Som ni vet köper jag det mesta, så gott som allt till och med, begagnat, och har gjort i många år. Sakerna i fråga får gärna vara äldre, och ännu hellre i naturmaterial. Och gamla grejer behöver omsorg. Jag räds icke att köpa något, skitit, fläckigt eller trasigt. Det mesta går att fixa! Så nu tar vi en titt på mina bästa produkter för att ta hand om vintagekläder och gamla grejer!
Textilier
Tvätt är den enskilt största kategorin. Till att börja med har jag två tvättböcker, Hemmets tvättbok är främst för lyst, då den må va snygg, men är en reklampamflett för ett tvättmedel som inte finns längre. Rent och fläckfritt däremot, den konsulterar jag ofta!
Helt vanlig tvätt gör jag med parfymfritt tvättmedel och ättika som sköljmedel, då det neutraliserar lukt. Jag vill inte ha kläder som luktar parfym eller tvättmedel, men heller inte gardiner som luktar nikotin. Ibland behövs ett par tvättar för att få bort lukten, och riktigt envisa saker kan en lägga i frysen ett par dagar för att döda lukten.
En favoritprodukt alla kategorier är Sonetts blekningskomplex. Det ”bleker” med rent syre, och är alltså inte ett blekmedel som klorin, utan är färgäkta – det tar bort solikghet och fläckar, men bleker inte tryck. Funkar mycket bättre än Vanish och är miljövänligt. En gång hittade jag ett Josef Frank-draperi i grovsoporna med en rejäl rödvinsfläck, efter tre tvättar med detta såg det som nytt ut. Kräver dock 50-gradigt vatten för att funka, men på tyger som inte klarar det kan en låta det ligga i blöt med en skopa medel några timmar innan tvätt. Lyfter även missfärgningar på porslin!
Till ylle och silke använder jag Sonetts flytande tvättmedel för just sådana tyger, och de har dessutom en fläckspray som är toppen. Fick bort bläckfläckar från botten av en väska med just den. Det enda ställe jag hittat som har alla tre produkterna är Rekoshoppen.
Galltvål är också toppen mot fläckar, men bleker, så jag skulle inte använda det på färgade tyger.
Innan något tvättas tar jag dessutom hand om noppning, antingen med kam eller noppmaskin, och klipper bort lösa trådar. Ska något sprättas, till exempel en gardin jag vill använda som tyg och därför ta bort fållen på, så gör jag det också innan tvätt, så att hålen har en chans att sluta sig under tvätten.
Ej i bild, då de var slut i städskåpet, är Color Catchers, som är precis som det låter – färgfångare. Jag använder dem främst när jag tvättar flerfärgad ylle, det är ju förbannat tråkigt när rött blöder över in i det vita till exempel.
Efter tvätt piggar snygga klädnypor absolut upp, även om de inte gör själva bättre. Men för moralens skull har jag sytt och broderat en påse för klädnypor och fyllt den med de snyggaste jag kunnat hitta på loppis.
Stora ullbollar använder jag i torktumlaren när kuddar eller täcken ska torkas, då det gör att formen håller bättre, men de kortar även torktiden när en tumlar annat stort.
Kulor och galgpoletter i cederträ används för att slippa mal. Dessa behöver en olja in med cederträolja då och då, och sedan förvarar en dem med sina kläder – särskilt bland ylle och silke – i garderoben och förrådet.
Spraystärk gör strykningen lättare och lite roligare, och en bra steamer är alltid bra att ha.
Läder
När det kommer till sko- och väskvård försöker jag smörja in sakerna två gånger per år, minst. Men i alla fall sakerna som är säsongsbetonade smörjs in en gång innan de börjar användas och en gång när det är dags att ställa undan dem, som vinterskor till exempel.
Det enda lädersmörj jag gillar är Tiptops läderbalsam. Det gör allt fint och mjukt och är lätt att arbeta in. Köper mitt hos skomakaren eller på internet.
Bland lädertvålarna har jag ingen favorit ännu, men denna funkar fint. Jag använder den lilla runda borsten till att tvåla in lädersaken med, och sedan torkar jag av med flanelltrasa innan jag smörjer. En metallborste för sulor och en poleringsborste finns också i samlingen.
Skoblocken använder jag egentligen bara under smörjningsprocessen, även om jag vet att skor mår bra av att ha dem i oftare, som när de blivit blöta utomhus, men det är jag för lat för.
I detta hushåll finns också ett impregneringsspray, som egentligen aldrig används. Jag tycker lädersaker blir vattenavvisande nog av att bara smörjas regelbundet, men skulle jag någonsin skaffa mockaskor är det bra att ha hemma.
På loppisar köper jag också alla snygga skosnören jag hittar, då det är en så tråkig sak att köpa nytt.
Trä
Till möbler och inredningsdetaljer använder jag så gott som uteslutande MP52:s teakolja, det är en absolut dröm. Gör allt finare. Är det en möbel som är ny för mig brukar jag först rengöra med såpavatten och sedan olja in.
Inte för att det vimlar av ljusa träslag hemma hos mig, men eftersom MP52 ändå är lite färgad, så har jag också trävax, som passar för just ljusare träslag som en vill ska fortsätta vara ljusare.
Metall
När det kommer till metaller som är nya för mig så börjar jag alltid med en diskning, med ett avfettande diskmedel, efter det går putsningen betydligt enklare.
Silver lägger jag i ett kokhett bad med botten av aluminiumfolie, salt och bikarbonat, det tar oftast bort det mesta av oxideringarna, men behöver grejen dessutom putsas efter så tar jag Häxans silverputs.
Till mässing, koppar och dylikt använder jag istället deras metallputs.
Krom och ibland även mässing använder jag Autosol till, ofta i kombination med stålull – men ullen kan dock repa så tänk på det.
Röda Björn använder jag sällan, då det är lite omständigt med att det är ett pulver, men burken är för fin för att inte så vara med.
När en fläck är riktigt envis och jag känner mig vågad, med andra ord när jag prövat allt annat, då försöker jag med en tops doppad i Gripens bensin eller remover. Det är bra mot färg- och bläckfläckar men ska göras med stor försiktighet beroende på vad fläcken sitter på.
Men som synes i Rent och fläckfritt är det just bensin som rekommenderas mot till exempel fettfläckar på textilier.
Det var alla mina VAV-produkter, tror jag. Har ni några favoritprodukter som jag inte använder som jag borde känna till?
Rastlösheten 