Nu har vi precis satt oss i den fullpackade bilen och påbörjat den långa färden norrut. Två lådor julpynt fick i sista sekund inte följa med, men det kan inte hjälpas. Det kommer bli jul i alla fall.
Går allting som det ska, och vi inte stannar en enda sekund, så kommer vi köra in i byn ungefär på minuten när solen går ner. Tyvärr känns det inte görbart, men det hade varit fint. Vi får se på solnedgången en annan dag.
När vi sist åkte hem från Agnäs stannade vi på Dockstabaren och åt äkta vägkrogslunch. Idag håller jag tummarna för Rasta i Tönnebro, men Fredrik tror det blir för tidigt. Vi har i alla fall bestämt oss för att strunta i allt vad multinationella hamburgarkedjor heter, och hålla oss till just vägkrogar. Vilket osökt för tankarna till Vintersaga, Ted Ströms låt från 1984.
I den nämns bland annat Dockstabaren, ”Tradarfik i Docksta i motorvägens skugga”, vilket såklart fick oss att diskutera vilken version som är bäst. Det finns ju så många. Fredde är team Jerry, medan jag helt girigt har tre versioner jag gillar lika mycket, det beror snarast på humör.
Tyvärr kvalade Ted själv inte in, så är det ibland. Men tydligt är att han i alla fall skrivit den ultimata bilåkarlåten, särskilt när snön ligger tung. Så fort vi passerat snögränsen kommer jag spela alla fyra i rad, och kanske någon extra version, det finns ju så många.
För några år sedan fick jag denna ljuvliga bok av Sophie, och hade jag kommit på att jag skulle skriva detta inlägg i god tid så hade jag gett er recept ur den nu. Men, nu blev det som det gick och den är redan nedpackad i botten av en låda för det var ungefär det första jag packade när vi bestämde oss för att fira jul i huset.
Men jag lovat dyrt och heligt att pröva flera drinkar ur den i år. Jag har som kompensation raidat internet i jakt på andra cocktails jag också skulle vilja smaka i jul, och idag är det fredag så här kommer ett urval.
Tomtens skägg var förra årets juldrink av Catarina Köning för Elle. Det är med skräckblandad förtjustning jag vill pröva den. Den är mycket snygg, men den innehåller också kanelstång och tranbär, vilket inte är favoritsmaker. Men ibland kan de mest oväntade kombinationer bli goda i en drink.
David Kringlund gör goda drinkar och vi har hans drinkbok hemma. Han har gjort en juldrink för i år, den innehåller polka och cognac. Naturligtvis måste detta testas.
Mint är min favoritsmak på milkshakes så jag började fundera på white russian med mint, och givetvis fanns det redan recept på sådan härlighet, tillexempel från The Forked Spoon.
Jag uppskattar en bra gin fizz, och när det nu finns den ordvitsiga varianten jingle fizz från Delish, då känner jag mig manad att pröva.
När det kommer till julbordet är jag ingen nubbedrickare, punsch däremot har jag på äldre dar lärt mig att jag tycker är mycket trevligt. Dock gärna serverat i ett litet glas bredvid musten, som en kan sippa på under måltiden, och för all del sjunga en sång innan. Senast köpte jag Bestes punsch, enbart på grund av att den var snygg. Men sedan visade sig den också vara mycket godare än en vanlig Flaggpunsch!
I mitten av förra veckan tog jag mig för att baka saffransbullar. Jag fyllde den med vaniljkräm och lät den svalna under passande handduk.
Degreceptet tog jag pamletten Lycklohjul. Ingen Kesella eller annat onödigt står med i den, bullarna blir goda ändå.
En annan dag cyklade jag på loppis och hittade både julpynt och vantskydd. Mässingsstjärnan ska hänga i köket och staken kanske får stå i biblioteket.
Det blev lucia och jag bestämde mig för att vara röd från topp till tå. Kronan bestod av en dalaslöjdad bordsljusstake som jag klämde till för att passa hjässan.
På dagen firade vi Fredde syster som fyllde år och på kvällen skakade Fredde ihop en saffranssour. På söndagen var vi hos mina föräldrar och åt middag och hade det fint.
Det blev måndag och en ny Tranan-bok dök upp på förlaget, också röd och julfin.
Vi gick till Indio och åt jullunch och tackade av vår praktikant Lejla.
Letters from the North Pole av Annie Atkins och Fia Tobing som jag beställt dök upp med posten.
Den är ljuvlig. Med riktiga brev!
På tisdagskvällen drog jag fram en bit silvrig lurex jag köpt på loppis. Den ska få bli en nyårsklänning.
Så kom sista arbetsdagen och solen vågade visa sig över horisonten. När jag stod på toppen av en bumling i Vitabergsparken kändes det nästan som att bli bländad. Den mest sollösa december på 80 år har inte varit nödig.
Innan jag får börja sy av lurexen ska loungedräkten i sammet bli klar. Jag är så trött på den nu. Och inte helt nöjd. Och det är sammetsfloss överallt. Men igår kväll gav jag mig själv mobilförbud och sydde. Nu är det bara skärpet kvar.
I Västerbotten är det snöstorm och som jag längtar. Ironisk nog, med tanke på att detta är en julstämningskalender, har julstämningen inte varit på topp den senaste veckan. Det är så grått, mörkt och trist, och eftersom vi ska åka bort vill jag inte gå loss för mycket här hemma heller, så denna väntan blir som ett limbo.
Om allt går som det ska åker vi upp på lördag. Innan dess ska det packas, städas, tvättas, gås på julfest med Amanda och helst också sys en nyårsklänning. Sen ska jag låta all julstämning skölja över mig.
Idag är det en vecka kvar till julafton. Jag har, förutom de torkade apelsinskivorna, inte gjort ett enda hemmagjort julpynt i år, jag tänkte göra det först i huset i så fall. Och dit åker vi först på lördag. Men ni kanske vill börja redan nu, så här är några av de DIY:s jag sparat på Instagram för att kanske göra sedan.
Denna video från Thatssogemma fick mig akutsugen på bollar. Och limprickar.
Sedan dök en till video upp av Gemma, med snurrisar. Måste få till en papperspysseldag snarast!
Maja Säfström tipsade mig om Rudy Jude, och nu är jag lite besatt av henne, och kanske särskilt av de här grönsakshängena med ansikten hon gjort.
Jag har en bit lufttorkande lera liggandes, så när Shaydacampbells video seglade förbi tänkte jag att det är dags att den blir använd.
Och häromdagen fick jag upp denna video med en tygstjärna av Britdotdesign, den ser fantastisk ut, men också som att den tar tid.
I övrigt fick jag en spillbit Svenskt Tenn-tapet av min moster i somras och har tänkt göra en julstjärna av den, precis som Hanna Wendelbo gjort här.
Men jag är också sugen på att göra gamla klassiska pynt, som kristyränglar, smällkarameller, pappersgirlanger och pröva på mässingsristning. Så utöver allt annat jag ska packa med mig åker även bokmärkesänglar och övrigt pysselmaterial med till Västerbotten.
Egentligen tycker jag ju det bästa som finns att ge bort är något som jag gjort. Genom åren har jag gett bort massa hemslöjdat, eller slöjdat i present till mig själv. Här därför kommer några förslag på vad du kan ge bort.
Förra, eller förrförra?, året fick både min mamma och Fredriks mamma varsin blomsterhylla, som den vi har byggt till vårt köksfönster. Det började med att jag satt på ett jobb för flera år sedan, och fick en fix idé att modifiera Karin Bergöö Larssons pelargonhylla till en fönstermodell, och sedan övertalade jag Fredde att vi skulle bygga den i vår pyttelilla etta med främst handverktyg. Det var dam överallt, men det gick! När vi gjorde till våra mammor bodde vi större, hade verkstad och allt gick mycket smidigare. Men som sagt, det gick innan också.
Vill en kanske inte dra igång träslöjden är det mycket överkomligare att sy en kudde. Något år fick våra syskon varsin lappteknikskudde av mig, och den här har jag istället sytt till mig själv. Stolen har Fredde förövrigt byggt efter ritning ur Erik Eje Almqvists bok Hammare och spik. En äkta hård julklapp om en vill slå på stort. Annars är boken fin bara den!
Känner en mer för köksslöjd är sylt, inläggningar, marmelader eller dylikt alltid uppskattat. När mamma fyllde år förra året hade jag kokat nio burkar apelsinmarmelad till henne, så hon skulle klara sig hela året.
Kommer en över hårda handtag är det mycket enkelt att sy en snygg väska till dem. Varje gång jag har sytt en har jag bara höftat.
Allt hänger egentligen på hur snyggt tyget är, men även det tristaste tyg blir en snygg väska med bambuhandtag. Perfekt present till ens bästa vän!
Pärlans gör den godaste kolan, och de har släppt en kokbok med recept så en kan försöka själv. Så ett år kokade Fredde och jag kola till förbannelse, slog in, lade i påsar, lackade och gav bort. Hade jag gjort om det i år hade jag istället gjort en stor laddning lyxkakor från kokboken Cookies & crumbs, slagit in i cellofan och gett bort.
Jag lärde mig sy under pandemin och den julen fick exakt alla varsin hemsydd necessär. Jag googlade bara på free sewing pattern make up bag och valde en fodrad modell som hade instruktioner på Youtube. den första sydde jag till mig själv för att lära mig hur en gör, sedan körde jag löpande band-teknik på de som skulle ges bort. Sedan dess har det blivit en uppsjö till necessärer till mig själv och i present genom åren. Även hårrosetter finns det mängder av gratis mönster av på internet.
Ett fyrkantigt bröd och hemsydda grytlappar, gärna i en korg, är en perfekt julklapp att ge bort.
Eller varför inte en burk med hjortrongrottor om du råkar ha sylt hemma? Bortse helt från stickningen, vi är förbi punkten att stickning i julklapp hinner bli klart.
Torkad lavendel kan en köpa på hälsokostaffärer och att sy en påse till dem tar max en kvart.
Nästan alla år har jag gjort GP:s dunderglögg, och det blir alltid så mycket så det brukar också bli en given julklapp. Förra året gjorde jag också apelsin- och vaniljsprit ur Lotta Kühlhorns bok Lottas jul. Mycket god. I år blir det dock ingen glögg men det står absolut en flaska vodka med apelsinskal och vaniljstång i ett skåp och mognar. Den ska gärna dra en vecka men ännu hellre längre, så ge bort den med stång och allt om du sätter igång idag!
Ni som följt mig länge, på Instagram eller blogg, vet att jag utvecklat en besatthet vid att sy pyjamasar. Den är snudd på orimlig, för så många behöver en inte ens. Men hittills har jag sytt tre (egentligen fyra men den kortärmta/benta blev så ful att jag gjorde mig av med den direkt), och jag håller på med en fjärde. Det är egentligen inte så svårt att sy, och det är ljuvligt att ha. Särskilt såhär i juletid! Så här kommer en övertalningskampanj för att få er att sy en, samt Sellpylänkar till snygga pyjamasar för er obstinata.
Den första jag sydde var av randigt tyg jag hittat på Sellpy och med vit passpoal och mangelbara knappar. En riktig åretruntpyjamas från ett gammalt Stil-symönster.
I början av detta år fick jag feeling och bestämde mig för att sy en julpyjamas till denna jul som kommer. Jag använde tyget Jakten av Ulla Eson Bodin som jag hade liggandes och ett vintagemönster. Istället för passpoal tog jag rickrack som fick sticka fram halvvägs och slag, krage och skärp syddes i siden. Jakten finns inte längre i samma kvalitet att köpa, detta är i vikten lakansväv ungefär, men den finns i produktion inredningstyg, alltså grövre, och skulle förmodligen passa fint som morgonrock.
I våras sydde jag ytterligare en pyjamas. Här använde jag det moderna mönstret Winnie från Merchant and Milles, och tyget är en linne- och bomullsblandning som tyvärr är slut. Skulle jag sy en julpyjamas idag hade jag halt något av Libertys jultyger, antingen Stjärnhimmel eller Stjärnfall. Här kan enläsa mer om denna sömnad.
Varje gång jag syr en pyjamas återkommer jag till denna video, jag tycker hon är så pedagogisk och trots att jag inte använder samma mönster som hon så funkar det fint. Hon använder mönstret Carolyn från Closet Core Pattern och det är ett PDF-mönster en skriver ut och klistrar ihop själv.
Just nu håller jag på och syr ytterligare en pyjamas av ett vintagemönster, men jag kallar det loungedräkt för jag syr den i sammet. Jag hade hoppats att jag skulle vara klar till detta inlägg, men icke, ärmarna sattes i för bara någon timma sedan.
Så. Kort och gott, sy en julpyjamas, tänk så härligt att äta julaftonsfrukost i en medan en ser julkalendern. Och blir du inte klar till i år är du glad att den är klar nästa jul!
Men, som utlovat, för er som vägrar sy, här kommer länkar till ett par pyjamasar från Sellpy, utan massa syntetmaterial i:
I höstas införde jag något som jag kallar för att ha en GG-dag. GG står för Gilmore Girls. Och nej, det handlar inte om att se om serien, eller ens att leka Lorelai Sr. eller Jr. Utan mer att låtsas att en befinner sig i Stars Hollow. Det behöver inte ens var Stars Hollow egentligen, men det en vill åt är känslan av en småstad, ett långsamt lunk, att utnyttja det utbud just ens eget närområde har. Stötta småbutiker, gå på marknad, kolla på konst, komma hem med något utvalt.
I höstas hade jag en sådan dag i Sickla och jag gick på loppis, biblioteket, konsthallen och handlade närproducerat. Jag hade en sådan dag häromveckan också, och tänkte att eftersom det är söndag och 3:e advent kan det vara en ypperlig dag för er att också ha en GG-dag. Vi tar en titt på hur min dag var, och så går jag igenom de krav jag tycker en lyckad GG-dag behöver uppfylla.
På en småstadsdag klär en upp sig. Det behöver inte vara överdrivet, men en prydlar till sig. Kammar sig. Lite rouge på kinderna kanske. Detta är inte en dag för stressade ärenden, utan snarare en dag då en spontant tackar ja till vad som helst, eller slinker in på en obskyr vinbar efter åt. Jag valde sammetsbyxor och stickad tröja.
Jag bestämde mig för att spendera denna dag i Gamla stan och cyklade således dit. Det hade sannerligen inte skadat om det fanns snö, det gör det ju alltid i romcomiga småstäder, men icke.
Jag började dagen på Stadsmissionen och vände och vred extra noga på allting. Detta är en dag då en kanske unnar sig en dyrare antikvitet, snarare än kommer hem med kassar fyllda av fynd. Denna dag var jag så återhållsam att jag lämnade Stadsmissionen utan ett enda fynd.
Jag gick runt hörnet och mötte upp mamma på Grillska huset. Det blev linssoppa och saffransbulle till efterrätt. Detta hör också till dagen, besöka ett etablissemang och äta eller dricka något. Extra perfekt vore ju såklart bok+öl på lokal, men jag klagade ej på lunch med mamma.
Efter lunchen skulle mamma vidare till jobb och jag gick till julmarknaden på torget. Detta är också viktigt för dagen, att köpa med sig något extra flärdfullt ät- eller dryckbart. En fin lemonad, snygg vinare eller öl, en kringla, burk marmelad eller i värsta fall kan en tjusig purjolök från Ica som sticker upp ur ens handväska duga.
Eftersom jag är som ett barn styrde jag stegen raka vägen till karamellboden och spenderade alldeles för många slantar!
Jag cyklade den långa vägen hem och stannade till på second handaffärer och specialbutiker. Med mig hem följde följande: Tomtens första jul köpte jag på Söderbokhandeln, för en dag som denna stöttar en absolut fristående bokhandlar. Vi måste rädda julen och Poirot’s christmas hittade jag på second hand-affärer, precis som julstjärnan med tassels. De färgglada karamellerna köpte jag till mig på julmarknaden och brända mandlarna och marsipan cigarren till Fredrik, som har betydligt vuxnare smak.
Övriga bra grejer jag tycker gör en dag till en GG-dag är följande:
Köper gärna blommor, men det är dyrt, finns det att plocka?
Laga någon extra god middag, kanske med purjolöken en valt med omsorg.
Ägna sig åt en icke-datorbaserad hobby: sömnad, läsa bok, sticka, pussel, baka något eller dylikt.
Kolla på hundar medans en är ute och far, fantisera om vad de heter.
Efterrättsdrink eller litet glas likör.
En movienight med en gammal klassiker som Notting Hill eller valfri Nora Ephron.
Vad skulle ni vilja lägga till till GG-dagordningen?
2014 sedan la jag upp den här bilden på Instagram. Det riktigt kliade i mig att få var lucia. Men, som synes, hade jag varken särk eller krona. Däremot en gnuggis på armen och mörkt hår.
2015 hade kliet inte lagt sig, utan snarare eskalerat, och så började en av mina favorittraditioner. Detta år var året jag pysslade ihop min första luciakrona. Den var gjord i knögglat silkespapper med presentsnören och tuschpennade ljus. Särken är en fransk vintageklänning jag fortfarande har, och det röda lackskärpet var samma som året innan. Om jag minns rätt vittrade det tillslut sönder.
2016 hade jag flyttat till Stockholm, jobbade på Dagens ETC och köpte material till kransen på Myrorna Götgatan. Materialet bestod av ljusmanchetter som jag slaktade och band samman med någon sorts kvist.
2017 var det dags för en papperskrans igen! Men metallicpapper denna gång, och jag hade klippt lugg, äntligen! Jag tog en vintageblus som jag hade köpt på loppis för 5 kr och enligt Instagram såg jag Svart Katt live kvällen innan, och DJ:ade nästan jämt, livet lekte, såklart kransen skulle vara metallic.
2018 var livet ungefär detsamma, det var massa rajraj och spelningar jämt, jag pluggade konstnärligt basår på Basis och kronan blev även detta år i metallicpapper, men en mer klassisk färgställning.
2019 slog jag på stort. Det var dags för levande ljus. Jag hade köpt gamla julgransljushållare, sådana med kottar ni vet? Kottklämman bände jag bort, sedan gick jag loss med ståltråd, någon sorts lövranka och plastbär jag hittat på loppis och sist men inte minst ljus.
2020 gjorde jag en korsformad krona. Ni vet en sådan med ett kors över hjässan? Massa ståltråd och julgransglitter gick åt. Och såklart, granljushållare. För när en väl börjat med levande ljus är det svårt att sluta. För övrigt syr jag i detta nu en julloungedräkt av sammetsgardinen jag står framför här.
2021 var pandemi, jag jobbade på skolbibliotek och var otroligt jävla less på allt. Jag hade pandemifärgat håret med henna och det blev grönt. Ingenting var roligt, ingenting var rajraj. Det blev inte några levande ljus i håret. Det var helt enkelt inte ett år det var värt gisslet att rensa håret på sterin. Kransen bestod helt enkelt av plastblomster och sådana där svampar man brukar sticka ner i vitmossa.
2022 däremot, ett bra år. Jag och Fredde hade ganska nyss flyttat till Finntorp och jag hade hittat ett antikt nattlinne på loppis.
Jag hade dessutom hittat en luciakrona i bleckplåt på loppis och använde den som grund. Detta blev ett år av ull och jag snodde garn och rickrackband runt basen och tog ett handvävt skärp i midjan.
2023 var också ett bra år. Jag hade sytt en krånglig julblus under Tygverkets symånad, med antik spets och rickrack och bestämde mig för att vara en svart lucia.
Eftersom jag hade lagt så mycket tid på att få blusen klar till lucia så återanvände jag helt sonika kronan från året dessförinnan.
Och så förra året, 2024. I flera år har jag varit på jakt efter exakt den här brickan, och äntligen hittade jag den.
Detta för att kunna återskapa den kanske bästa reklamen i mannaminne. Pripps Luciareklam från oklart årtal. Jag återanvände svampkronan från 2021, helt enkelt för att jag pallade inte med stearin i håret.
Vad det blir i år vet jag inte säkert ännu, det brukar visa sig under dagen. Det hör nämligen till att själva bygget eller hopsättningen ska ske under själva luciadagen.
Har ni också egna traditioner som ni håller hårt på varje år?
Ett mycket, mycket enkelt pyssel är detta. Pepparkaksjulkort. Det behöver för övrigt inte ens vara julkort, det kan lika gärna bli julgranspynt, klappetiketter eller någon sådan där vikhistoria.
Vad som behövs är i alla fall följande: Brunt pysselpapper Vit gouachefärg Sax Pepparkaksformar
Börja med att rita av pepparkaksformen på det bruna papperet och klipp sedan ut. Om du vill kan du såklart frihanda, men det är trevligt med de klassiska formerna. Sedan går du loss med färgen som om det vore den finaste av glasyr. Jag gjorde dessa förrförra året och prövade mig igenom alla mina vita konstnärsmaterial innan jag landade på gouache med pensel. Oftast var det täckningen i de andra materialens färg som inte imponerade och Poscapennor, som visserligen täckte bra, skvätte för mycket och orsakade prickar där jag inte ville ha det.
Sedan är det bara att skriva ett meddelande på baksidan, kanske göra ett hål och knyta rött band i, klistra på frimärke och skeppa iväg!
Ska en ge bort något nyproducerat i julklapp så tycker jag det ska vara något som håller länge, något personligt, något som arvingar slåss om på ens dödsbädd. Jag började med en sådan önskelista för ett tag sedan, främst för min egen skull, en lista att drömma om och köpa från när jag vill ge mig själv något fint. Men nu får ni också ta del av den, ifall det är kan tänkas vara något på den som ni också vill skriva upp på er önskelista.
Den här har jag faktiskt önskat mig på riktigt, av Fredde. Min hårborste är en riktigt sorglig historia, och när jag runt min födelsedag bloggade om att en Mason-borste vore en dröm istället, så var ni flera som menade att den inte var värd pengarna. Så efter lite research önskar jag mig istället Rapunzels duble bristle brush. Den har både piggar och svinborst, och är dessutom snygg. Samt kostar kanske en fjärdedel.
Denna sjöstjärneburk från Svenskt Tenn har gäckat mig sedan min kusin Linn fick den när hon fyllde 40. Jag vill också ha! Vill ha den på nattduksbordet läggar ringar i och sucka över hur fin den är.
Den här önskade jag mig faktiskt också, när min storbror undrade. En tårtspade från franska Sabre, i samma färg som en smörkniv jag fick av Sophie i husinflyttningspresent. Snygg, tidlös, och röd. Tänker bygga ihop en Sabre-samling i rött och sköldpadda.
Min franska är inte vad den borde vara, men om jag förstår det hela rätt är detta ett vårdande läppbalsam, Baume des Muses, och en väljer finish på förpackningen själv, sam kan lägga till monogram. Tänk så chict att ha i handväskan!
Ni vet ju hur jag är med röda resegrejer. En sak jag fortfarande saknar är en bra smyckeförvaring. Just nu står denna i läder och mocka från Cuyana högst upp på önskelistan. För den som inte gillar rött finns den i flera andra färger.
Kajsa Olbjörns är en silversmed som gör otroliga smycken. Jag har velat ha henne Sailors heart-ring i flera år nu. Så fin istället för en hjärttatuering på armen, men en skulle ju ändå kunna gravera in sin kärestas namn på banderollen.
Den snyggaste av alla espressobryggare är såklart Alessis Pulcina.
Nu är min egna önskelista egentligen slut, men vi tar några tips till, för er skull. Sabah gör otroliga tofflor, småskaligt handgjorda. Jag hade turen att för ett par år sedan hitta ett par rosa i den här modellen på Sellpy, annars hade jag sparat ihop till ett par. Kanske dessa Kleinblå.
För några år sedan hade Arket, tillsammans med Klippans ylleväveri, ett samarbete med Evelina Kroon, och jag köpte genast en filt som sedan dess legat i vår soffa och blivit använd dagligen. Nu har de ett nytt samarbete med en ny snygg filt, där de dessutom skänker två UNHCR-värmefiltar till familjer på flykt för varje filt som säljs.
Folio Society är ett förlag som gör extra fina utgåvor av böcker som blivit klassiker på ett eller annat sätt, gamla böcker som A Christmas Carroll, moderna klassiker som The Master And Margarita eller nyare, men också älskade böcker, som The Book Theif. Dyra, ja. Men ofta med påkostade materialval och illustrationer. I alla fall sin favoritbok bör en ha från Folio.
Rastlösheten 