Igår var en äkta söndag. Trist och grå. Jag hasade runt utan att kunna ta för mig något vettigt. Så till slut fick jag nog, slängde en sax i väskan och gick ut på rövarstråt. Kom hem med ris och blommor.
Från källarn fick en låda påskpynt åka upp, textilier plockades fram från linneskåpet och passande vasar tog plats på bordet.
I köket fick en gulaktig löpare, en mjölkglashöna och en bukett påskliljor bo.
Hönan hittade jag på Lindra i veckan för en tjuga. Jag köpte hem de snyggaste äggodisarna som jag kunde hitta och fyllde den med.
Bland tomatplantorna lade jag en i alla fall på håll ganska påskig duk.
Tittar en nära ser en dock att det bara är en cowboysarduk som låtsas.
Utbudet av påskpynt är skralt. Jag tänker varje år att jag ska ta till vara på äggskal och marmorera eller växtfärga, men det blir aldrig av. Och på loppis hittar jag nästan aldrig något snyggt. Men en del grejor har jag ändå, som de ljuvliga platta äggen i papper.
Påskriset fick som vanligt bo ovanpå vitrinskåpet.
Pyntet är en blandning av hemmabyggen och vintagepynt. Det är en ganska brokig skara, men jag tycker påsken ska vara lite ful och gräll. Mismatchad och färgstark. Inte så tillrättalagd.
Kay Bojesen-fåglarna vaktar äggen noga.
Mot slutet av söndagen tyckte jag dock att det var lite skralt i riset och drog fram lite provbitar filt och började klippa ägg ur. Vi får se hur många jag orkar göra, men de blir ganska fina i alla fall.
Ni kanske minns min bagagebesatthet från tidigare i år? Den har hållit i sig. Jag har fortsatt tråla Sellpy, Tradera, Auctionet och Vinted efter en regelrätt resväska. För ett antal veckor sedan fann jag den perfekta på Vinted. Efter mycket fram och tillbaka med dansken jag köpte väskan av, den befann sig tydligen hos hans kærestes mamma som hade blivit förkyld och hej å hå, men så till slut, i tisdags anlände ett stort paket till posten.
En otrolig röd resväska i läder, med mässingsdetaljer och inom måtten för handbagage.
Dammig och skitig men hel och fin.
Jag tog fram mina favoritstädgrejor och gick loss. Nu är hon ren, blank och smörjd.
Men jag tänker inte nöja mig där. Insidan ska kläs om med något av tygalternativen ovan, förhoppningsvis ska den få hjul och dragmöjligheter och kanske ska den dekoreras med gamla hotelletiketter. Men allt det tittar vi på i nästa del i resväskeserien!
I helgen var det bakluckeloppis i ett garage i Sickla, med andra bara några minuter hemifrån mig, så naturligtvis var jag där både i lördags och söndags. Själv älskar jag att se vad andra fyndar på loppis, så nu ska ni få se vad jag drog med mig hem!
Tidigare i veckan sa jag till Fredde att jag ville ha en portabel DVD-spelare, på grund av att jag gick loss och köpte två DVD-boxar på Tradera häromsisten, och min laptop har inte skivläsare. Tror ni inte att det typ första jag hittar i lördags var just en sådan, för 20kr? Haza! Dock – utan stömsladd. Men så igår. Då hittade jag en till portabel DVD-spelare! Med sladd och fjärr och hela baletten. 75kr. Jag föredrog dock den för 20kr, en slimmad Philips. Så nu kan jag kolla på Dark Angel i godan ro medan jag syr. 2025 är DVD:ernas år.
Sedan blev det ännu analogare underhållning, ett krångligt pussel och ett mordgåtespel.
En blomma som ska vara bra för luftkvalitén och ett likadant växthus som jag har, men den lilla jättegulliga storleken. Nu måste jag bara bestämma vad jag ska odla i det.
Ett litet rött smyckeskrin i läder, klädd i moirétyg invändigt, detta kan en se som en forwshadowing till ett stort projekt jag förhoppningsvis ska dra igång nästa vecka.
Fredde skickade med mig en loppisslant att köpa något fint till honom för och jag levererade! Två uppläggningsskålar ur Gustavsbergserien Colores, som vi samlar på. Storlek 1 och 3. Gillar verkligen foten de står på.
Ytterligare tre gröna 30tals glas, dessa ska det drickas iskall limoncello eller annan likör ur. Och en till gammal drinkbok.
Glasen passade fint med karaffen innehållande just limoncello i finskåpet.
Och boken är både underhållande och fylld med goa recept. Som under cobblers: ”En ögats njutning för badstrand och bridgebord”. Innan jag skulle hajka med mig finkrossad is till en badstrand. Men det är tydligt att nästa fredagsdrink behöver komma ur denna pärla.
Gullig mässing! En spargrisgris med snett tryne och ett lövfat som nu huserar blivande odlingar.
Ett symönster på en morgonrock. Jag fantiserar om att göra Bilbo Baggins lapptäckemorgonrock en vacker dag, men orkar inte börja samla tyger just nu. Det ensamma örhänget i form av en måne ska Linnea få.
Och sist men inte minst, en favoritgrej jag samlar på: gammalt kräftpynt! Här två underbara månar från förmodat 60tal. En vacker dag ska jag vara ägare av en punchverandra som varje augusti pyntas till fest, då skall dessa vara med. Har ni gjort några fynd i helgen?
Eftersom det ju blir en hel del sömnad här inne tänkte jag gå igenom mina fem favoritsysaker. Så att ingen behöver undra utan att få svar.
Först ut: två toppensaxar! Den lilla är en trådsax och är kalas precis när det låter som att den ska vara kalas, när trådar ska snippas. Taggsaxen är också dunder. Eftersom jag inte äger en overlock och tycker zickzacksöm är slamsigt syr jag främst franska sömmar. Då syr en först avig mot avig, klipper sömsmånen med taggsaxen, pressar, vänder och syr samma söm igen men räta mot räta. Allt blir mycket prydligt.
Mer vassa verktyg! En skallpell och en liten, liten skärmatta har seglat upp i toppen av favoriterna. Så smidigt när en ska skära upp knapphål, när jag förr i tiden höll på med sax för att få upp dem hände det ofta att jag klippte rakt igenom knapphålssömmen och blev rasande.
Sprättaren. Min bästa vän. Ojojoj, så många fel jag gjort som aldrig hade kunnat lösas utan den. Köper alla jag hittar på loppis för de försvinner ständigt och jämt.
Och så ett lite koniskt falsben, dock i plast. Men det är bra för att håll ner sömmar eller tyg när en syr men har tagit ur knappnålen. Eller för att peta ut en krage.
En av mina kanske mest älskade grejer alla kategorier: nåldynan. Den fick jag av pappa för säkert 20 år sedan och den är astung, i marmor, med sammetstopp och med mitt namn karvat och förgyllt på frammen. Absolut ljuvlig.
Och sist men inte minst, något jag tycker alla som ska sy efter mönster behöver: en sybok. Jag har bland annat denna Stilbok från sent 40-tal, för mina favoritmönster från Stil är från samma tid.
Eftersom mönsterbeskrivningar ibland kan vara väl kortfattade är denna oumbärlig när en vill veta vad de faktiskt menar, särskilt om de använder äldre termologi som kan vara svårt att googla.
Det bästa är att skaffa en sybok som är ungefär från samma tidsperiod som de mönster en oftast syr, men egentligen lär en sig massor oavsett vilken tid de än är ifrån. Vilka är era favoritverktyg?
Jag går ofta på loppis. Ofta. Eller egentligen är det ju främst regelrätta secondhandaffärer, eftersom de riktigt goa loppisarna är förlagda till de somrigare månaderna. Jag har två rundor jag brukar gå på, en i Nacka och en på Södermalm. Jag tänkte berätta om båda, men vi börjar med Nackas.
Oftast börjar dagen med att jag cyklar hemifrån 10.30, för 11.00 öppnar Röda Korset i Ektorp, och det tar ungefär en halvtimma att cykla dit. Det finns en liten RK i Nacka Forum också, som visserligen ligger på vägen till Ektorp men den är inte tillräckligt bra för att göra ett extrastopp för.
På RK i Ektorp däremot är det härligt, gulliga tanter och billiga priser! Här kostar jeans max en tjuga, jag gissar att tanterna inte tycker det är proper klädsel, det finns böcker, kläder, leksaker, husgeråd och textilier. Nästan inga möbler men fyndchansen är hög!
Efter Ektorp cyklar jag vidare till Fisksätra och brukar stanna och äta matsäck på en klippa vid havet. Man cyklar längst med Saltsjöbanan och har havet på ena sidan och skogen på den andra mycket fint.
På Återbruket finns allt. Verktyg, möbler, vinyler, kläder, böcker, sysaker, husgeråd, växter, grejor, grunkor, leksaker, det finns till och med en åsna man stoppar i en femkrona och får rida på till salu! Här köpte jag vår stora äkta matta till hallen för 25 kr och rottingbordet med glasskiva för 400 kr, så priserna varierar absolut, men stor fyndchans finns, och cykeln är oftast välfylld när jag cyklar vidare.
Vidare till Sickla! Här är ett köpkvarter med de flesta butiker en kan önska sig, men jag går främst till secondhandaffärerna, matäffärerna och bibblan.
Hur som, Lindra i Nacka har haft tre adresser sedan jag flyttade till Nacka, men verkar nu landat. Även här finns det mesta en kan önska sig, elektronik, verktyg, leksaker, lampor, möbler, böcker, textilier, massa husgeråd och kläder. Priserna är väldigt ojämna och ibland väl höga – särskilt på kläder – men det är ändå sällan jag kommer ut tomhänt.
Två dörrar bort ligger Stadsmissionen, som också har flyttat dit nyligen. Tyvärr till en mycket mindre lokal, och betydligt mindre än Lindra så hit går jag sist. Det är främst kläder här, med störst fokus på damkläder, även om lite herr- och barnkläder också finns. I övrigt finns böcker och husgeråd. Inga leksaker. Inga möbler. Inga verktyg. Men prissättningen är jämn och rimlig.
Efter Stadsmissionen cyklar jag oftast och handlar mat, och sedan hem. På vägen hem finns även Macken i Finntorp, men det vore en skymf att kalla det för en secondhandaffär. Det är en regelrätt antikaffär med fokus på art deco och prissatt därefter. Men de har också en hel del vinyler. Vi köpte vår saturnuslampa här när de en gång hade rabatt på hela affären, och den var dyr men värd varenda krona.
I övrigt ska det finnas en butik som säljer begagnade barnkläder, men fler secondhandaffärer än så har jag inte lyckats hitta i Nacka, så sitter ni på hemliga ställen får ni gärna dela med er!
I onsdags var det dags för Antikmässans vernissage. Solen sken, så jag drog på mig skinnjackan, hoppade på tvärbanan och begav mig mot Älvsjö. Åtminstone hälften av alla gånger jag har varit på Antikmässans invigning har det dessutom varit skinnjackepremiär. 2023, när det snöade så mycket att alla bussar i Nacka slutade gå och banvagnar fick sättas in på Värmdö – och både Alicia och jag fick stanna hemma, pratar vi inte om.
Väl på mässan mötte jag först och främst upp Karoline! Hon är i Stockholm för att göra praktik och det var ljuvligt att få gå på mässan med henne igen, efter att hon varit norrut flera år i rad.
Först vankades det ett mingel där det berättades om de olika utställningarna på årets mässa: stolar, mopeder och Camilla Thulins garderob. Det bjöds på alkoholfri fläderdrink, ja tack, och småländsk ostkaka, nej tack. Men det var fin!
Ingen snö på Värmdö denna gång, så Alicia var också på plats!
En av dessa två fick en klapp på kinden av en 81årig tant som sa att hon var gullig. Jag låter er gissa vem som föll tanten i smaken.
Spoiler: det var naturligtvis Karro som gick hem hos tanterna. Här försökte jag övertyga henne att köpa denna otroliga handstickade 30talströja från Laholm, men tyvärr blev det inte av.
I en monter bjöds det på ostkrokar, det tackade jag ja till.
Sen dök Amanda och Saga upp!
Överallt fanns det fina saker att titta på.
Och fler fina tjejer, som Lisen! Totalt tror jag att jag sprang in i i alla fall 10 gull.
Det mesta av allt det fina var långt utanför budget, som denna underbara stol.
Två saker kom jag dock hem med, förutom några praliner till Fredrik. Ett par 70tals jeans, som tyvärr visade sig vara för små även när jag sprättade bort insömnaden. De får helt enkelt säljas vidare. Men jag slog också till på en liten sjöstjärnebrosch i mässing. Den kan i alla fall aldrig bli för liten!
Häromdagen var det hög tid att göra min väska vårsnygg. Den var dassig och dammig och behövde en rejäl smörjning. Så när jag ändå tömde den inför rengöringen tänkte jag att vi kunde titta på vad jag faktiskt har i väskan till vardags.
Så. Nu är den putsad. Först och främst, väskan i fråga är Näver-väska i storlek small från Eduards Accessories. Jag köpte den dock från Sellpy för ungefär ett år sedan. Där kostade den 710kr, men var ännu torrare och tristare än nu, snudd på grå. Den är liten, men rymmer mycket.
Som det allra viktigaste – plånbok-nycklar-mobil-och-snus – är ramsan för att få gå ut genom dörren i detta hushåll. Nyckelringen är en snäcka av Maja Sten för Svenskt Tenn som jag fick i julklapp av mamma ett år, och plånboken är en random röd sak från loppis. I väskan finns också en nätkasse i fall något behöver handlas, hörlurar, tugummi och ett måttbad att mäta loppisfynd med.
En liten Moleskineskrivbok och en röd penna att skriva ner viktiga saker med. Borde även ha en kortlek i handväskan jämt, inser jag nu, för det finns inget trevligare än att slå Fredde i Chicago över en öl på lokal.
Och sist men inte minst, läppbalsam, handkräm och en röd cremerougeläpphistoria för när en vill pigga upp sig. Hade jag inte slarvat bort mina solglasögon hade de väl snart kunnat kvala in också, men istället börjar loppisjakten på ett par nya.
Jag ska villigt erkänna att jag inte är en jetsetter. Semestern spenderar jag hellre i Västerbotten än utomlands. Men. När ni läser detta inlägg befinner jag mig i Belgien. Gent närmare bestämt. Och i december var jag i Paris. Båda fallen jobbresor. Och varje år blir det åtminstone Bokmässan i Göteborg, förra året också barnboksfestivalen Litteralund medan det i år blir Littfest i Umeå. Det kanske inte semestras så värst utomlands, men det reses ändå en del. Och med resor kommer packning.
Så tanken på bagage har legat och grott i bakhuvudet. Eller, egentligen ända sedan jag såg Darjeeling Limited för första gången. Sådana väskor skulle en ha.
Sådana väskor kan en till och med ha, nu för tiden. Ett italienskt märke som heter A very troubled child har skapat en hel serie med Wes Anderson-inspirerade väskor. Och de är såklart ljuvliga. Men till exempel nummer fyra här ovan går loss på en bra bit över 10 000. Med andra ord inte ens lite inom budget.
Sedan finns det Streamline Luggage som gör snyggväskor där en kombo av vintageinspiration och moderna inslag som fyrhjulsdrift med snurr. Mmm, en dröm. Men även den en dröm på allt för många tusen.
Så jag gjorde som jag oftast gör och kollade vad det fanns på Tradera, Sellpy och Vinted. Och på Sellpy gömde sig denna pärla för den rimligare prislappen av 300 kr.
En stadig weekendbag från portugisiska märket Belcinto. Med mölighet att göra huvudfacket större, och dessutom en separat botten för skjortor och annat man vill ha vikt prydligt. Dessutom fanns både lås och nycklar bevarade.
Givetvis behövde den lite omvårdnad. En rejäl tvätt, insmörjning och lite limning här och var gjorde susen.
Sen fick jag feeling och började leka med tanken på att även om jag inte har Wes Anderson-väskorna kanske jag åtminstone kan få ett monogram på den. Först prövade jag att göra en schablon med hjälp av självhäftande plast, och prövade att måla på en spillbit läder. Men det blev inte bra, det blödde och hade sig. Då prövade jag att måla in en hel bit läder för att sedan klippa, men nä. Jag är inte nöjd med färgen, och troligtvis på grund av att det är just färg. Senaste gången jag färgade läder var det en dye, det heter ju också färg på svenska, men det blir inte samma tjocka plastiga slutresultat utan färgar verkligen in lädret så all textur fortfarande består.
Så än så länge får den vara monogramlös. Kanske beställer jag en annan typ av färg och försöker igen, eller kommer på någon annan lösning. Men den är ju fin såhär också.
Rastlösheten 