I torsdags och fredags hade jag skola. Jag går Skeppsholmens folkhögskolas kurs Skriv! och vi ses ungefär en gång var sjätte vecka. Kursen är toppen och en får frukostfika. Eftersom jag hade hittat ett matchande emaljfat till min kopp så tog jag med den. För vissa i hushållet ifrågasatte nödvändigheten i sagda fat, så jag behövde ju visa att det kom till användning.
Skoldagarna består till stor del av textsamtal, och mycket lyssna, så jag passar på att sticka också. I slutet av fredagen var en mycket stor Gudrun-vante nästan klar.
Nästan hela helgen spenderades i verkstaden. I lördags skulle vi gått på dagsfest, men nu var det Freddes tur att var sjuk.
I lördags var det dock för soligt för att spendera hela dagen inne, så jag gick ut och hälsade på krokusar och tussilago.
Samt handlade och hämtade ett Sellpypaket.
Hemma väntade en deg på jäsning för Fredde hade önskat något vaniljfyllt som kompensation för den uteblivna festen.
Det blev Vetekattens Mjölnargårdsbullar. Krångliga att baka men så himla värt det.
Vad fanns det i Sellpypaketet då? Jo, en rejäl och röd läderväska med tillhörande portmonnä bland annat.
Sen blev det söndag, jag träffade mamma i solen och på kvällen mådde Fredde lite bättre, så han lagade godmiddag till oss.
Och jag sydde rutor in i det sista, fram tills att det var dags att lägga sig och skriva detta inlägg. På torsdag åker jag upp till Umeå för Littfest och jag vill absolut ha med mig den rutiga pyjamasen med en matchande necessär. På byxfronten har jag sytt ungefär noll, så det blir kvällsjour hela vägen fram till torsdag.
I onsdags var det dags för Antikmässans vernissage. Solen sken, så jag drog på mig skinnjackan, hoppade på tvärbanan och begav mig mot Älvsjö. Åtminstone hälften av alla gånger jag har varit på Antikmässans invigning har det dessutom varit skinnjackepremiär. 2023, när det snöade så mycket att alla bussar i Nacka slutade gå och banvagnar fick sättas in på Värmdö – och både Alicia och jag fick stanna hemma, pratar vi inte om.
Väl på mässan mötte jag först och främst upp Karoline! Hon är i Stockholm för att göra praktik och det var ljuvligt att få gå på mässan med henne igen, efter att hon varit norrut flera år i rad.
Först vankades det ett mingel där det berättades om de olika utställningarna på årets mässa: stolar, mopeder och Camilla Thulins garderob. Det bjöds på alkoholfri fläderdrink, ja tack, och småländsk ostkaka, nej tack. Men det var fin!
Ingen snö på Värmdö denna gång, så Alicia var också på plats!
En av dessa två fick en klapp på kinden av en 81årig tant som sa att hon var gullig. Jag låter er gissa vem som föll tanten i smaken.
Spoiler: det var naturligtvis Karro som gick hem hos tanterna. Här försökte jag övertyga henne att köpa denna otroliga handstickade 30talströja från Laholm, men tyvärr blev det inte av.
I en monter bjöds det på ostkrokar, det tackade jag ja till.
Sen dök Amanda och Saga upp!
Överallt fanns det fina saker att titta på.
Och fler fina tjejer, som Lisen! Totalt tror jag att jag sprang in i i alla fall 10 gull.
Det mesta av allt det fina var långt utanför budget, som denna underbara stol.
Två saker kom jag dock hem med, förutom några praliner till Fredrik. Ett par 70tals jeans, som tyvärr visade sig vara för små även när jag sprättade bort insömnaden. De får helt enkelt säljas vidare. Men jag slog också till på en liten sjöstjärnebrosch i mässing. Den kan i alla fall aldrig bli för liten!
Häromdagen var det hög tid att göra min väska vårsnygg. Den var dassig och dammig och behövde en rejäl smörjning. Så när jag ändå tömde den inför rengöringen tänkte jag att vi kunde titta på vad jag faktiskt har i väskan till vardags.
Så. Nu är den putsad. Först och främst, väskan i fråga är Näver-väska i storlek small från Eduards Accessories. Jag köpte den dock från Sellpy för ungefär ett år sedan. Där kostade den 710kr, men var ännu torrare och tristare än nu, snudd på grå. Den är liten, men rymmer mycket.
Som det allra viktigaste – plånbok-nycklar-mobil-och-snus – är ramsan för att få gå ut genom dörren i detta hushåll. Nyckelringen är en snäcka av Maja Sten för Svenskt Tenn som jag fick i julklapp av mamma ett år, och plånboken är en random röd sak från loppis. I väskan finns också en nätkasse i fall något behöver handlas, hörlurar, tugummi och ett måttbad att mäta loppisfynd med.
En liten Moleskineskrivbok och en röd penna att skriva ner viktiga saker med. Borde även ha en kortlek i handväskan jämt, inser jag nu, för det finns inget trevligare än att slå Fredde i Chicago över en öl på lokal.
Och sist men inte minst, läppbalsam, handkräm och en röd cremerougeläpphistoria för när en vill pigga upp sig. Hade jag inte slarvat bort mina solglasögon hade de väl snart kunnat kvala in också, men istället börjar loppisjakten på ett par nya.
Det är mars och våren börjar anas. Från och med idag är planen att blogga tre dagar i veckan, måndagar, onsdagar och fredagar. Idag tänkte jag att vi kunde titta på vad jag ska handarbeta denna nya årstid.
Först och främst håller jag för fullt på med ett samarbete med Tygverket. En Merchant&Mills-pyjamas i ett tyg som också är från M&M, det heter ”Rhubarb and custard” och är en tunn linne- och bomullsblandning. Jag är fortfarande inte helt hundra på friskhetsfronten, men har hittills klippt ut mönster, alla tygbitar, strykt på stärkning och sytt fickan, så det går framåt. Jag älskar set och kit har jag även sytt en hårrosett i samma tyg.
Jag vill även sy en matchande necessär, en quiltad med rundad topp och passpoal. Eftersom jag inte hittade något bra mönster på internet trixade jag ihop ett eget i helgen. Men innan jag syr den i rutiga tyget gjorde jag en testvariant. Jag hatar att sy toiler och sådant som bara ska kasseras, så jag sydde testet i ett snyggt 40-talstyg och tanken är att Karoline ska få den i veckan, den ska bara fodras först.
Jag kämpar fortfarande på med den röda stickade huvan, men nu har jag kommit över mittenpuckeln i alla fall. Dock räknade jag lite fel, då jag bestämt mig för att göra den slätstickad fast mönstret inte är det, så jag måste repa ett par varv och sticka om. Men på torsdag och fredag är det skola, så då kommer jag förmodligen hinna en bra bit medan det främst är fokus på att lyssna.
För kanske ett halvår sedan hittade jag det blåröda okmönstret på Tradera. Ok är ungefär påsydda dekorationer och jag var taggad på att sy en snygg westernskjorta med det, här fanns det ju åtta varianter att välja på! Dock var det bara oken, inte själva skjortmönstren. Jag tänkte att jag kan säkert matcha ihop med något skjortmönster jag redan har. Men så i veckan dök skjortmönstret som det ska användas till upp på Tradera! Nu kan jag äntligen sy mina drömmars westernskjorta. Jag vill sy den i absolut becksvart, men i varierande texturer.
Sist men inte minst är jag härnäst sugen på att sy denna kjol av Two o nine. Det är en modern tolkning på den traditionella koreanska hanbokklädseln. Kjolen är omlott och veckad, så jag utgår ifrån att går åt mängder av tyg. Så jakten på ett passande tyg i tillräcklig mängd pågår. Vad slöjdar ni på just nu?
Idag hade jag tänkt mig ett skrytigt inlägg om alla mina, förmodat, fantastiska fynd från bokrean. Men eftersom jag har varit sjuk hela veckan har jag inte kunnat besöka en enda bokhandel. Så istället tar vi en titt på sjukstugan, väggarna jag har stirrat mig trött på denna vecka.
Vi börjar i hallen, som leder vidare till alla rum. Här finns bokhhyllan som jag och Fredde byggde förra påsken. Den rymmer så gott som alla böcker, men en ut en in-principen gäller.
Hyllan innehåller också alla vinyler, spel och ett städskåp. Bakom trädörrarna var det förut ingenting. Inga trädörrar eller vägg heller, men för två år sedan byggde vi väggar, dörrar och varsin garderob.
Den här veckan har jag främst rört mig mellan sovrummet, genom hallen och landat i köket. Kök är tryggt när en är sjuk. Kökssoffan fick vi av pappa när vi flyttade till Finntorp och Fredde skrapade den trären innan jag målade den med en fantastisk gammal burk linoljefärg från Skansen som jag hittade begagnat.
På köksbordet, som också kommer från pappa (ärligt talat kommer de flesta möbler alltid från pappa eftersom han är antikhandlare), ligger ett försök till att greja trots sjukdom. Har något uns av ork funnits har jag klippt ut mönstret till nästa projekt. Tapeten är av Gocken Jobs och heter ”Ros och lilja” för Borås Tapeter och var en födelsedagspresent till Fredde från hans föräldrar. Älskar att ha ett gult, varmt och blommigt kök. Särskilt när det är grått ute och förkylningen härjar.
I köksfönstret börjar örter gro i hyllan som vi byggde för flera år sedan, medan vi fortfarande bodde i en etta på 34 kvadrat som nog aldrig återhämtade sig riktigt från det byggdammet. Jag satt på jobbet en dag och fick en vision om Karin Larssons pelargonhylla som fönstermodell och ritade ihop en ritning anpassat efter dåvarande köksfönster och den största limfogen Clas Ohlsson hade att tillgå. Suget att bygga en anpassad efter detta fönster är stort.
Nu när vi inte längre bor i en etta finns det en verkstad innanför köket! Ena halvan ägnas åt träslöjd och andra halvan åt syslöjd, och delas av med ett draperi så att tygerna inte ska bli allt för dammiga. Som det kliar i fingrarna att orka greja igen.
Sedan kommer vardagsrummet, det är stort och ljust och jag har undvikit det hela veckan. Vill inte veta av solen där ute om jag ändå inte får vara med.
Som mest har jag hasat till finskåpet som Fredde byggde till mig och hämtat ett glas för att dricka vatten ur.
Eller för att vattna årets odlingar. Hade ork funnits hade jag skolat om tråget för länge sedan, men det får vänta.
Men mest har jag hållit mig i sovrummet i veckan. Rosa rummet.
Liggandes i sängen, försökt kolla på serier men gett upp, försökt läsa böcker men gett upp, hämtat nya böcker, hämtat mer vatten, somnat om. Stordåd.
Nu fortsätter det rafflande livet i sjukstugan, hej!
I måndags förra veckan tog jag min packade kappsäck och for iväg. Ett par timmar senare möttes jag av Tintins rymdraket framme i Bryssel.
Jag tog mig vidare till Gent och det omgjorda klostret där jag skulle bo under veckan, och sedan vidare på en välkomstmiddag. Det var Flanderns litteraturutbyte som hade bjudit in svenska barnboksförläggare för att presentera flamländska författare och illustratör för oss.
Gent var obeskrivligt gulligt, och när vi promenerade hem från middagen tindrade stjärnorna över gulliga hus som såg ut att vara gjorda för Jane Austen-baler.
Dagen därpå började såklart med frukost, och den var en kakofoni av smågrejer. Chokladkräm, marmelader, strössel och äppelblomssirap. Jag smög naturligtvis med mig en ansenlig mängd varje frukost och kom hem med väskan proppfull.
Sedan var det dags för stadsvandring med den historiska ungdomsboksförfattaren Jean-Claude van Rijckeghem. Han visade oss hamnkvarteren och ännu mer kloster med vingårdar, och stadshuset och det var kallt men så soligt att en fick kisa i solskenet.
Efter lunch gick vi till MSK, Belgiens äldsta museum. Där fick vi träffa tre illustratörer som visade skisser, bilder och böcker de gjort.
Efter det guidade de runt oss på museet där de bland annat håller på att restaurera Gentaltaret som naturligtvis var pampig som bara den. Målat i början av 1400-talet och i mänsklig storlek. Mycket mäktigt.
Men på MSK fanns såklart också målningar av andra giganter som René Magritte.
Överallt var det tjusiga målningar att titta på.
Sedan jag kom hem har jag utvecklat den värsta förkylningen i mitt liv, så jag känner stark samhörighet med herren till vänster, han ser inte heller ut att må toppen.
Efter att ha museeat i timmar gick vi för att äta pommes frittes, vilket tydligen är en belgisk grej? Friterat, pommes och öl överallt.
När vi kom tillbaka till hotellet lyste det genom de blyinglasade kyrkfönstren då det numera var konferenssal i kyrksalen, och denna kväll var det något slags kalas där inne.
På onsdagen tog vi tåget till Antwerpen och den tjusigaste tågstationen i mannaminne uppenbarade sig.
I Antwerpen var det en intensiv dag av att speed datea agenter och lyssna på författarpresentationer, men vi såg även lite av staden som vimlade av pampiga hus och katedraler, men också Molly Blooms nedgångna ölhak.
Torsdagen var en illustrationsdriven dag, först fick vi träffa tre illustratörer på Gents stadsbibliotek och höra dem prata om sina processer och böcker, och sedan gick vi vidare till Carll Cneuts ateljé.
Ateljén såg ut precis så som en föreställer sig en konstnärsateljé, med stora fönster, knarriga golv och färgfläckar överallt.
Vi avslutade torsdagen på Belgiens kungliga akademi för litteratur med en workshop i tillsammans med en illustratör. Jag var mycket besviken på zebrorna jag ritade. Men det vägdes upp av att vi sedan gick och åt pizza. Efter att ha sagt tack och hejdå till alla de gulliga personerna på Flanderns litteraturutbyte gick vi för att ta en avskedsöl, och fick där det förödande SMS:et att vårt flyg hem var inställt. Alla andra förläggare fick nytt direktflyg till Arlanda, men mig ville de skicka till Zürich först. Tårarna var icke långt bort. Men när vi kom fram till flygplatsen nästa dag lyckades jag få plats på samma plan som alla andra, så slutet gott, allting gott!
Häromdagen ekade frysen tom och det var hög tid för en riktig bakdag. Det är dags för helg, och kanske ekar din frys också tom? Ta tillfället i akt och se det som ett tecken på att ha en bakdag du med.
Det första jag gjorde var att sätta igång degen till Jonas Crambys pain de mie, från boken Mackor. Den tar nämligen en halv livstid att göra. Degen ska jäsa och vikas och vridas och hej och hå. Men det är väl värt det, för brödet blir otroligt sen.
När pain de mie-degen jäste satte jag igång med tekakor, samma recept som jag alltid gör, en reel med det finns här. Jag sa till mig själv på skarpen att ingen gillar platta eller bleka bröd, så denna gång blev de färre än vanligt men knubbigare, och gräddade ordentligt länge. Att pensla bröd med sirapsvatten innan gräddning borde en egentligen alltid göra, sen jag började med det på tekakorna har de blivit så mycket godare och fått mycket bättre färg.
Fredde jobbar som svetsare och börjar sina dagar orimligt tidigt, så när jag ändå stökade i köket passade jag på att pröva på omeletter i muffinsform. Jag såg någon amerikan på Instagram som gjorde såna, men sen glömde jag vem, så jag googlade och tog första bästa recept. Fast ärligt talat höftade jag mest.
Efter en väldig mängd timmar i köket och alldeles för mycket disk var två sorters bröd och sex stycken omelettmuffins klara.
Detta firades naturligtvis på enda rimliga vis – med tomatsoppa och nystekt grilled cheese.
Jag ska villigt erkänna att jag inte är en jetsetter. Semestern spenderar jag hellre i Västerbotten än utomlands. Men. När ni läser detta inlägg befinner jag mig i Belgien. Gent närmare bestämt. Och i december var jag i Paris. Båda fallen jobbresor. Och varje år blir det åtminstone Bokmässan i Göteborg, förra året också barnboksfestivalen Litteralund medan det i år blir Littfest i Umeå. Det kanske inte semestras så värst utomlands, men det reses ändå en del. Och med resor kommer packning.
Så tanken på bagage har legat och grott i bakhuvudet. Eller, egentligen ända sedan jag såg Darjeeling Limited för första gången. Sådana väskor skulle en ha.
Sådana väskor kan en till och med ha, nu för tiden. Ett italienskt märke som heter A very troubled child har skapat en hel serie med Wes Anderson-inspirerade väskor. Och de är såklart ljuvliga. Men till exempel nummer fyra här ovan går loss på en bra bit över 10 000. Med andra ord inte ens lite inom budget.
Sedan finns det Streamline Luggage som gör snyggväskor där en kombo av vintageinspiration och moderna inslag som fyrhjulsdrift med snurr. Mmm, en dröm. Men även den en dröm på allt för många tusen.
Så jag gjorde som jag oftast gör och kollade vad det fanns på Tradera, Sellpy och Vinted. Och på Sellpy gömde sig denna pärla för den rimligare prislappen av 300 kr.
En stadig weekendbag från portugisiska märket Belcinto. Med mölighet att göra huvudfacket större, och dessutom en separat botten för skjortor och annat man vill ha vikt prydligt. Dessutom fanns både lås och nycklar bevarade.
Givetvis behövde den lite omvårdnad. En rejäl tvätt, insmörjning och lite limning här och var gjorde susen.
Sen fick jag feeling och började leka med tanken på att även om jag inte har Wes Anderson-väskorna kanske jag åtminstone kan få ett monogram på den. Först prövade jag att göra en schablon med hjälp av självhäftande plast, och prövade att måla på en spillbit läder. Men det blev inte bra, det blödde och hade sig. Då prövade jag att måla in en hel bit läder för att sedan klippa, men nä. Jag är inte nöjd med färgen, och troligtvis på grund av att det är just färg. Senaste gången jag färgade läder var det en dye, det heter ju också färg på svenska, men det blir inte samma tjocka plastiga slutresultat utan färgar verkligen in lädret så all textur fortfarande består.
Så än så länge får den vara monogramlös. Kanske beställer jag en annan typ av färg och försöker igen, eller kommer på någon annan lösning. Men den är ju fin såhär också.
Fredagsfeelingen är på topp. Jag hittade en ny kopp på loppis igår som frukostkaffet tydligen är extra gott i. Idag fyller Fredrik dessutom år, så stämningen är extra festlig.
Dagens att göra
Eftersom det är fredag ska det städas, golv ska torkar och sängen ska renbäddas. Jag behöver också boka tvättstuga och posta brev. Lagom tråkiga saker att göra innan det är dags att ta helg.
Dagens mat och dryck
Idag fyller Fredrik som sagt år och vi ska äta på Knut på Upplandsgatan. Norrländsk finmat! Jag hoppas dessutom på en god hjortrondrink.
Dagens projekt
Nästa vecka ska jag resa bort, så jag vill inte börja med något nytt. Men jag har ett fantastiskt samarbete på gång med Tygverket, som det kliar i fingrarna att få börja sy på. Så tills dess nöjer jag mig med att kolla Youtubevideor om hur en syr egen passpoal som det kommer behövas mängder av.
Dagens musik
Jag är inne i en grav Lill Lindfors-period. Du är den ende-skivan en en av mina favoritskivor, men den har sedan nyår fått konkurrens av Kom igen. Men den senaste veckan har även Tarantula Waltz Till hälften människa, till hälften moderat seglat in i rotationen.
Dagens bok
Just nu läser jag Emily Wildes encyklopedi över älvornas liv av Heather Fawcett. Den är skriven som en forskningsdagbok och har noter, ungefär som Susanna Clarkes Jonathan Strange och Mr Norrell. Den tog jag mig aldrig igenom när det begav sig, jag vet inte om det hade med noterna att göra eller inte, men Emily Wiles tickar på i alla fall.
Dagens klädsel
I helgen sydde jag en blus av ett mönster från 1949. Den har puffärm, spets och är sydd i ett genomskinligt prickigt tyg. Sockersött verkligen, lite för. Sydde den främst för att pröva på mönstret, då jag inte hade tunn svart linne som jag egentligen vill sy den i. Men kanske har jag på mig den ikväll, det är ju ändå alla hjärtans dag. Annars blir det minikjolen som jag sydde helgen dessförinnan.
Dagens tv-serie
Jag tittar ganska lite på serier, men fastnade för Ludwig på SVT Play. Brittisk humor och lite mordmysterier, får mig lite att tänka på Pushing Daisies fastän de egentligen är helt olika. Men samma typ av mys finns där.
Ja, det känns absolut förmätet att skriva denna typ av inlägg. Men här är vi. Och ja, att ens kalla det är en skönhetsrutin är naturligtvis att ta i, den här tiden på året gör jag mitt bästa för att först och främst hålla mig hel och ren. Och varm. Men hur som helst, om jag alls försöker göra mig fin är det så här.
Först ut – vinterns absoluta besatthet har varit Vitamin Wells Hydrate-vatten. Generellt är jag torr torr torr och jag vet inte hur mycket som är placeboeffekt, eller om det faktiskt funkar bättre än vanligt vatten, men gott är det i alla fall.
När det kommer till hudvård tar jag som första steg till Kiehl’s Midnight Recovery Concentrate när läget är riktigt illa ställt – och bara då. Den är nämligen oförskämt dyr. Men effektiv. Och just denna flaska köpte jag ny, men på Vinted, för ungefär halva priset.
Som hudkräm, dag och natt, kör jag på Nivea Creme och har gjort sedan den där SVT dokumentären om hudvård menade att den var bättre än alla lyxkrämer. Jag köper den största möjliga burken och puttar sedan efterhand över den i en blå glasburk som matchar Kiehl’s oljan. För torra läppar använder jag Decubal, och på diverse vintereksem blir det kortisonsalva om inget annat hjälper.
Ska saker, smink eller avgaser, istället tvättas av använder jag helst Elemis Pro Collagen Cleansing Balm. Också kalasdyr, men denna lilla storlek dyker ofta upp på Tradera eller Vinted oanvänd. Och den luktar otroligt!
I mellandagarna investerade jag i en ny eltandborste. Jag hade tänkt på det ett tag, men herregud vilken tråkig sak att lägga pengarna på. Sedan var jag på apoteket, och denna var på halva priset, hade bra betyg på internet och var rosa, så jag slog till. På det bästa av vis känns det som att ha varit hos tandhygienisten efter varje borstning. För att nya borsten skulle känna sig extra välkomnad köpte jag en snygg Marvis tandkräm också. Fortfarande lika tråkigt att borsta tänderna, men lite mer flärd i alla fall.
Det är vinter, det är kallt, händerna är torra. I detta hushåll använder vi Kiehl’s handkräm för det är den enda handkräm vars doft Fredde inte tycker är för stark vid läggdags.
Oftast är jag för lat för nagellack, eller kanske rationell, lacket överlever inte länge med allt jag grejar på med, och oftast har jag inga naglar att tala om ändå. Men ibland festar jag till det.
När jag var liten hade min moster Lallan den där Diorkrämen, och det var den godast doften jag visste. Så för kanske fem, sex år sedan stegade jag in på Åhléns och köpte en likadan. Den har hållit sedan dess och är knappt halvtom. Luktar precis som jag minns den och åker bara fram när jag ser kostymdrama, gör ansiktsmask och påstår att jag är en fancy lady.
I nagellacksväg är det bara rött som gäller. Detta från Dior fick jag av Sophie när jag fyllde 35 och det var som ni förstår en ljuvlig sak att få. I min senaste Sellpybeställning slängde jag dock ner detta svagt hallontintade lack från Manucurist och har använt det sedan dess. Det skavs såklart av lika lätt som ett vanligt nagellack, men det syns inte lika noga, och där det väl finns kvar har naglarna en trevlig glans som känns uppiggande i den torra vintermisären.
Och så, smink. Som i ärlighetens namn är oerhört sparsmakat vintertid, och detta främst på grund av torr hud och tidvis ögoneksem. Så mascara och ögonskuggor går bort, bu. Jag struntar i foundation och kör på Cliniques Redness Solulution på näsa och haka, Embryolisses rosatintade concealer under ögonen och en krämrouge från Chanel. Jag ville ha en riktigt knallröd rouge i krämformula och internet ledde mig till denna, i färgen Red Camilla. Absolut dyr, men när jag beställde på Chanels egna hemsida så fick en välja två gratis grejor så jag fick en minimascara och ett miniläppstift på köpet. Ska det användas läppstift blir det dock Lisa Eldridges Velvet Morning.
Sist men inte minst, om jag vill lukta gott tar jag Chanel N°5. För säkert 15 år sedan fick jag den för första gången av mamma när hon hade varit utomlands med jobbet och köpt den på taxfreen till mig, höjden av lyx. Och för några födelsedagar sedan fick jag den igen av Fredde! ❤
Det var det hela, har en tur lyser solen för en gång skull och en ser genast lite extra rosig ut. Men, som ni ser lyser hårvården med sin frånvaro, det är för att den är så gott som obefintlig, men ska bli av. Efter att ha bett Linnea om råd är planen att gå till valfri Lushbutik och säga hjälp mig. Ett potentiellt nytt inlägg att se fram emot, med andra ord.
Rastlösheten 