En sak, bland allt annat bös, jag samlar på är souvernirtygmärken. Allra främst de norrländska och skidorienterade. Och så ska de vara gamla. Nu är jag ju inte en skidsportare, men estetiken tilltalar mig. I förra veckan började jag projekt rensa hela verkstan, och min låda tygmärken seglade upp till ytan. Dessa tre såg särskilt sorgliga ut.
Så, för att prokrastinera från rensandet drog jag istället igång projekt tvätta tygmärken! Fram åkte Sonetts blekningskomplex, min eviga räddare i nöden.
Jag kokade upp vatten och lade ner en bunt märken tillsammans med en skopa blekningskomplex.
Sedan fick de ligga och torka över natten.
De blev så rena och tjusiga att strykjärnet åkte fram. Samt alla de tygmärken som inte behövde en tvätt. Sorgligt nog har jag ingen regelrätt Västerbotten ännu, trots åratal av utkik på loppis. Men mest gillar jag se små runda. Som små medaljer.
Jag fantiserar om att sy ett skidset i ull att fästa alla märken på. Med det här mönstret som jacka, och 40taliga hängselbyxor till. Men jag skulle vilja fodra det i ull eller bomullsflanell, så just nu pågår jakten efter det. Och, även om jag inte åker skidor kan ju ett sådant sportigt kit komma till användning när en ska åka pulka, skotta snö eller bara sparka hem till någon kusin i byn.
Början av året brukar ju sällan vara den mest spännande tiden för loppisar. Men second hand-affärer finns, och nu för tiden även mängder av bra internetbaserade fyndställen, så jag har lyckats shoppa loss ändå. Vi tar en titt!
Tråkigaste grejen först: en galge i bambu. Den kostade 10kr på Ersta second hand, så nu samlar jag förmodligen på sådana galgar att ha i huset.
På samma vända till Ersta hittade jag även The Writers Map av Huw Lewis-Jones.
Det är en litteraturvetenskaplig bok om kartor, främst påhittade sådana, i skönlitterära böcker. Stor och tung och fin.
Sist men inte minst på Ersta hittade jag även en holy grail, något jag letat efter i flera år. En schalett med tryck av Lisbet Jobs. Jag har fantiserat om att en vacker dag hitta en i djupet av alla scarfkorgar som brukar finnas. Denna hängde dock på tygavdelningen och var fortfarande otrimmad och ofållad. Efter en snabb tvätt ordnade jag till det och nu ska vi leva lyckliga resten av livet ihop. 50 väl spenderade kronor!
På textilfronten lyckades jag också komma över 3,2 meter Carl Larsson-tyg, i rött!
Jag har väl härjat om det förut, men detta mönster var inlagetapeten till Carl Larssons bok De mina som sedan Damernas värld tryckte upp som tyg och sängkläder på 70talet.
Den uppmärksamme läsaren vet att jag redan har några meter rött av detta tyg. Men här är tyget som synes mycket storskaligare i mönstret. Jag överväger en pyjamas. Ja, jag är hopplös.
På den röda resefronten har jag till slut även hittat en lädernecessär i rätt röd. Ville ej ha något burgundy, nej tack. Men så dök denna Longchamp-variant upp på Vinted för en rimlig peng.
Den är från 90talet och var fläckig både på ut- och insida. Jag tog det vågade beslutet att ge den ett helkroppsbad och skrubbade den med läderschampo. Den blev renare än jag hade vågat hoppas på, och efter att den torkat över natten med handdukar i den smörjde jag in den ordentligt med läderbalsam. Typ som ny nu.
Vinted-algoritmerna har verrkligen lärt sig vad jag gillar, för häromdagen fick jag ett förslag på den högra asken, full med knappar. Eftersom jag redan hade en ask klädd i samma tyg – men annan färgställning – var jag tvungen att slå till. Den lilla bor på skrivbordet bredvid symaskinen och innehåller sådant jag använder nästan varje gång jag syr. Och den nya tömde jag på knappar och har börjat fylla med andra sysaker, som det inte är lika skriande behov av jämt.
Sist ut från Vinted var en vintagetisha från Hanes, med ett Elvisaktigt tryck. Gissar att det är en turisttröja från någon som besökt Graceland på 70–80talet. Och på Ersta några veckor tidigare hittade jag ett par perfekta gamla Levis. HÖGA nog i midjan och LÅNGA nog i benen. Jag är inte lång, 167 cm, men ändå envisas alla moderna ribcagejenas från Levis att sluta vid ankeln. Blir tokig. Blev. Nu är jag lycklig med mina nygamla.
Över till Tradera, sista köpstället för denna omgång. Där spenderade jag 7 ömma kronor för att köpa mig två gamla reseetiketter, ni vet sådana man sätter på sin resväska för att visa hur berest en är. Jag tycker båda är toppenfina, men var främst ute efter Wasa-Umeå-lappen eftersom det är en resa jag faktiskt gjort. Dock ej med S/S Korsholm, då den togs ur bruk 1959. Etiketten är förmodligen från runt 1957, då den började trafikera till Örnsköldsvik under 1956.
Sist men inte minst slog jag till på en tavla på Tradera. För 150kr fick jag ett tryck av Sven Hemmel. Sven var, för den som inte vet, illustratör till Åke Holmbergs böcker om Ture Sventon, och en av mina favoriter.
Där går att läsa ”nånting nånting på Cirkus Scott”. En glad överraskning att läsa det. För jag trodde när jag köpte den att det kanske var ett militärt motiv, men tyckte dels att den var snygg, men också att den påminde en del om Andy Warhols Elvis-tryck, så jag ville ha den ändå.
Den verkar varit en gåva från Sven Hemmel till någon och Ann 1962. Ett strålande tillskott i konstsamlingen med andra ord.
Just innan jul kom ett paket på posten, till mig själv, från mig själv, köpt på Sellpy. En prydlig originalask från förmodat 60-tal dök upp.
Under locket, silkespapper. Ljuvligt med deadstock.
Inuti låg röd perfektion. Ni vet ju hur jag älskar röda grejor, och den senaste tiden har jag varit på jakt efter reserelaterade sådana. Så en vacker dag dök denna skönhet upp på Sellpy. Kalasdyr. Så jag har bevakat den i månader, sett priset sakta gå ner och oroat mig för att någon annan ska köpa trots att vi bara var två som hade sparat den.
Det är ett resesmyckeskrin från Lederer de Paris. Företaget grundades på 1800talet och gick under tidigt 2000tal då de hade roat sig med att göra Hermes-kopior. Denna pjäs tycks som sagt vara från 60talet, och oanvänd.
Jag hade tittat på ett flertal nyproducerade smyckeskrin för resor, men ett vintage är såklart mycket roligare. Här finns plats för ringar, armband, halsband, hängare för örhängen och fack för kanske någon scarf. Dessutom piggar hänglåset upp, det är ju så onödigt. Kommer en så nära kan en ju bara klippa bort lädret det sitter fast i, ifall man vill komma åt juvelerna. Men, jag älskar det i alla fall. God jul Clara, önskar Clara.
Att samla ihop nog med pynt till en gran ska ta tid. Jag har samlat sedan jag var säkert 15, 16. Jag tänkte att vi tar en titt på höjdpunkterna.
Spirorna har jag, såklart – detta kommer vara ett återkommande tema – köpt på loppis. Den rosa bara för någon månad sedan, men den andra har hängt med i flera år.
Tomtarna fick jag av Fredde för två somrar sedan när han var och vandrade i Schweiz.
Här är några gamla kulor som jag lagt i en ask och skrivit ”Mormors klockor” på. Jag minns inte säkert ifall de faktiskt är mormors gamla eller om de bara är likadana som de mormor hade. Jag har i alla fall inget mer pynt från henne, och det känns märkligt om jag bara skulle ha tre av allt pynt hon hade i granen. Får fråga kusinerna idag vad de vet.
Mässingspynt är en favorit att leta efter på loppis. Men varje år släpper även Svenskt Tenn en julkollektion och där är det nästan alltid något i mässing, så jag brukar köpa ett eller två hängen per år.
Det är ju så det funkar, en bra, arvegodsvänlig samling tar åratal. Dessa snäckformade kulor är också från Svenskt Tenn och deras julkollektion Atlantis som Luke Edward Hall designade 2022. Jag sparar alltid originalkartong om jag köper något nytt, för jag vet ju hur förtjust jag själv är i de gamla. Om 50/60år kommer förmodligen någon bli himla glad att få ta över dessa när min tid är förbi.
Här är några riktigt gamla pynt som en knappt vet vad de ska föreställa, men det är snygga geometriska former.
Alla mina stora kulor fick stanna hemma i år, lådan fick inte plats i bilen när TV, skidutrustning, kläder för tre veckor och allt annat bös jag packat skulle med. Så den här lilla lådan innehåller årets största kulor. Sådana här med inbuktning är extra fint!
En gran behöver givetvis kottar och under åren har jag successivt bytt ut en samling plastkottar jag hade till enbart glas. Tyvärr är jag elitistisk på så vis, och vill ha så lite plast i granen som möjligt.
De här kottarna hittade jag på loppis i förra veckan, medan de små kulorna hängt med i många år. Det viktigaste när det kommer till att fynda granpynt är dock att leta året runt och köpa även ensamma stackare och sedan hålla utkik efter passande låda att lägga dem i.
Som den här gamla lådan som innehållit ljus. Numera bor där min glasgirland och flaggspelet, och det ser ut som att de alltid varit tillsammans.
Julgransfoten i mässing köpte jag på Vinted i höstas. Den är till storleken bordsgran, tyvärr. Men förbannat fin ändå! Idag ska jag ha ett snack med släktingarna och se hur alla de tänker kring gran, hugger en själv? Köper en? Kör en plast?
Frågorna är många då senast jag firade jul i byn var för säkert 13 år sedan då mormor fortfarande levde. Det följde i alla fall med en plastgran när vi köpte huset, så i värsta fall blir det den i år. Men helst skulle jag i så fall också vilja ha en liten, riktig, bordsgran till den snygga foten.
Egentligen ska en alltid hålla utkik efter julklappar på loppis, lägga undan och vara klar med dem innan december ens börjat. Men, det är ändå gott om tid kvar, vi har över två veckor på oss att fynda! För ett par år sedan gjorde jag en loppisguide för julklappar, med olika kategorier och saker att hålla utkik efter, och jag tänker, varför uppfinna hjulet igen? Så här kommer återbrukade tips på återbrukade julklappar.
Stickat
Stickning är ju ljuvligt, men fort går det inte. Så att börja tänka på att sticka en julklapp först nu kan vara i senaste laget, även om du förmodligen hinner få ihop ett par vantar med nöd och näppe. Liv måste ju hinna levas också.
Hur som helst, saker att hålla utkik efter på loppis är följande:
✨ Stickor, garn, stickmönster och -böcker. Antingen för att sticka ihop en julklapp själv eller för att istället ge bort ett nybörjarkit till någon du tycker om. Stickning är delvis en materialssport, och en kan aldrig ha för mycket garn eller många stickor i olika storlekar, så hittar jag ullgarn och rundstickor på loppis brukar jag hamstra.
✨ Handstickade ylleplagg behöver det ju inte nödvändigtvis vara just dina händer plagget i fråga har stickat. De rosagråa vantarna hittade jag på Röda Korset för spottstyvern 150kr (först hade jag tänkt ge bort dem i julklapp men eftersom jag är en skata som vill behålla allt som är fint är de numera mina). Nordkappkoftan köpte jag för flera år sedan på Myrorna, där den hängde fel på barnavdelningen. Båda plaggen hade gjort i alla fall mig innerligt glad att få i julklapp.
Ofta är både hemstickat, garn och stickor betydligt billigare att köpa på loppis än nytt och hantverket är eller blir precis lika fint. 🎁
Till kidsen
Själv har jag inga barn, men oerhört barnslig smak, så alla grejorna på bilden är mina egna, och alla är bättre begagnade.
✨ Leksaker, pussel och spel finns i överflöd på loppis och second hand-affärer. Lego och Duplo får med fördel åka en vända i ett hopknutet örngott i tvättmaskinen innan bortgivandet, så blir det som nytt igen.
✨ Barnböcker finns även det i mängder, till mig själv köper jag främst förstautgåvor av äldre böcker, men även böcker som kom ut bara i våras eller ännu nyligare brukar finnas.
✨ Pysselmaterial. Börjar man tänka på det ser man det överallt. Kritor, vattenfärger, roliga papper, piprensare, pennor, pärlor, lim, tejp, och mönsterklippande saxar. Förslagsvis köpes en verktygslåda (även den på loppis) och fyller den med allt som behövs för att riktigt stöka ner. Rosett runt handtaget så är det klart!
Till julklappsspelet
Julklappsspelet är inte något jag håller på med, men jag har förstått att det är en grej, så här kommer tips. Går även att applicera på secret santa eller andra tillfällen där man knappt vet vad mottagaren gillar, eller vem hen är. Frukta ej, tips finns!
✨ Konst, platt eller figurativ, finns i mängder på loppis. Köp en tavla eller skulptur eller skriv ut ett fotografi och lägg pengarna på en utsmyckad ram istället.
✨ Ingen kan ha för mycket julgranspynt, och att ge bort skira gamla handblåsta kulor är alltid en bra idé. Förutsatt att du är en godhjärtad nog person att inte vilja behålla allt som glittrar för dig själv.
✨ Snygga äldre krukor är svåra och hitta och oftast högre prissatta, men väl värt det på grund av, som sagt, snygga. Lägg till en stickling av din egen favoritblomma hemifrån och du är klar.
✨ Stora coffeetableböcker, som en kanske var för snål att köpa när de kom ut, finns oftast bara något år efter utgivning på loppisar. Samma med kokböcker, konstböcker, konstiga handböcker och dylika härligt.
✨ Personligen hamstrar jag burkar med patentkork, helst handblåsta med bubblor i och med keramiklock. De är perfekta att ha alla skafferivaror i men också att ge bort saker i. Hemkokt hjortronsylt, saffransbiscotti eller vinbärsgelé blir ingen ledsen av att få i julklapp.
✨ Loppishyllorna fullkomligt väller över av glas av alla de slag. En ypperlig julklapp är ett par champagnekupor och en flaska bubbel.
✨ Och sist men inte minst. Pussel. Livets kanske tråkigaste grej. Men det kan göras roligare. Sådana här snygga gamla lådor med skitsvåra pussel i trä och tvivelaktiga motiv utlovar i alla fall ett par timmars mellandagsunderhållning.
Till någon du verkligen tycker om
En partner, bästa vän, förälder eller gogrannen till exempel. Någon du har koll på och vet vad hen gillar helt enkelt.
Egentligen är det väl snålt om tid att försöka hitta en julklapp till en sådan person så nära jul, då en ofta har något specifikt i åtanke, men mirakel ryktas ju ske oftare denna tid på året, så en vet aldrig. Om inte annat är det lika bra att börja hålla utkik till nästa år direkt.
✨ Spel! Luska ut vad mottagarens favoritspel är och hitta den snyggaste utgåvan du bara kan tänka dig. På min egen önskelista står originalutgåvorna av Algas Den förvunna diamanten och Cluedo, men de tycks vara omöjliga att finna.
✨ Bygg ihop ett drinkkit till favoritpersonen. Drinkböcker, shakers, underlägg och flaskor finns det allt för mycket av på loppisar. När Fredde fyllde 30 fick han en hemmagjord bar av mig och en gåva som alla i hemmet kan ta del av är en extra bra gåva.
✨ Är det någons favoritförfattare jag har koll på så är det mammas, och varje bokhylla scannas därför efter både böcker hon och jag vill ha. Hittar en julklappsböcker redan i juni är det bara bonus.
✨ Enligt en text jag läste i tidningen Hemslöjd betyder det otur att sticka en tröja till sin karl innan en gift sig, då blir det aldrig giftemål. Så gör inte som jag om du vill bli gift. Hitta istället en fullt fungerande ylletröja på loppis, tvätta upp med ylletvättmedel och slå in. Mängder av timmar får du över till annat, dessutom.
✨ Hudvård och krämer av alla de slag kan vara klurigt att ge bort, även om du tror att du har benkoll på personens hud. Därför vill jag istället slå ett slag för gamla burkar och flaskor i glas, ofta del av helt necessärkit. I dem kan mottagaren istället portionera över sina favoritkrämer, eller göra som jag och köpa billigaste möjligast men ändå få flärden tack vare snyggburkarna.
Inslagningen
Sist ut i denna serie är självklart inslagningen. Även allt sådant köper jag begagnat. Men det gäller att vara uppmärksam året om, ibland kommer omslagspapprens fram först vid jul, andra gånger ligger de förklädda i en hink med affischer mitt i sommaren. Det enda problemet, i alla fall för mig, är att jag ofta tycker att sakerna är för fina för att använda. Men jag gör mitt bästa för att bli generösare även när det kommer till förbrukningsvarorna.
Jag har mycket grejor. När jag var yngre kunde jag köpa det mesta som var snyggt på loppis, helt enkelt för att det var snyggt. Men nu försöker jag stävja kaoset något, genom att samla. Samlingar är enhetligare. Till exempel har jag bestämt mig för att ja, det finns hur många snygga fat i glas som helst på loppis, men de jag köper är Arthur Percys Reffla från Gullaskruf.
Så när jag igår hittade kakfatet för 49kr efter jobbet, slog jag naturligtvis till. Det är än så länge en relativt blygsam samling. Främst assietter i klarglas, men även fyra i rött och en i flussglas. Men alla delar jag har blir regelbundet använda, och det är det viktigaste. Ej med i bild är dessutom en go mindre salladsskål i rött, som vid fototillfället tog ett bad i diskmaskinen. Reffla finns i massa ytterligare färgen, men jag håller särskilt utkik efter dessa och den smaragdgröna.
En annan sak jag samlar på är juldukar. Brett samlingsområde, ja. Men det betyder verkligen inte att jag längre köper vilken duk som helst. Nu var det nog ett par år sedan jag köpte en duk till mig själv. Men igår uppenbarade sig den lilla blå för 20kr. Sedan tidigare hade jag den gröna löparen, och se så fina de är ihop. Nu blev det en samling inom samlingen, och jag undrar om det finns fler färger?
Bägge är osignerade, och jag bläddrade igenom Tryckt på jul i jakt på dem, men där stod det att de var gjorda av en anonym formgivare. Boken är, trots att de heller inte hade svar på min fråga, fantastisk. Full av fina dukar, handdukar, julstrumpor och annat textilt av svenska formgivare att hålla utkik efter på loppis.
Första november börjar symånaden med Tygverket, och nu har vi kommit halvvägs. De tre första inläggen/projekten gick jag igenom i det här inlägget, så låt oss titta på vad jag hunnit med sedan dess.
Dag fyra var temat kostym och jag visade den finska kostymen jag hade köpt på Sellpy och sytt om till Bokmässan. Det var härligt att ha en kostym på mässan, men jag vill verkligen sy en från grunden, så den sitter ännu bättre. Att sy om en herrkostym storlek större var inte ett sådant hack som jag först trodde.
Jag sprättade ju ett par julgardiner häromveckan, för att använda tyget till en loungedräkt. När jag klippt ut alla delar till den blev det tillräckligt över för att också sy varsin julstrumpa till mig och Fredrik. Jag hade en gammal spillbit av William Morris-tyg till kanten och använde det här mönstret i storlek L. Ofta när jag vill sy något relativt generiskt söker jag bara på saken jag vill sy + free sewing pattern, och en uppsjö dyker upp.
Dagen därpå var temat slowfashion och Amanda och jag spelade skivor på Mattias Alkberg spelning. Jag hade på min en kjol jag sydde tidigare i höstas, och en skinnjacka som jag pimpade för flera år sedan. Jag hittade ett broderat kuddvar på loppis som passade perfekt som backpiece. Kuddvaret klipptes till i passade storlek efter skinnjackan, fållades, och efter att ha insett att det var omöjligt att sy igenom både den och skinnet och dessutom få det prydligt, så jag textillimmade dit den.
Sedan var det fokus på block, vilket jag tolkade som rutor och således visade jag mitt lapptäcke som jag sydde av spillbitar av Josef Frank-tyg. 470 rutor tror jag att det var, och det tog flera år att samla ihop alla tyger.
Vidare till rubinrött och loungesettet av sammetsgardinerna! Byxorna är färdiga och jag prövade om ett par pärlemorknappar jag köpt på loppis skulle funka till.
Dag nio var temat förädla och jag skramlade fram en krage jag sydde för ett par år sedan. Den är egentligen sydd till en klänning i sammet jag sydde samma år, men jag gjorde den avtagbar, så den går lika bra att använda till en stickad tröja till exempel. Egentligen egentligen var det en gammal bordsduk i sidenbroderi, men jag tycker den gör sig minst lika bra som krage.
Efter det var det dags för stygn och jag velar och klurar kring typsnitt för monogrammet som ska sitta på bröstfickan till loungedräkten. Det är alltid smidigast att brodera innan en fäster eller syr ihop något.
På roliga skärningar hade jag svårt att komma på något, men sedan valde jag att visa en klänning som jag sytt ihop genom att kombinera två olika mönster. Som det mesta annat jag syr var tyget återbrukat och bestod här av två olika dukar, en till ärmar och ok och en till kroppen.
Och i onsdags var temat veck och volang, och då fick den här gingham historien åka fram. Den sydde jag i våras främst för att jag ville göra en riktigt gräll krage med spets. Jag ska villigt erkänna att jag inte använt klänningen alls särskilt mycket, men det kanske blir annorlunda i jul.
Sedan i onsdags har jag halkat ur symånaden lite, i alla fall på Instagram. Det har varit ett par teman som jag haft svårt att komma på något kring, men bakom kulisserna sys det för fulla muggar till kommande dagar!
Nej. Jag har absolut inte börjat julpynta ännu. I detta hushåll håller jag hårt på regeln antingen första december eller första advent, beronde på vad som infaller först. Men jag har slöjdat, fyndat, beställt och packat undan i en låda till Agnäs och julen där. Vi tar en titt.
Först och främst hittade jag äntligen en vit spillkum i keramik på loppis. Vi har en här hemma och jag älskar den, så jag ville absolut ha en i husköket också. Denna är en gammal variant från Gustavsberg och på grund av en liten nagg i pipen kostade den 80kr på Lindra, väl värt. Egentligen är jag ju en spiratjej, men när denna toppstjärna i mässing uppenbarade sig på Stadsmissionen, med originalkartong och för 29kr, då kunde jag inte låta bli. Udda finkulor får också alltid följa med hem om de är rimligt prissatta, och det var denna. Plåtburken med julmotiv köpte jag ju i Ropsten förra veckan och däri tänkte jag lägga juletiketter eller dylikt platt.
Häromveckan var Sophie och jag på Svenskt Tenn då de släppt sin julkollektion och jag köpte fyra hängen, två från årets, en från förra och en från förrförra. Glasdekorationerna är också från Ropsten och blir bra så fort vi är många där.
För ett par år sedan sydde jag ett par julstrumpor till mig och Fredde, men de blev himla små. Så när jag fick fick sammet över efter att jag klippt ut delarna till min blivande loungedräkt sydde jag två nya till oss, extra stora. Kanten är av en spillbit William Morris-tyg som jag hittat på loppis. Egentligen hade jag velat ha tvärtom, så att kanten kunde varit sammet med monogram, men det räckte inte Morris-tyget till. Hur som helst kommer de bli toppen i huset, särskilt om några år när det sitter WM-tapeter både här och där.
I ett par år har jag skickat lystna blickar på denna julgransfot från Byggfabrikens samarbete med Carl Larsson-gården. Men det går inte att lägga över 2000kr på en julgransfot. Icke. Däremot hittade jag denna på Vinted för runt 200kr inklusive frakt. Också grön, också i gjutjärn, också snygg. Dock något mindre, förmodligen tänkt för en bordsgran, men inte mig emot, det innebär ju att jag får ha två granar.
Stigbergets hade någon sorts kampanj på julöl och Fredde beställde hem ett helt flak att ha i december och när folk kommer över. Jag lade dock undan fyra för att vara säker på att det finns på julafton också. Den lilla skålen var gratis på en loppis och den känns som gjord för socker och kanel till risgrynsgröt.
En kväll när jag låg i badet fick jag upp riktad reklam om att Stockholms bränneris glögg skulle släppas snart, jag drabbades av plötslig FOMO och innan badet var klart hade jag förhandsbeställt en flaska. Den var så fin att den får bli julaftonsglöggen. Samma dag som jag hittade spillkummen kom även denna ljuvliga handblåsta glaskanna in i mitt liv. Den ska absolut pryda julbordet, men eftersom jag älskar grönt glas kommer den med all säkerhet användas året runt.
En tidig morgon i förra veckan cyklade jag till Nacka strand och placerade mig i båthållplatsen och väntade.
Strax därpå anlände båten och jag och cykeln fick gå ombord.
Jag hade packat matsäck och åt frukost på båten.
Efter en halvtimma eller så var jag framme i Ropsten, och efter att ha cyklat vilse lite grann började jag närma mig mitt mål.
Målet var alltså Myrorna i Ropsten. De hade inte öppnat än så jag satte mig att vänta på trappen.
Sedan dök Linnea upp, och vi såg fram emot alla fynd vi skulle göra tillsammans.
Det första vi tog i var denna bok, men trots det otroliga omslaget lät vi båda bli.
Ingen av oss var hellre sugna på denna tegelsten från tidigt 1900tal. Så den finns kvar för den sugne!
Julpyntet däremot lockade i alla fall mig och jag grävde runt i alla byttor och lådor.
Jag kollade på tavlor, men kände krånglet av att forsla hem en med cykel så lämnade alla.
Jag hittade däremot en weekendbag i läder, med RULL!
Den fick givetvis följa med hem! Sedan skildes Linnea och jag åt och jag cyklade vidare till nästa loppis, Agape second hand. Det var en stor besvikelse. Så efter stund där återvände jag till båten och for hem igen.
Med mina fynd! Bland annat en Luke Edward Hall för Gant-skjorta, det enda köpet från Agape.
En liten plåtburk med julmotiv, och glasdekorationer för att hålla koll på sitt glas på fest. Måste se till att använda så de inte lever hela sitt liv instängda.
Två böcker fick följa med hem, en fixa hemma själv-bok, och en The hunting of the Snark illustrerad av Tove Jansson.
En bunt glitterpynt till Amanda!
Sedan fyllde jag även en påse med knappar för 10kr och de här i pärlemor var de finaste.
En trevlig utflykt, men jag hade hoppats på bättre utdelning. Jag vill dock göra fler båtutflykter med cykel, mycket mysigt!
I september gick jag på 2km loppis i Aspudden och hittade denna resväska.
Ja, jag har redan en röd resväska. Men detta är målbilden. Och då behövs en i varje storlek.
Snygg och röd utanpå, fläckig och trasig inuti.
Fram åkte mitt favoritverktyg, en slö och sliten morakniv med orange plasthandtag. Det åker fram först av alla verktyg och löser oftast de flesta problem. Jag rev ut den inredning som fanns kvar, markerade åt vilket håll den suttit, la tillbaka i resväskan och sen låg projektet i vila i nästan två månader.
Men i helgen tog jag tag i det igen. Jag bestämde mig för att behålla bottenkartongen och sidpanelerna, men drog av tyget på dem. Jag ville ha nytt och fräscht, och kanske viktigast av allt, samma i både bott och topp.
Det gamla tyget fick agera mall när jag klippte till nya bitar av ett gräddvit moirétyg.
Jag tog zickzacksaxen, men det hade säkert gått lika bra med en vanlig.
Sedan åkte lim, pensel och klämmor fram och jag fäste tyget på alla delarna. Jag blandade trälim, tyglim och vatten, och det funkade fint.
Sedan limmade jag in delarna i resväskan och satte dem i press.
I locket ville jag ha en innerficka, för det har alla gamla tjusiga resväskor. Så jag sydde en kanal i en bit moiré, trädde in en resår och veckade nederkanten. Sedan sydde jag fast fickan, genom kartong och allt. Detta för att den inte ska börja säcka under innehållets tyngd.
Lockbiten limmades fast, och sedan skramlade jag runt i mina högar med bös och hittade en gammal hotelletikett som passade bra för att dölja en tråkig fläck på utsidan med.
Och sedan var härligheten klar. Den är ju i minsta laget, men den är mer tänkt som en handväska i sällskap med den stora väskan. Den som en har dator, böcker och kanske necessären i.
Jag är himla glad för att jag bestämde mig för att använda moiré istället för De mina-tyget. Och tack och lov har jag inte kommit allt för långt med den större, och det mesta av tyget där går att rädda. För nu när den lilla är klar är det tydligt att så här ska en resväska se ut inuti!
Rastlösheten 