå och banvagnar fick sättas in på Värmdö – och både Alicia och jag fick stanna hemma, pratar vi inte om.

    Väl på mässan mötte jag först och främst upp Karoline! Hon är i Stockholm för att göra praktik och det var ljuvligt att få gå på mässan med henne igen, efter att hon varit norrut flera år i rad.

    Först vankades det ett mingel där det berättades om de olika utställningarna på årets mässa: stolar, mopeder och Camilla Thulins garderob. Det bjöds på alkoholfri fläderdrink, ja tack, och småländsk ostkaka, nej tack. Men det var fin!

    Ingen snö på Värmdö denna gång, så Alicia var också på plats!

    En av dessa två fick en klapp på kinden av en 81årig tant som sa att hon var gullig. Jag låter er gissa vem som föll tanten i smaken.

    Spoiler: det var naturligtvis Karro som gick hem hos tanterna. Här försökte jag övertyga henne att köpa denna otroliga handstickade 30talströja från Laholm, men tyvärr blev det inte av.

    I en monter bjöds det på ostkrokar, det tackade jag ja till.

    Sen dök Amanda och Saga upp!

    Överallt fanns det fina saker att titta på.

    Och fler fina tjejer, som Lisen! Totalt tror jag att jag sprang in i i alla fall 10 gull.

    Det mesta av allt det fina var långt utanför budget, som denna underbara stol.

    Två saker kom jag dock hem med, förutom några praliner till Fredrik. Ett par 70tals jeans, som tyvärr visade sig vara för små även när jag sprättade bort insömnaden. De får helt enkelt säljas vidare. Men jag slog också till på en liten sjöstjärnebrosch i mässing. Den kan i alla fall aldrig bli för liten!

    3 kommentarer på Antikmässan

  • I min handväska

    Häromdagen var det hög tid att göra min väska vårsnygg. Den var dassig och dammig och behövde en rejäl smörjning. Så när jag ändå tömde den inför rengöringen tänkte jag att vi kunde titta på vad jag faktiskt har i väskan till vardags.

    Så. Nu är den putsad. Först och främst, väskan i fråga är Näver-väska i storlek small från Eduards Accessories. Jag köpte den dock från Sellpy för ungefär ett år sedan. Där kostade den 710kr, men var ännu torrare och tristare än nu, snudd på grå. Den är liten, men rymmer mycket.

    Som det allra viktigaste – plånbok-nycklar-mobil-och-snus – är ramsan för att få gå ut genom dörren i detta hushåll. Nyckelringen är en snäcka av Maja Sten för Svenskt Tenn som jag fick i julklapp av mamma ett år, och plånboken är en random röd sak från loppis. I väskan finns också en nätkasse i fall något behöver handlas, hörlurar, tugummi och ett måttbad att mäta loppisfynd med.

    En liten Moleskineskrivbok och en röd penna att skriva ner viktiga saker med. Borde även ha en kortlek i handväskan jämt, inser jag nu, för det finns inget trevligare än att slå Fredde i Chicago över en öl på lokal.

    Och sist men inte minst, läppbalsam, handkräm och en röd cremerougeläpphistoria för när en vill pigga upp sig. Hade jag inte slarvat bort mina solglasögon hade de väl snart kunnat kvala in också, men istället börjar loppisjakten på ett par nya.

    Inga kommentarer på I min handväska

  • Vårens syslöjd

    Det är mars och våren börjar anas. Från och med idag är planen att blogga tre dagar i veckan, måndagar, onsdagar och fredagar. Idag tänkte jag att vi kunde titta på vad jag ska handarbeta denna nya årstid.

    Först och främst håller jag för fullt på med ett samarbete med Tygverket. En Merchant&Mills-pyjamas i ett tyg som också är från M&M, det heter ”Rhubarb and custard” och är en tunn linne- och bomullsblandning. Jag är fortfarande inte helt hundra på friskhetsfronten, men har hittills klippt ut mönster, alla tygbitar, strykt på stärkning och sytt fickan, så det går framåt. Jag älskar set och kit har jag även sytt en hårrosett i samma tyg.

    Jag vill även sy en matchande necessär, en quiltad med rundad topp och passpoal. Eftersom jag inte hittade något bra mönster på internet trixade jag ihop ett eget i helgen. Men innan jag syr den i rutiga tyget gjorde jag en testvariant. Jag hatar att sy toiler och sådant som bara ska kasseras, så jag sydde testet i ett snyggt 40-talstyg och tanken är att Karoline ska få den i veckan, den ska bara fodras först.

    Jag kämpar fortfarande på med den röda stickade huvan, men nu har jag kommit över mittenpuckeln i alla fall. Dock räknade jag lite fel, då jag bestämt mig för att göra den slätstickad fast mönstret inte är det, så jag måste repa ett par varv och sticka om. Men på torsdag och fredag är det skola, så då kommer jag förmodligen hinna en bra bit medan det främst är fokus på att lyssna.

    För kanske ett halvår sedan hittade jag det blåröda okmönstret på Tradera. Ok är ungefär påsydda dekorationer och jag var taggad på att sy en snygg westernskjorta med det, här fanns det ju åtta varianter att välja på! Dock var det bara oken, inte själva skjortmönstren. Jag tänkte att jag kan säkert matcha ihop med något skjortmönster jag redan har. Men så i veckan dök skjortmönstret som det ska användas till upp på Tradera! Nu kan jag äntligen sy mina drömmars westernskjorta. Jag vill sy den i absolut becksvart, men i varierande texturer.

    Sist men inte minst är jag härnäst sugen på att sy denna kjol av Two o nine. Det är en modern tolkning på den traditionella koreanska hanbokklädseln. Kjolen är omlott och veckad, så jag utgår ifrån att går åt mängder av tyg. Så jakten på ett passande tyg i tillräcklig mängd pågår. Vad slöjdar ni på just nu?

    6 kommentarer på Vårens syslöjd

  • Sjukstugan

    Idag hade jag tänkt mig ett skrytigt inlägg om alla mina, förmodat, fantastiska fynd från bokrean. Men eftersom jag har varit sjuk hela veckan har jag inte kunnat besöka en enda bokhandel. Så istället tar vi en titt på sjukstugan, väggarna jag har stirrat mig trött på denna vecka.

    Vi börjar i hallen, som leder vidare till alla rum. Här finns bokhhyllan som jag och Fredde byggde förra påsken. Den rymmer så gott som alla böcker, men en ut en in-principen gäller.

    Hyllan innehåller också alla vinyler, spel och ett städskåp. Bakom trädörrarna var det förut ingenting. Inga trädörrar eller vägg heller, men för två år sedan byggde vi väggar, dörrar och varsin garderob.

    Den här veckan har jag främst rört mig mellan sovrummet, genom hallen och landat i köket. Kök är tryggt när en är sjuk. Kökssoffan fick vi av pappa när vi flyttade till Finntorp och Fredde skrapade den trären innan jag målade den med en fantastisk gammal burk linoljefärg från Skansen som jag hittade begagnat.

    På köksbordet, som också kommer från pappa (ärligt talat kommer de flesta möbler alltid från pappa eftersom han är antikhandlare), ligger ett försök till att greja trots sjukdom. Har något uns av ork funnits har jag klippt ut mönstret till nästa projekt. Tapeten är av Gocken Jobs och heter ”Ros och lilja” för Borås Tapeter och var en födelsedagspresent till Fredde från hans föräldrar. Älskar att ha ett gult, varmt och blommigt kök. Särskilt när det är grått ute och förkylningen härjar.

    I köksfönstret börjar örter gro i hyllan som vi byggde för flera år sedan, medan vi fortfarande bodde i en etta på 34 kvadrat som nog aldrig återhämtade sig riktigt från det byggdammet. Jag satt på jobbet en dag och fick en vision om Karin Larssons pelargonhylla som fönstermodell och ritade ihop en ritning anpassat efter dåvarande köksfönster och den största limfogen Clas Ohlsson hade att tillgå. Suget att bygga en anpassad efter detta fönster är stort.

    Nu när vi inte längre bor i en etta finns det en verkstad innanför köket! Ena halvan ägnas åt träslöjd och andra halvan åt syslöjd, och delas av med ett draperi så att tygerna inte ska bli allt för dammiga. Som det kliar i fingrarna att orka greja igen.

    Sedan kommer vardagsrummet, det är stort och ljust och jag har undvikit det hela veckan. Vill inte veta av solen där ute om jag ändå inte får vara med.

    Som mest har jag hasat till finskåpet som Fredde byggde till mig och hämtat ett glas för att dricka vatten ur.

    Eller för att vattna årets odlingar. Hade ork funnits hade jag skolat om tråget för länge sedan, men det får vänta.

    Men mest har jag hållit mig i sovrummet i veckan. Rosa rummet.

    Liggandes i sängen, försökt kolla på serier men gett upp, försökt läsa böcker men gett upp, hämtat nya böcker, hämtat mer vatten, somnat om. Stordåd.

    Nu fortsätter det rafflande livet i sjukstugan, hej!

    2 kommentarer på Sjukstugan

  • Gent tur och retur

    I måndags förra veckan tog jag min packade kappsäck och for iväg. Ett par timmar senare möttes jag av Tintins rymdraket framme i Bryssel.

    Jag tog mig vidare till Gent och det omgjorda klostret där jag skulle bo under veckan, och sedan vidare på en välkomstmiddag. Det var Flanderns litteraturutbyte som hade bjudit in svenska barnboksförläggare för att presentera flamländska författare och illustratör för oss.

    Gent var obeskrivligt gulligt, och när vi promenerade hem från middagen tindrade stjärnorna över gulliga hus som såg ut att vara gjorda för Jane Austen-baler.

    Dagen därpå började såklart med frukost, och den var en kakofoni av smågrejer. Chokladkräm, marmelader, strössel och äppelblomssirap. Jag smög naturligtvis med mig en ansenlig mängd varje frukost och kom hem med väskan proppfull.

    Sedan var det dags för stadsvandring med den historiska ungdomsboksförfattaren Jean-Claude van Rijckeghem. Han visade oss hamnkvarteren och ännu mer kloster med vingårdar, och stadshuset och det var kallt men så soligt att en fick kisa i solskenet.

    Efter lunch gick vi till MSK, Belgiens äldsta museum. Där fick vi träffa tre illustratörer som visade skisser, bilder och böcker de gjort.

    Efter det guidade de runt oss på museet där de bland annat håller på att restaurera Gentaltaret som naturligtvis var pampig som bara den. Målat i början av 1400-talet och i mänsklig storlek. Mycket mäktigt.

    Men på MSK fanns såklart också målningar av andra giganter som René Magritte.

    Överallt var det tjusiga målningar att titta på.

    Sedan jag kom hem har jag utvecklat den värsta förkylningen i mitt liv, så jag känner stark samhörighet med herren till vänster, han ser inte heller ut att må toppen.

    Efter att ha museeat i timmar gick vi för att äta pommes frittes, vilket tydligen är en belgisk grej? Friterat, pommes och öl överallt.

    När vi kom tillbaka till hotellet lyste det genom de blyinglasade kyrkfönstren då det numera var konferenssal i kyrksalen, och denna kväll var det något slags kalas där inne.

    På onsdagen tog vi tåget till Antwerpen och den tjusigaste tågstationen i mannaminne uppenbarade sig.

    I Antwerpen var det en intensiv dag av att speed datea agenter och lyssna på författarpresentationer, men vi såg även lite av staden som vimlade av pampiga hus och katedraler, men också Molly Blooms nedgångna ölhak.

    Torsdagen var en illustrationsdriven dag, först fick vi träffa tre illustratörer på Gents stadsbibliotek och höra dem prata om sina processer och böcker, och sedan gick vi vidare till Carll Cneuts ateljé.

    Ateljén såg ut precis så som en föreställer sig en konstnärsateljé, med stora fönster, knarriga golv och färgfläckar överallt.

    Vi avslutade torsdagen på Belgiens kungliga akademi för litteratur med en workshop i tillsammans med en illustratör. Jag var mycket besviken på zebrorna jag ritade. Men det vägdes upp av att vi sedan gick och åt pizza. Efter att ha sagt tack och hejdå till alla de gulliga personerna på Flanderns litteraturutbyte gick vi för att ta en avskedsöl, och fick där det förödande SMS:et att vårt flyg hem var inställt. Alla andra förläggare fick nytt direktflyg till Arlanda, men mig ville de skicka till Zürich först. Tårarna var icke långt bort. Men när vi kom fram till flygplatsen nästa dag lyckades jag få plats på samma plan som alla andra, så slutet gott, allting gott!

    3 kommentarer på Gent tur och retur

  • Bakdag

    Häromdagen ekade frysen tom och det var hög tid för en riktig bakdag. Det är dags för helg, och kanske ekar din frys också tom? Ta tillfället i akt och se det som ett tecken på att ha en bakdag du med.

    Det första jag gjorde var att sätta igång degen till Jonas Crambys pain de mie, från boken Mackor. Den tar nämligen en halv livstid att göra. Degen ska jäsa och vikas och vridas och hej och hå. Men det är väl värt det, för brödet blir otroligt sen.

    När pain de mie-degen jäste satte jag igång med tekakor, samma recept som jag alltid gör, en reel med det finns här. Jag sa till mig själv på skarpen att ingen gillar platta eller bleka bröd, så denna gång blev de färre än vanligt men knubbigare, och gräddade ordentligt länge. Att pensla bröd med sirapsvatten innan gräddning borde en egentligen alltid göra, sen jag började med det på tekakorna har de blivit så mycket godare och fått mycket bättre färg.

    Fredde jobbar som svetsare och börjar sina dagar orimligt tidigt, så när jag ändå stökade i köket passade jag på att pröva på omeletter i muffinsform. Jag såg någon amerikan på Instagram som gjorde såna, men sen glömde jag vem, så jag googlade och tog första bästa recept. Fast ärligt talat höftade jag mest.

    Efter en väldig mängd timmar i köket och alldeles för mycket disk var två sorters bröd och sex stycken omelettmuffins klara.

    Detta firades naturligtvis på enda rimliga vis – med tomatsoppa och nystekt grilled cheese.

    5 kommentarer på Bakdag

  • Besattheten av bagage

    Jag ska villigt erkänna att jag inte är en jetsetter. Semestern spenderar jag hellre i Västerbotten än utomlands. Men. När ni läser detta inlägg befinner jag mig i Belgien. Gent närmare bestämt. Och i december var jag i Paris. Båda fallen jobbresor. Och varje år blir det åtminstone Bokmässan i Göteborg, förra året också barnboksfestivalen Litteralund medan det i år blir Littfest i Umeå. Det kanske inte semestras så värst utomlands, men det reses ändå en del. Och med resor kommer packning.

    Så tanken på bagage har legat och grott i bakhuvudet. Eller, egentligen ända sedan jag såg Darjeeling Limited för första gången. Sådana väskor skulle en ha.

    Sådana väskor kan en till och med ha, nu för tiden. Ett italienskt märke som heter A very troubled child har skapat en hel serie med Wes Anderson-inspirerade väskor. Och de är såklart ljuvliga. Men till exempel nummer fyra här ovan går loss på en bra bit över 10 000. Med andra ord inte ens lite inom budget.

    Sedan finns det Streamline Luggage som gör snyggväskor där en kombo av vintageinspiration och moderna inslag som fyrhjulsdrift med snurr. Mmm, en dröm. Men även den en dröm på allt för många tusen.

    Så jag gjorde som jag oftast gör och kollade vad det fanns på Tradera, Sellpy och Vinted. Och på Sellpy gömde sig denna pärla för den rimligare prislappen av 300 kr.

    En stadig weekendbag från portugisiska märket Belcinto. Med mölighet att göra huvudfacket större, och dessutom en separat botten för skjortor och annat man vill ha vikt prydligt. Dessutom fanns både lås och nycklar bevarade.

    Givetvis behövde den lite omvårdnad. En rejäl tvätt, insmörjning och lite limning här och var gjorde susen.

    Sen fick jag feeling och började leka med tanken på att även om jag inte har Wes Anderson-väskorna kanske jag åtminstone kan få ett monogram på den. Först prövade jag att göra en schablon med hjälp av självhäftande plast, och prövade att måla på en spillbit läder. Men det blev inte bra, det blödde och hade sig. Då prövade jag att måla in en hel bit läder för att sedan klippa, men nä. Jag är inte nöjd med färgen, och troligtvis på grund av att det är just färg. Senaste gången jag färgade läder var det en dye, det heter ju också färg på svenska, men det blir inte samma tjocka plastiga slutresultat utan färgar verkligen in lädret så all textur fortfarande består.

    Så än så länge får den vara monogramlös. Kanske beställer jag en annan typ av färg och försöker igen, eller kommer på någon annan lösning. Men den är ju fin såhär också.

    2 kommentarer på Besattheten av bagage