I morse var både jag och lägenheten ovanligt tjusiga för att vara en helt vanlig onsdag i oktober.
Hallen, precis som nästan alla millimetrar av lägenheten, var ordentligt städad.
Böckerna stod i raka rader och golvet var nytorkat.
I verkstaden var tygerna vikta prydligt och skrivbordet avtorkat.
Och klockan 10.00 ringde det på dörren. Det var Scandinavian Retro som kom på besök och fotade för ett kommande nummer! När numret kommer ut vet jag inte än, men någon gång under 2026 lät det som, så jag säger till då!
För ett par år sedan byggde Fredde detta vitrinskåp till oss. Det har sedan dess varit minst sagt välfyllt med allt som kvalificeras som extrafint. Inget vardagsporslin i sikte, med andra ord. Innan vi åkte upp till Västerbotten i somras tömde jag det på saker jag ville ta med till huset.
Det är därför lite tommare än vad det brukar vara. Och eftersom de bästa loppisarna i Stockholm brukar vara på slutet av sommaren kändes en inventering på sin plats.
På det undre planet fanns tidigare ett Stig Lindberg-fat här, men det fick bli tomatfat i Agnäs. Nu finns istället två tomma likörflaskor, som behöver fyllas, en romflaska Fredde fick i födelsedagspresent och en ljusstake.
På översta och näst översta våningen bor glas: conjakskupor, champagnekupor och drinkglas i olika storlekar. Jag skulle vilja hitta fler highballglas, och Fredde gillar inte de från Ferm Living som matchar de minsta rippelglasen till vänster. Så höga glas står på loppislistan.
Oftast gör vi dock drinkar i dessa kristallglas som jag fått av mamma. Tydligen var de min gammelmormor Hildurs föst. Ett har tyvärr en nagg, så att hitta några till likadana vore toppen.
Till höger på samma våning står korta whiskeyglas från Svenskt Tenn som både Fredde och jag hade ett par av när vi blev ihop. Sedan småsmå nubbeglas – perfekta för kräftskivor då de är knappt 1 cl stora. Citronpressen skulle nog vilja ha en kompis i form av något annat fruktformat. De randiga glasen fick jag av mamma för några år sedan och är ljuvliga, men de går inte att diska i maskin, så de åker bara fram vid särskilda tillfällen som kräver dukning.
Nubbeglasen finns det tio av, och att hitta fler tunna, gamla, slipade kristallglas i ungefär samma mönster men andra modeller vore inte alls dumt. Som regel får jag dock inte köpa glas på loppis om det inte är minst fyra, men helst sex, vilket brukar göra att jag lämnar de flesta fina.
Sedan kommer koppar med fat, en relativt blygsam samling i detta hushåll ändå. Två Mon Amie-koppar i tunt porslin. Jag gillar inte de nya modellerna, och drömmer om ett helt frukostkit för två i Mon Amie-porslin. Oftast är jag dock för snål. Dessa har nagg alla delar, men de var billiga. Den gröna koppen är en gammal Arabia, och den Rosa är en Rosmarin. Jag slog sönder den rosa förra i vintras, men hittade en ny för 75kr tidigare i år! Kaffekannan har ett lagat lock, men var också billig, med tanke på att det är en Igloo av Karin Björquist. De vita omönstrade är två standardmodeller från Gustavsberg utan dekor.
Till höger bor min samling Emilia-porslin som jag fått av min moster Lallan. Kopparna är otroliga att dricka varm choklad ur. Kanske borde ta upp dem till Agnäs? Den gråmönstrade koppen är av Marianne Westman och samma modell som Mon Amie. men dekoren Party. Inte min favvo, men god att dricka ur. Änglafia av Margareta Hennix är stor och åbäkig, men gullig och dessutom har jag matchade assietter i köket, så hon får bo kvar. Guldet är från Arabia och jag har köpt det till Fredde, han är den enda i hushållet som har behov av äggkopp och mjölkkanna. Räffla-assietterna har jag i både rött och vitt, men det skadar aldrig att skaffa fler.
Längst ner bor också övriga dukningsgrejor, som fruktknivar, mindre bestick och smörtaxar, fast skottar. Dessa fick jag i julklapp av pappa och jag älskar dem. De två random djurglasen behöver absolut flytta upp till övriga glas.
Länge hade jag servettringar på loppislistan, och till sist kom jag över dessa festliga i mässing. Nu, när inventeringen är över, skrivs highballglas, fina kristallglas och mer Mon Amie in på listan.
I onsdags glömde jag helt bort att blogga. Semestern kom över mig helt och hållet. Men nu är vi back in business igen.
Igår morse, innan Amanda och Fredde hade vaknat, tog jag en kaffekopp och gick ut i trädgården. Jag satte mig vid den gröna möbeln och såg timmerlastbilar susa förbi.
Bakom mig börjar tomaterna så smått att mogna. Jag skulle vilja bygga en hög pallkrage att sätta ner tomater i år efter år, men förmodligen kommer jag inte att prioritera det bygget denna sommar, så hinkar duger fint så länge.
Från tomatodligen går en upp för en liten slänt och passar på att titta ut över älven.
Sen kommer en till där det tidigare stod ett trasigt växthus. Detta är nu nedmonterat och här vill jag också bygga en pallkrage och flytta hit jordgubbslandet.
Framför det växer rabarber och krusbär, eller i alla fall gör sitt bästa i den här hettan.
Bredvid rabarbern kommer ett par vinbärsbuskar och sedan en liten gång ned till en platå vid älven, där behöver absolut en liten flytbrygga anläggas nästa sommar.
Och efter den kommer vår bod, en massa hallonbuskar och en äng där det tidigare varit potatisland – men detta glömde jag fota. Vi nöjer oss med att titta på dörren som ska målas blå igen. Någon gång.
Gör en en u-sväng vid boden möts en av jordgubbslandet som Freddes mamma gjorde ett krafttag och rensade när de var här. Eller egentligen hela trädgården rensade hon, tack ❤ De har precis börjat ge frukt och är söta och underbara.
Om en fortsätter tillbaka mot huset möts en av en häck som jag inte kan namnet på, och en fri rönn som inte följde med när min morbror hjälpte oss att ta ner rönnbärshäcken tidigare i veckan. Den växte så nära huset att jag började oroa mig för grunden. Nu är rötterna ryckta med traktor och vi ska lägga sand och grus så kan en parkera där istället för precis framför köksfönstret.
Precis framför huset finns också en stor gräsmatta. Där vill jag allra minst plantera ett äppelträd.
I hörnet växer en rosenbuske och någonting som tidigare var vitblommande men som nu blommat över.
Och sedan kommer terazzon på det gamla brofästet. Det ryktas om att det från och med imorgon ska bli svalare. Så kanske tar jag mig äntligen i kragen då och skrubbar stenarna, nu när Fredde rensat så ordentligt att alla faktiskt syns.
Jag har börjat kolla runt på perenna fröer för att plantera i rabatten runt stenarna, just nu lutar jag mot vallmo, för det är så tjusigt. Men möjligtvis försvinner de helt mot det röda räcket.
Nedanför terazzon är vi tillbaka där vi började, vid den gröna möbeln.
Ned dit går en liten trapp och till höger om den vill jag i alla fall odla stockrosor så det står härliga till!
I måndags kom jag hem från Sydkorea och det var varmt och soligt. Efter att ha duschat av mig flygdammet, ätit, sovit ett par timmar och packat upp gav jag mig ut på stan. Jag hämtade ut Traderafynd (boken och symönstret) och fyndade på loppis (brickan och burken) och gick på jakt efter jordgubbsplantor på balkongen. Som synes utan lycka. Så, sallad, persilja och thaibasilika fick duga fint.
Sedan tog jag mig äntligen i kragen och städade balkongen, planterade om tomater och gurkplantan och gjorde allmänt fint nog att kunna sitta där ute. Vi tar en titt.
Rottingssoffan köpte jag på Stadsmissionen i Sickla förra året och sydde ny dyna och kuddar till. Brickan fick en omgång med MP52 och sedan var den redo för att bära drycker.
Som varje år säger jag att jag inte ska plantera så mycket tomater, för de är så skrymmande. Men det är helt omöjligt att låta bli. Och eftersom balkongen är inglasad har de det varmt och gott här, nästan som i ett växthus. Ett flertal tomater har redan börjat bli stora och Fredrik fick äta den första röda när han kom hem från jobbet.
Under tomatplantorna finns extrakrukor och en back med öl, det hör som balkonger till.
Basilikan och persiljan fick bo i väggkrukorna och kommer förhoppningsvis att knubba på sig. Slingerhyllan som Fredde och jag byggde för ett par somrar sedan huserar ännu mer tomatplantor. Men den är inte så smart för just sådana här odlingar, så nu vill jag bygga något platsbyggt för balkongen, kanske med inglasning.
I en ampel, där jag egentligen hade tänkt ha jordgubbar, fick salladen bo. Hyllorna till stegen byggde jag av spillbitar till något annat bygge och är lösa med stoppbitar så de inte glider runt. Här finns även en radio som främst får in finska kanaler och någon sorts hallonspenat som jag är mycket osäker på.
Och så har äntligen gurkplantan från köket fått flytta ut till sin tilltänkta väggkruka. Förhoppningsvis kommer den leva lyckligt här och generera en mängd gurkor. Själv tänker jag ligga här ute och läsa och dricka så fort tillfälle ges.
För ett par månader sedan gick lampan till vårt badrumsskåp sönder. Ett sånt där härligt gammalt lysrör från innan LED-tiden. Tydligen stört omöjligt att få tag på därför. Jag köpte alla jag tyckte såg rätt ut på loppis, raidade Tradera, Blocket och resten av internet – ingen lycka. Så tillslut gav vi upp och åkte till Ikea, investerade en mindre förmögenhet och köpte ett helt nytt skåp. Irriterande måste, men skåpet är fint.
Trämönstrat och med moviestarljus runt hela, mycket tillfredsställande efter att ha borstat tänder i skumljus i månader. Dessutom med en liten extrahylla för finsaker, som min plåsterburk.
Förra påsken uppdaterade vi det undre badrumsskåpet – som inte var särskilt sött – med halvstavar och målade det gräddvitt.
Men, med nytt och nygamla skåp kändes det dags för lite nya textilier också. Ett nytt draperi med volang och rosa fluffig matta kändes rimligt. Jag hittade också två rutiga handdukar på loppis som fick följa med hem och åka upp under Paris-tavlan.
När fixarsuget ändå var igång googlade jag loss och hittade en badkarshylla som inte behövde borras upp och heller inte sitter fast med sugkoppar som bara ger upp och ger en en hjärtattack när den rasar i backen. Från golv till tak går den och fästes med teleskopskruvande, mycket smidigt. På översta hyllplanet ställde jag en vas med en gullrankastickling.
Nu överväger jag att slöjda till någon sorts badkarsplanka att ha DVD-spelaren på, men än så länge duger trappallen fint som bord när det vankas söndagsbad.
I förra veckan slängde jag ner några tomatplantor och tog en resväska i handen, hoppade på cykeln och tog mig in till Söder. Solen sken men det var askallt, så två sekunder efter bilden tog bytte jag om till varmjacka jag tack och lov hade i cykellådan.
Jag mötte Amanda på hennes jobb. Hon fick både tomatplantor och resväska av mig. Nu när jag håller på med den röda väskan behöver jag inte längre den blommiga. När lasten var avlastad cyklade vi vidare till Röda Korset på Hornsgatan som hade smygöppning.
Butiken var fin och fylld av fynd, och där fanns också gullig personer som Sara, Flora och Ulrika.
När Amanda och jag fyndat färdigt gick vi tvärs över gatan till Viking bar för välbehövd öl- och skvallerstund. Sedan skulle Amanda ha spelning på Kollektivet livet så jag följde med i väntan på att Fredde, som också var på AW, skulle bli redo för hemgång och middag.
Väl hemma gjorde jag det enda rimliga – radade upp mina fynd och beundrade dem.
Dagen därpå synade jag fynden lite mer noggrant i dagsljuset. Som alltid får fynd som flyttar in till mig antingen en tvätt, smörj eller puts. Och på den märkliga ankväskan (som jag inte kan bestämma om jag älskar eller hatar) uppdagade sig bläckfläckar. I vanliga fall skulle jag aldrig våtlägga en läderväska, men nöden hade ingen lag. Jag konsulterade min fläckbok som hävdade kallvatten och citronsyra skulle göra susen. Kallvatten fanns, en citronsyra. Så istället tog jag Sonetts fläckspray och galltvål, och lät väskan ligga i blöt i flera timmar medan jag bytte vatten, sprayade och gnuggade då och då. Sen fick den torka på balkongen.
Sedan blev det lördag och fläckarna var ett minne blott! Men tyget var något blekt där de varit, så jag gick loss med färg- och tuschpennor och bättrade på trycket. Nu är väskan fin igen.
Jag bestämde mig för att ta tag i morgonrocken jag vill sy till min födelsedag och blev snudd på yr av instruktionerna – så många och krångliga. Dessutom beslutade jag att det blå sidentyget jag tänkt som foder inte dög, så jag cyklade till Röda Korset i Ektorp i jakt på ett dugligt alternativ.
Jag hittade en drällvävd bomullsduk som fick duga, och fick en studsboll på köpet.
Alla delar av både yttertyg och foder klipptes till, men jag fasar lite för att sätta igång med själva sömnaden, eftersom första steget egentligen är jättekrångliga – men prydliga – knapphål. Så jag har prokrastinerat genom att klä knappar och göra flera meter snedslå.
Och så blev det måndag igen. Solen sken in på sovrummets prickiga blommor.
Och utanför kontoret börjar allt bli grönt och frodigt.
En nygammal bok kom från tryckeriet till förlaget. Nyutgåvan av Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick, den blev så snygg! En riktig citatmaskin till bok dessutom.
Och igår kväll anlände efterlängtad post till hemmet. Pushing Daisies från Ebay och en Sellpybeställning, med sommarsandaler, den röda fiskartröjan från Guernsey – och en födelsedagsklänning jag ska ha på lördag. Prickigt siden från YSL. Den behöver en tvätt, ny fåll och en rejäl strykning, sedan är jag redo för att fylla år i den.
Igår var en äkta söndag. Trist och grå. Jag hasade runt utan att kunna ta för mig något vettigt. Så till slut fick jag nog, slängde en sax i väskan och gick ut på rövarstråt. Kom hem med ris och blommor.
Från källarn fick en låda påskpynt åka upp, textilier plockades fram från linneskåpet och passande vasar tog plats på bordet.
I köket fick en gulaktig löpare, en mjölkglashöna och en bukett påskliljor bo.
Hönan hittade jag på Lindra i veckan för en tjuga. Jag köpte hem de snyggaste äggodisarna som jag kunde hitta och fyllde den med.
Bland tomatplantorna lade jag en i alla fall på håll ganska påskig duk.
Tittar en nära ser en dock att det bara är en cowboysarduk som låtsas.
Utbudet av påskpynt är skralt. Jag tänker varje år att jag ska ta till vara på äggskal och marmorera eller växtfärga, men det blir aldrig av. Och på loppis hittar jag nästan aldrig något snyggt. Men en del grejor har jag ändå, som de ljuvliga platta äggen i papper.
Påskriset fick som vanligt bo ovanpå vitrinskåpet.
Pyntet är en blandning av hemmabyggen och vintagepynt. Det är en ganska brokig skara, men jag tycker påsken ska vara lite ful och gräll. Mismatchad och färgstark. Inte så tillrättalagd.
Kay Bojesen-fåglarna vaktar äggen noga.
Mot slutet av söndagen tyckte jag dock att det var lite skralt i riset och drog fram lite provbitar filt och började klippa ägg ur. Vi får se hur många jag orkar göra, men de blir ganska fina i alla fall.
Dåligt, tackar som frågar. Nej, men i och med Belgien, förkylning, Plantagen som flyttat till gud vet var, Littfest och allmän lättja har jag i största allmänhet försakat mina odlingar.
I december någon gång fick jag feeling och planterade ett par tomatfrön av oklar sort, jag var tydligen inte duktig nog att namnmärka dem. Och i slutet av januari beställde jag frön av en kvinna på Tradera och planterade ett helt tråg fullt. Nu var det hög tid att ge bägge odlingsomgångarna lite kärlek.
Dessutom hade jag satt lite basilika i det lilla drivhuset, och rotat några basilikakvistar från köpekrukor.
Nu är allt smått omskolat, och tomaterna blev beskurna, tyvärr räckte inte jorden till att skola om även dem. Jag måste helt klart hitta en ny jordbutik, för Icas påsar är så futtiga. Tyvärr hade inga gurkor överlevt min neglekt, så jag får plantera nya.
Jag har verkligen ingen aning om vad det blir för tomater, eller ens om det blir tre olika. Varje år säger jag att jag inte ska odla så mycket tomater för balkongen är ju inte hur stor som helst. Men det är godaste grönsaken och finns för många roliga sorter för att låta bli.
I kryddhyllan i köket bor såklart kryddorna, men det är förresten kanske här jag borde ha en gurkgardin. Nu när solen börjat komma på riktigt borde det kunna gå fort att få ett nytt försök att öveleva.
Idag hade jag tänkt mig ett skrytigt inlägg om alla mina, förmodat, fantastiska fynd från bokrean. Men eftersom jag har varit sjuk hela veckan har jag inte kunnat besöka en enda bokhandel. Så istället tar vi en titt på sjukstugan, väggarna jag har stirrat mig trött på denna vecka.
Vi börjar i hallen, som leder vidare till alla rum. Här finns bokhhyllan som jag och Fredde byggde förra påsken. Den rymmer så gott som alla böcker, men en ut en in-principen gäller.
Hyllan innehåller också alla vinyler, spel och ett städskåp. Bakom trädörrarna var det förut ingenting. Inga trädörrar eller vägg heller, men för två år sedan byggde vi väggar, dörrar och varsin garderob.
Den här veckan har jag främst rört mig mellan sovrummet, genom hallen och landat i köket. Kök är tryggt när en är sjuk. Kökssoffan fick vi av pappa när vi flyttade till Finntorp och Fredde skrapade den trären innan jag målade den med en fantastisk gammal burk linoljefärg från Skansen som jag hittade begagnat.
På köksbordet, som också kommer från pappa (ärligt talat kommer de flesta möbler alltid från pappa eftersom han är antikhandlare), ligger ett försök till att greja trots sjukdom. Har något uns av ork funnits har jag klippt ut mönstret till nästa projekt. Tapeten är av Gocken Jobs och heter ”Ros och lilja” för Borås Tapeter och var en födelsedagspresent till Fredde från hans föräldrar. Älskar att ha ett gult, varmt och blommigt kök. Särskilt när det är grått ute och förkylningen härjar.
I köksfönstret börjar örter gro i hyllan som vi byggde för flera år sedan, medan vi fortfarande bodde i en etta på 34 kvadrat som nog aldrig återhämtade sig riktigt från det byggdammet. Jag satt på jobbet en dag och fick en vision om Karin Larssons pelargonhylla som fönstermodell och ritade ihop en ritning anpassat efter dåvarande köksfönster och den största limfogen Clas Ohlsson hade att tillgå. Suget att bygga en anpassad efter detta fönster är stort.
Nu när vi inte längre bor i en etta finns det en verkstad innanför köket! Ena halvan ägnas åt träslöjd och andra halvan åt syslöjd, och delas av med ett draperi så att tygerna inte ska bli allt för dammiga. Som det kliar i fingrarna att orka greja igen.
Sedan kommer vardagsrummet, det är stort och ljust och jag har undvikit det hela veckan. Vill inte veta av solen där ute om jag ändå inte får vara med.
Som mest har jag hasat till finskåpet som Fredde byggde till mig och hämtat ett glas för att dricka vatten ur.
Eller för att vattna årets odlingar. Hade ork funnits hade jag skolat om tråget för länge sedan, men det får vänta.
Men mest har jag hållit mig i sovrummet i veckan. Rosa rummet.
Liggandes i sängen, försökt kolla på serier men gett upp, försökt läsa böcker men gett upp, hämtat nya böcker, hämtat mer vatten, somnat om. Stordåd.
Nu fortsätter det rafflande livet i sjukstugan, hej!
Rastlösheten 