För några år sedan fick jag denna ljuvliga bok av Sophie, och hade jag kommit på att jag skulle skriva detta inlägg i god tid så hade jag gett er recept ur den nu. Men, nu blev det som det gick och den är redan nedpackad i botten av en låda för det var ungefär det första jag packade när vi bestämde oss för att fira jul i huset.
Men jag lovat dyrt och heligt att pröva flera drinkar ur den i år. Jag har som kompensation raidat internet i jakt på andra cocktails jag också skulle vilja smaka i jul, och idag är det fredag så här kommer ett urval.
Tomtens skägg var förra årets juldrink av Catarina Köning för Elle. Det är med skräckblandad förtjustning jag vill pröva den. Den är mycket snygg, men den innehåller också kanelstång och tranbär, vilket inte är favoritsmaker. Men ibland kan de mest oväntade kombinationer bli goda i en drink.
David Kringlund gör goda drinkar och vi har hans drinkbok hemma. Han har gjort en juldrink för i år, den innehåller polka och cognac. Naturligtvis måste detta testas.
Mint är min favoritsmak på milkshakes så jag började fundera på white russian med mint, och givetvis fanns det redan recept på sådan härlighet, tillexempel från The Forked Spoon.
Jag uppskattar en bra gin fizz, och när det nu finns den ordvitsiga varianten jingle fizz från Delish, då känner jag mig manad att pröva.
När det kommer till julbordet är jag ingen nubbedrickare, punsch däremot har jag på äldre dar lärt mig att jag tycker är mycket trevligt. Dock gärna serverat i ett litet glas bredvid musten, som en kan sippa på under måltiden, och för all del sjunga en sång innan. Senast köpte jag Bestes punsch, enbart på grund av att den var snygg. Men sedan visade sig den också vara mycket godare än en vanlig Flaggpunsch!
Varje jul bakar jag sju sorters kakor, det är jag förmodligen inte ensam om. Men en sak jag började med när jag bodde i kollektiv och var fattig student för en herrans massa år sedan var att räkna om alla recept.
Redan då var smör dyrt, och det har knappast blivit billigare sedan dess. Därför bestämde jag att ett paket smör ska räcka till alla sju kaksorter. Med andra ord får ett recept inte innehålla mer än 50 g smör i grunddegen. 50×7=350 gram, då har en kvar 150 gram till potentiell fyllning av någon kaksort, eller till annan bakning eller matlagning.
I år har jag bestämt mig för följande kaksorter: Franska våfflor Chokladsnittar Frasringar Wienerstänger Drömmar Saffransbiscotti Kolasnittar med salt
Varje år vill jag ha en bra blandning mellan smaker och inte bara använda en enda mördeg och byta dekorationer. Det blir lite mer jobb men det är det värt.
Så, hur gör jag då? Jo, jag letar reda på receptet jag vill ha. Tillexempel det här på franska våfflor. Ett tydligt exempel, eftersom receptet egentligen innehåller 100 g smör. Enkelt att halvera. Alla ingredienser halveras, men det viktigaste är att inte halvera antalet kakor det ska bli. I det här fallet står det 22, så allra minst använder jag mått små nog att få ut 22 stycken, men hellre ännu fler. Jag gillar mina småkakor just små, så att en gärna får i sig alla sju i en sittning utan problem.
Hittills i år har jag hunnit få ihop fyra av de sju sorterna. Degen till just de franska våfflorna vilar i kylen, och har gjort i några dagar sedan plåten med frasringar brändes i ugnen, så kampen får gå vidare någon annan dag.
När jag bodde i Norrtälje gick jag och mamma ofta på Röda korset för att fynda och fika. Tanterna där bakade otroliga tekakor, men jag fick aldrig receptet. Allt jag visste säkert var att det innehöll linfrön. Jag experimenterade och trixade men det blev aldrig riktigt rätt. Några år senare bläddrade jag igenom tidningen Land och hittade ett recept på tekakor, som gjorde en förgröt av linfrö och havregryn. Jag provbakade och det var det absolut närmsta jag kommit RK-tanternas bröd. Detta var säkert tio år sedan, och sedan dess har brödet utvecklats och justerats, jag har lagt till sirapspensling från ett annat recept och nu är ag nöjd. Det här är det bröd vi alltid har hemma i frysen. Så, här kommer receptet!
Förgröt: 3 dl vatten 1,5 dl havregryn 1 dl linfrö
Deg: 1 paket jäst 1 tsk bakpulver 3 dl vatten 1 tsk salt 3 msk sirap + extra till pensling 12 dl vetemjöl
Gör så här: Koka ihop förgröten och låt svalna något.
Smula ner jästen i en bunke och lös upp med lite av vattnet. Tillsätt resterande vatten, förgröten, bakpulver, salt och sirap. Blanda ihop.
Tillsätt det mesta av mjölet men spar lite till utbakning. Arbeta ihop till en smidig deg. Låt jäsa övertäckt i 45 minuter.
Kavla ut degen till ca 1,5 cm tjock platta, ingen gillar platta tekakor så hellre tjocka bröd än fler bröd. Stansa ut runda kakor och lägg på plåt med papper. Nagga bröden och låt jäsa övertäckt i 45 minuter.
Sätt ugnen på 225 grader. Blanda lite sirap med någon dl vatten. Pensla bröden rikligt med sirapsvatten just innan de åker in i ugnen. Grädda i 8-10 minuter tills de är gyllene.
Nej. Jag har absolut inte börjat julpynta ännu. I detta hushåll håller jag hårt på regeln antingen första december eller första advent, beronde på vad som infaller först. Men jag har slöjdat, fyndat, beställt och packat undan i en låda till Agnäs och julen där. Vi tar en titt.
Först och främst hittade jag äntligen en vit spillkum i keramik på loppis. Vi har en här hemma och jag älskar den, så jag ville absolut ha en i husköket också. Denna är en gammal variant från Gustavsberg och på grund av en liten nagg i pipen kostade den 80kr på Lindra, väl värt. Egentligen är jag ju en spiratjej, men när denna toppstjärna i mässing uppenbarade sig på Stadsmissionen, med originalkartong och för 29kr, då kunde jag inte låta bli. Udda finkulor får också alltid följa med hem om de är rimligt prissatta, och det var denna. Plåtburken med julmotiv köpte jag ju i Ropsten förra veckan och däri tänkte jag lägga juletiketter eller dylikt platt.
Häromveckan var Sophie och jag på Svenskt Tenn då de släppt sin julkollektion och jag köpte fyra hängen, två från årets, en från förra och en från förrförra. Glasdekorationerna är också från Ropsten och blir bra så fort vi är många där.
För ett par år sedan sydde jag ett par julstrumpor till mig och Fredde, men de blev himla små. Så när jag fick fick sammet över efter att jag klippt ut delarna till min blivande loungedräkt sydde jag två nya till oss, extra stora. Kanten är av en spillbit William Morris-tyg som jag hittat på loppis. Egentligen hade jag velat ha tvärtom, så att kanten kunde varit sammet med monogram, men det räckte inte Morris-tyget till. Hur som helst kommer de bli toppen i huset, särskilt om några år när det sitter WM-tapeter både här och där.
I ett par år har jag skickat lystna blickar på denna julgransfot från Byggfabrikens samarbete med Carl Larsson-gården. Men det går inte att lägga över 2000kr på en julgransfot. Icke. Däremot hittade jag denna på Vinted för runt 200kr inklusive frakt. Också grön, också i gjutjärn, också snygg. Dock något mindre, förmodligen tänkt för en bordsgran, men inte mig emot, det innebär ju att jag får ha två granar.
Stigbergets hade någon sorts kampanj på julöl och Fredde beställde hem ett helt flak att ha i december och när folk kommer över. Jag lade dock undan fyra för att vara säker på att det finns på julafton också. Den lilla skålen var gratis på en loppis och den känns som gjord för socker och kanel till risgrynsgröt.
En kväll när jag låg i badet fick jag upp riktad reklam om att Stockholms bränneris glögg skulle släppas snart, jag drabbades av plötslig FOMO och innan badet var klart hade jag förhandsbeställt en flaska. Den var så fin att den får bli julaftonsglöggen. Samma dag som jag hittade spillkummen kom även denna ljuvliga handblåsta glaskanna in i mitt liv. Den ska absolut pryda julbordet, men eftersom jag älskar grönt glas kommer den med all säkerhet användas året runt.
I måndags var jag på jobbet, som en ju är på måndagar, men sedan fyllde min mamma år och jag skulle dit på middag. Jag cyklade därför förbi Söderbokhandeln efter jobbet och köpte en bok i present till henne, det är viktigt att stötta sina lokala bokhandlar!
Det var den första september och allt kändes krispigt och nytt.
Jag hade mocka på mig från topp till tå och som alltid i deras hiss tänkte jag på Maria Gripes Tre trappor upp med hiss.
Hemma hos mamma och pappa var det fint som vanligt, och både en moster och min storebror Aron var där. När Fredde och jag skulle cykla hem hade jag dock fått punka, så det tog 300 år.
Således var det bara att ta långa benet före och promenera till jobbet på tisdagen. Då kan en titta på svampar som växer i väggrenen.
Det tar ungefär en timma för mig att gå till jobbet, i jämförelse med cykelkvarten. Men som kompensation får en åka båt en bit av vägen.
Och en får ta den snygga porten in till förlagets innergård.
Precis innanför växer dessutom ett plommonträd som just börjat mogna, så tisdagens mellis kirrades.
Under dagen levererades Trastens första höstbok också, Dumplingpalatset av X. Fang. Den var precis så fin som jag hade hoppats!
Dagarna förflöt, Fredde och jag lagade punkan men då började pedalsensorn bråka istället, så jag är fortfarande benburen. Vilket ledde till att jag bakade brownies för att pigga upp. Jag använde mig att ett amerikanskt recept som fått massor av stjärnor och glada omdömen. Men, alldeles för sött för min smak. Så det var ju kuken.
Dagen därpå vågade jag trots detta ta mig an all frukt som låg hemma och skräpade, diverse plommon- och äppelsorter behövde kärlek.
Det blev mos, sylt, dryck och dessutom bröd, dock utan frukt i.
Jag klädde också om en loppisfyndad receptbok att ta med till köket i Agnäs. Tänker inte skriva upp browniereceptet i den.
När frukt ändå skulle räddas slängde jag ner alla tomater jag hittade i hushållet i en ugnsform och sedan blev det cannelonis till middag. På kvällen gick Fredde och jag och såg The Conjuring på bio. Fast mest såg Fredde, jag blundade säkert hälften av filmen.
Det blev lördag och loppishelg! Jag började dagen med en tur till häxträdet, som nog egentligen bara är ett träd blixten slagit ner i.
Hittade ett snyggt hösteklöv som jag naturligtvis sparade i min bok.
På mig hade jag hemslöjd; tröjan stickade jag för ett antal år sedan av ett Petit Knit-mönster och klänningen sydde jag i våras och mönstret heter Hallon. Näverväskan har en tant i Västerbottens mamma gjort.
Det var loppis och hantverksmarknad i Sickla och efter några timmar gick jag hem med en ganska välfylld kasse.
Bland annat köpte jag en sådan där burk med hål i locket. Sådana som jag hatar att hitta på loppis, för de är ju omöjliga att lägga in i. Men, ska jag vara benburen vill jag åtminstone ha en dryck i högsta hugg. Så den diskades och fylldes med jordgubbslemonad tidigt på söndagsmorgonen.
Det var varmt och soligt och promenaden från busshållplatsen i Slussen till tunnelbanan kräver dessa drycker.
I Aspudden var det 2km-loppis och jag klämde och kände på det mesta.
Här är en del av helgens skörd, ej i bild är fula men bra att ha-saker som täckplast och penslar. Det svarta hålet är en Filofax för tydligen tänker jag bli en sådan människa 2026.
Den lilla röda resväskan är ljuvlig, om än både skitig och trasig. Men, den är dessutom lika bred som den andra röda resväskan är djup. Så när den är i rullande läge kan denna stå ovanpå och det skulle bli mina drömmars resekit. Så ja, nu är det bråda tider att göra klart bägge väskorna innan tåget till Bokmässan går den 24e.
Allt började egentligen med ett skrövligt paket jäst. Vad gör en ens med ett halvt paket jäst?
Sedan köpte jag en överraskningskasse från Hemköp via Toogoodtogo, och däri fanns bland annat Jämtländsk chevre, zucchini, en kantstött tomat och lite trötta champinjoner. Jag skramlade runt lite i kylen och lokaliserade slutet av en ruccolapåse och i skålen låg en mindre rolig rödlök. Det är uppenbart att detta kan bli ett par fredagiga pizzor!
Jästhalvan fick bli till en deg, som i detta nu står och jäser.
Lite vitlök, tomatpuré, en skvätt vin och en nävebasilika har fräst och fått sällskap av en burk krossade tomater. När den reducerat nog ska den agera pizzasås.
I räddningspåsen från Hemköp fanns även ett paket jordgubbar, där kanske en tredjedel var dåliga, och skröpliga citrusfrukter. Tidigare i veckan kokade jag en sirap på jordgubbarna och en lime. Så, det verkar sannerligen som att det blir en syrlig jordgubbsdrink tillsammans med pizzorna ikväll, gott!
Häromveckan hade jag en idé om att jag skulle göra ett OOTD-inlägg med byggarbetskläder. Totalt fotade jag två selfies. En jättetidigt, jättetrött, och en jättesent, jättetrött. Och sen var det inget kul längre, för det var typ samma klädsel varje dag. Valfri fläckig bandtisha och antingen hängselshorts eller fägfläckade 501:or jag haft i 20 år.
Nåväl, en dag tog jag mig i kragen och snyggade till mig, och bytte ut hängselshortsen till något så väsenskilt som en hängselkjol, och sen drog vi på utflykt.
När Amanda var här var hon gullig nog att hjälpa mig skrapa torkad fönsterfilm från insidan av badrumsfönstret, och som diskretion satte vi istället upp två cafégardiner. I framtiden vill jag ha lite högre, och med lodräta ränder, men för nu blev det sött.
En annan kväll låg dimman tjock över byn och det kändes som att skrömt lurade bakom varje trästam.
Hemma tände jag sommarens första ljus, i en ljusstake jag hittat i huset, framför en kotavla jag fått av min snälla pappa.
Kanske dagen efter, vem vet helt säkert?, sken solen och jag placerade mig framför mammas och pappas vinbärsbuskar med en bunke i famnen.
Sedan cyklade jag hem och kokade gelé och saft.
Häromdagen fick vi en kanapé av min moster Lallan. Jag lånade en häftpistol av pappa, sydde ihop några sjok Anakreon-tyg, samma som gardinerna i biblioteket – men med vit botten, och klädde om den.
Sedan ringde våra grannar Ulf och Leif och undrade ifall vi ville ha en stor matta. Det ville vi gärna! Den pryder nu nästan hela biblioteksgolvet, i alla fall tills den dagen vi bestämmer oss för att fernissa om.
Och sedan tyckte mamma och pappa att vi behövde ett större soffbord och vi fick ta över detta i teak som de hade i sin lada. Det har varit så oerhört och osannolikt lyxigt att få ta över och låna så mycket möbler och inredning av snälla människor i sommar!
Häromkvällen hade jag och Fredde en idé om att bli människor som spelar backgammon, men vi orkade inte ens läsa en sida regler efter en heldag renovering, kanske nästa sommar.
Däremot orkade jag göra ett litet Matisse-galleri. Också viktigt.
Igår vaknade jag tidigt, och solen sken, men det skulle bli regn. Jag skyndade ut i trädgården i pyjamas. Jag ville ha hotellig frukost och plockade hallon och jordgubbar.
I kylen fanns en sån därna burk som rullas ut och sedan kan en grädda croissanter – höjden av hotelligt.
Sedan gjorde jag en bricka med yoghurt, start, bär, kaffe och juice och drog med mig en filt till kanapén.
Där låg jag sedan och läste bok och åt frukost, medan regnet till slut började falla och tills Fredde vaknade några timmar senare.
Och fodret då? Jo, jag bröt om färgen både en och två gånger och målade om. Det syns väldigt lite skillnad på skärm, men i verkligheten blev det mycket behagligare tillsammans med sponten.
I måndags var det soligt och varmt, men det gamla huset förlaget sitter i är oftast kallt ändå – därav ylletröjärmen. Hur som, flädern var ju ute i solen, och den hade slagit ut! Så på lunchrasten plockade jag en påse full!
På vägen hem från jobbet köptes därför citroner och jag fick ta fram en riktigt rejäl hink för att kunna göra saft på allt!
Medan saften saftade sig stoppade jag en tvätt i maskinen, packade en picknickkorg och cyklade ner till Kyrksjön.
Baddräkten åkte på och sedan tog jag årets första dopp. Det var kalaskallt i vattnet. Världens snabbaste bad blev det.
Förmodligen var det därför det bara var jag på bryggan. Men eftersom jag fick fika+bok i solen efteråt var jag nöjd ändå. Tills det var dags att cykla hem till tvätten igen i alla fall.
Tvätt ut, tvätt in i torkskåp, mer tvätt i maskin och sedan vänta vänta vänta. Det tyckte jag tydligen var att kräva för mycket och mina växter fick betala för det.
Så sticklingar på allt möjligt togs och sattes i vatten för att rotas, citronfröet jag planterade för någon månad sedan fick större växthus, hallon planterades i det mindre osv osv. Fredrik var på spelning denna måndag och när han kom hem var det jord över allt, saftklibbigt köksgolv, allmänt stökigt och stora påsar tvätt för honom att vika i hallen. Snällt välkomnande 🙂 Men också herregud vilken härjig måndag , Clara. Lugna ner dig.
Nu vill jag ju säga att tisdagen var stillsammare, men nej, det var den inte. Först var det ju som vanlig förlagsdag, och sedan var vi bjudna på sommarfest hos vår tryckerimellanhand Printpool. Det var trevligt! Deras lokaler har varit bank förr i tiden och Carin och jag fick rundtur i de gamla bankvalven i källaren, numera knallgula.
Utanför deras dörr satt denna Kalles klätterträd-skylt. Jag förstår inte vad JÄGR står för, men gillade den ändå.
Väl hemma tyckte Fredde att vi skulle åka och storhandla inför midsommar och jag gick med på det. Sedan försökte jag övertala honom att jag har sparat oss 6499kr genom att själv odla vår blivande citronpyramid. Efter handlingen åkte Fredde och parkerade bilen och lämnade mig att hissa upp med handlingen. Väl uppe visade det sig att jag gått hemifrån utan nycklar. Så jag fick snällt sitta i trapphuset och vänta på Fredde och chatta med Amanda så länge.
Idag tog jag tag i midsommarmaten, det vankas knytis och vi har blivit tilldelade pajer, så fyra formar åkte fram och fylldes.
När jag ändå härjade i köket tyckte jag att flädern från i måndags dragit länge nog, så den tappades upp och marmelad kokades på de avrunna citronerna, precis som förra gången. Nu har vi saft nog att klara oss genom sommaren!
Och när den sista pajen kom ut ur ugnen för någon timma sedan började ett soligt sommarregn falla. Förhoppningsvis innebär det att midsommar blir regnfri.
I måndags, på vägen hem från ALMA-galan, var jag tvungen att tvärnita. Äntligen uppenbarade sig blommande fläder!
Fläderklasar plockades bort från grövre stammar och citron skivades tunt. Strax utanför huset hittade jag något som skulle kunna vara lavendel också, men den luktar inte helt rätt.
Jag varvade fläder och citron och hällde över vatten och socker som fått koka upp. Sedan fick de vila i kylen på obestämd tid.
Kanske- eller kanske inte-lavendeln hängde jag på tork.
Igår tyckte jag att den obestämda tiden i kylen var över och jag silade saften.
Citronskivorna plockade jag ur silen och hackade så fint jag orkade för att koka marmelad på.
Sedan var det dags att buteljera! Det blev två flaskor saft och en liten kvarting blandad med vodka, att ha till midsommarnubbe.
Etiketter åkte fram.
Tyvärr fyllde marmeladen inte ens min minsta burk, men en tvåtredjedelar fylld burk marmelad är ändå bättre än ingen marmelad alls.
I tisdags vattnade och fotade min gurkplanta, för att se hur den växt. Sedan svepte jag en kaffe och tog mig till Arlanda.
Vi flög över finska skärgården och mellanlandade i Helsingfors.
Hoppade på ett nytt flyg, serverades middag, öl och underhållning.
Vi som åkte på denna långresa är barnboksförläggare och agenter och några från Kulturrådet.
Efter många timmars flygresa var vi i Seoul i Sydkorea! Där bytte vi till en buss och susade förbi lummiga berg och odlingar i tre timmar.
I hotellets foajé möttes vi av en skylt med Baek Heenas Magiska godiskulor, reklam Jeonju Picture Book Fair, hela anledningen till att vi är här!
Det blev en dusch, av med reskläder på med sommarkläder. Solen höll just på att gå ner i Jeonju och ljuset var otroligt.
Vi möttes upp i hotellbaren för en öl.
Och sedan vidare för middag på stan. Efter mycket googlande hittade i ett ställe där en fick grilla på bordet, eller i alla fall de som åt kött, mycket spexigt.
Här serverades ölen med piller. Om det däremot var för att bli mer full, mindre full eller mot leverskador var lite svårt att förstå.
Ingen tog tabletterna, utan alla gick hem och gjorde sitt bästa för att somna trots tisdskillnaderna. Och sedan blev det morgon! Efter hotellfrukost gick vi ut och köpte kaffe, eller som jag, lemonad med kpopstjärnor på.
Sedan var det dags för en heldag på bilderboksfestivalen. Värmen var ofantlig, men turligt nog hade Baek Heenas förlag gjort solfjädrar!
Det var möten, föreläsningar och speed mingel med agenter. Och just när festivalen officiellt skulle invigas kom såklart ett rejält skyfall.
Men invigningen gick bra och vi återvände till hotellet. Jag försökte snygga till mig för nu var det dags för middag med alla koreanska förlag.
Bibimbap och massor av gott till, men jag höll mig långt borta från bläckfiskarna.
När middagen var över letade vi fram en kvällsöppen bar, där vi befinner oss i Jeonju verkar nattliv inte vara det de satsar på. Men vi hittade en liten gömd cocktailbar i en källare.
Jag drack en amaretto sour och sedan var den första dagen i Jeonju slut.
Rastlösheten 