Rastlösheten

Författare: Clara Kron

  • Helgens loppisfynd

    I helgen var det bakluckeloppis i ett garage i Sickla, med andra bara några minuter hemifrån mig, så naturligtvis var jag där både i lördags och söndags. Själv älskar jag att se vad andra fyndar på loppis, så nu ska ni få se vad jag drog med mig hem!

    Tidigare i veckan sa jag till Fredde att jag ville ha en portabel DVD-spelare, på grund av att jag gick loss och köpte två DVD-boxar på Tradera häromsisten, och min laptop har inte skivläsare. Tror ni inte att det typ första jag hittar i lördags var just en sådan, för 20kr? Haza! Dock – utan stömsladd. Men så igår. Då hittade jag en till portabel DVD-spelare! Med sladd och fjärr och hela baletten. 75kr. Jag föredrog dock den för 20kr, en slimmad Philips. Så nu kan jag kolla på Dark Angel i godan ro medan jag syr. 2025 är DVD:ernas år.

    Sedan blev det ännu analogare underhållning, ett krångligt pussel och ett mordgåtespel.

    En blomma som ska vara bra för luftkvalitén och ett likadant växthus som jag har, men den lilla jättegulliga storleken. Nu måste jag bara bestämma vad jag ska odla i det.

    Ett litet rött smyckeskrin i läder, klädd i moirétyg invändigt, detta kan en se som en forwshadowing till ett stort projekt jag förhoppningsvis ska dra igång nästa vecka.

    Fredde skickade med mig en loppisslant att köpa något fint till honom för och jag levererade! Två uppläggningsskålar ur Gustavsbergserien Colores, som vi samlar på. Storlek 1 och 3. Gillar verkligen foten de står på.

    Ytterligare tre gröna 30tals glas, dessa ska det drickas iskall limoncello eller annan likör ur. Och en till gammal drinkbok.

    Glasen passade fint med karaffen innehållande just limoncello i finskåpet.

    Och boken är både underhållande och fylld med goa recept. Som under cobblers: ”En ögats njutning för badstrand och bridgebord”. Innan jag skulle hajka med mig finkrossad is till en badstrand. Men det är tydligt att nästa fredagsdrink behöver komma ur denna pärla.

    Gullig mässing! En spargrisgris med snett tryne och ett lövfat som nu huserar blivande odlingar.

    Ett symönster på en morgonrock. Jag fantiserar om att göra Bilbo Baggins lapptäckemorgonrock en vacker dag, men orkar inte börja samla tyger just nu. Det ensamma örhänget i form av en måne ska Linnea få.

    Och sist men inte minst, en favoritgrej jag samlar på: gammalt kräftpynt! Här två underbara månar från förmodat 60tal. En vacker dag ska jag vara ägare av en punchverandra som varje augusti pyntas till fest, då skall dessa vara med. Har ni gjort några fynd i helgen?

    4 kommentarer på Helgens loppisfynd

  • Fem favoritsysaker

    Eftersom det ju blir en hel del sömnad här inne tänkte jag gå igenom mina fem favoritsysaker. Så att ingen behöver undra utan att få svar.

    Först ut: två toppensaxar! Den lilla är en trådsax och är kalas precis när det låter som att den ska vara kalas, när trådar ska snippas. Taggsaxen är också dunder. Eftersom jag inte äger en overlock och tycker zickzacksöm är slamsigt syr jag främst franska sömmar. Då syr en först avig mot avig, klipper sömsmånen med taggsaxen, pressar, vänder och syr samma söm igen men räta mot räta. Allt blir mycket prydligt.

    Mer vassa verktyg! En skallpell och en liten, liten skärmatta har seglat upp i toppen av favoriterna. Så smidigt när en ska skära upp knapphål, när jag förr i tiden höll på med sax för att få upp dem hände det ofta att jag klippte rakt igenom knapphålssömmen och blev rasande.

    Sprättaren. Min bästa vän. Ojojoj, så många fel jag gjort som aldrig hade kunnat lösas utan den. Köper alla jag hittar på loppis för de försvinner ständigt och jämt.

    Och så ett lite koniskt falsben, dock i plast. Men det är bra för att håll ner sömmar eller tyg när en syr men har tagit ur knappnålen. Eller för att peta ut en krage.

    En av mina kanske mest älskade grejer alla kategorier: nåldynan. Den fick jag av pappa för säkert 20 år sedan och den är astung, i marmor, med sammetstopp och med mitt namn karvat och förgyllt på frammen. Absolut ljuvlig.

    Och sist men inte minst, något jag tycker alla som ska sy efter mönster behöver: en sybok. Jag har bland annat denna Stilbok från sent 40-tal, för mina favoritmönster från Stil är från samma tid.

    Eftersom mönsterbeskrivningar ibland kan vara väl kortfattade är denna oumbärlig när en vill veta vad de faktiskt menar, särskilt om de använder äldre termologi som kan vara svårt att googla.

    Det bästa är att skaffa en sybok som är ungefär från samma tidsperiod som de mönster en oftast syr, men egentligen lär en sig massor oavsett vilken tid de än är ifrån. Vilka är era favoritverktyg?

    6 kommentarer på Fem favoritsysaker

  • Broderade blommor, byxsömnad och måleri

    I slutet av förra veckan var det kallt, mörkt och grått. Jag tog på mig läppstift och en broderad vintageblus för att väcka lite vårkänslor.

    En kväll ägnade jag mig åt att springa till köket varje kvart då jag ungsrostade egen Start, då fick jag även ta en snäckkaramell de vändor jag kom ihåg det.

    I fredags var stjärnan Linnea var med i morgonstudion och diskuterade romantasy så jag bänkade mig i sängen med en kopp kaffe medan hon briljerade.

    Nästan hela fredagen ägnade jag mig åt att sy klart byxorna jag började helgen dessförinnan. Det var frustrerande då min symaskin inte riktigt gillar sådär tjockt tyg, särskilt inte flera lager av det. Så jag piggade upp med plättar till lunch och sydde de tjockaste lagren med dekorsöm för hand.

    På kvällen var vi hembjudna till Freddes kompisar, och vi åt middag och spelade Hitster.

    Det blev lördag och jag cyklade hem till Simon och Bim för att hjälpa dem att måla om sina hallar. På målerirasten överraskade Simon oss alla med varsin Trisslott, men ingen vann.

    Jag var väldigt sugen på att stjäla med mig deras stjärn- och månmobil hem.

    Men när hallarna var björkvita cyklade jag vidare utan stöldgods. Vidar till Copper club för middag med Fredde och Victor. Jag dök upp först och tog en öl med handtag i väntan på dem.

    Under söndagen hade vi storstädning innan jag skulle träffa mamma och Fredde skulle kolla på Hammarby. Främst städade Fredde medan jag stökade ner. Tomaterna fick äntligen nya krukor, de vanliga växterna fick söndagsspa och nya gurkfrön planterades i köksfönstret.

    När jag kom hem från lunchdejt och ärenden med mamma, och Hammarby hade segrat med 4–0, gjorde jag spa med mig själv också, med andra ord nagellack och ansiktsmask. Sitta tyst och still-aktiviteter – inte min favvo.

    Och sedan avslutade jag veckan starkt med en affogato i soffan.

    Igår tillkännagavs årets ALMA-prisvinnare och jag hade en go känsla på jobbet. Den infriades icke. En fransk författare vann, Marion Brunet. Säkert jättebra, men det hade varit roligt om en till Trast-upphovsperson fick priset. Baek Heena fick det innan jag började jobba på Trasten så jag vill också vara med, minst en gång.

    Inte helt nedtyngd av det uteblivna ALMA-priset cyklade jag efter jobbet till Amanda för att gulla med henne och leverera blandat bös. Amanda är en av få jag alltid tittar efter saker till på loppisar och dylikt, och nu hade en hel påse samlats ihop. Väl där bad jag henne ta kort på mig i mina färdiga byxor, men bilderna blev tyvärr helt gräsliga.

    Vi får trots det nöja oss med denna, tills jag tagit nya, så att vi kan syna byxorna ordentligt i sömmarna.

    6 kommentarer på Broderade blommor, byxsömnad och måleri

  • Drömmen om Karin Larsson

    Karin Larsson är en ständig källa till inspiration som ligger i bakhudet och gnager. Jag har flera Karin-relaterade syprojekt jag vill ta tag, i så i helgen drog jag fram dem alla, och alla mina Karin-böcker för att planera.

    Jag började med att bläddra i böckerna och ooha och aaha över Carls målningar och Karins kläder och miljöer.

    Älskar detta fotografi på Karin.

    Denna klänning som Karin sytt och burit blev del av en Karin-inspirerad kollektion hemtextil av Cathy Nordström. Mönstret finns som hellinne, och är såklart väldigt kostsamt .Så, istället för att ens leka med tanken på att köpa ett par meter för x antal tusen att sy en egen klänning av gjorde jag det rimliga och beställde fyra tygprover. Tanken är en prydnadskudde i lappteknik. Jag ska bara bestämma ifall jag vill dela upp vardera ruta i två, fyra eller en enda ruta. Och om det ska bli bård, och vilken färg bakstycket ska ha.

    Till boken De mina målade Carl detta mönster som användes som tapetsida på insidan av bokens omslag. Någon gång på 70talet satte Damernas värld mönstret i tygproduktion i ett flertal olika färger och jag jagar ständigt alla utom det bruna. På en loppis hittade jag det röda, och det blå budade jag hem från Tradera. Nu klurar jag på vad jag ska sy av dem, egentligen vill jag sy en pyjamas, men två på ett år får nog räcka. Men kanske skulle det kunna bli en go morgonrock?

    För flera år sedan beställde jag symönstret Karins ateljérock från Carl Larsson-gårdens webbshop, och typ samma år köpte jag ett tyg till det på Tradera också. Turligen nog tog jag dock aldrig tag i det projektet då. Jag visste ingenting om franska sömmar, och tyget hade förmodligen blivit vaskat.

    Det är ett tunt jaquardvävt tyg i förmodligen viskos, med frukter! Körsbär, fikon, vindruvor, äpplen, bananer – mycket exotiskt, men jag föreställer mig att det är exakt något sådant som Karin skulle ha gillat.

    Utöver de olika syprojekten har jag även en stickad tröja vars mönster kommer från en Carl Larsson-målning som jag borde ta tag i att sticka klart, för den har blivit liggande länge nu … Men 2025 är förhoppningsvis året jag tar tag i allt detta, kudden först!

    4 kommentarer på Drömmen om Karin Larsson

  • Loppisrunda i Nacka

    Jag går ofta på loppis. Ofta. Eller egentligen är det ju främst regelrätta secondhandaffärer, eftersom de riktigt goa loppisarna är förlagda till de somrigare månaderna. Jag har två rundor jag brukar gå på, en i Nacka och en på Södermalm. Jag tänkte berätta om båda, men vi börjar med Nackas.

    Röda Korset Ektorp

    Oftast börjar dagen med att jag cyklar hemifrån 10.30, för 11.00 öppnar Röda Korset i Ektorp, och det tar ungefär en halvtimma att cykla dit. Det finns en liten RK i Nacka Forum också, som visserligen ligger på vägen till Ektorp men den är inte tillräckligt bra för att göra ett extrastopp för.

    På RK i Ektorp däremot är det härligt, gulliga tanter och billiga priser! Här kostar jeans max en tjuga, jag gissar att tanterna inte tycker det är proper klädsel, det finns böcker, kläder, leksaker, husgeråd och textilier. Nästan inga möbler men fyndchansen är hög!

    Återbruket Fisksätra

    Efter Ektorp cyklar jag vidare till Fisksätra och brukar stanna och äta matsäck på en klippa vid havet. Man cyklar längst med Saltsjöbanan och har havet på ena sidan och skogen på den andra mycket fint.

    På Återbruket finns allt. Verktyg, möbler, vinyler, kläder, böcker, sysaker, husgeråd, växter, grejor, grunkor, leksaker, det finns till och med en åsna man stoppar i en femkrona och får rida på till salu! Här köpte jag vår stora äkta matta till hallen för 25 kr och rottingbordet med glasskiva för 400 kr, så priserna varierar absolut, men stor fyndchans finns, och cykeln är oftast välfylld när jag cyklar vidare.

    Lindra Sickla

    Vidare till Sickla! Här är ett köpkvarter med de flesta butiker en kan önska sig, men jag går främst till secondhandaffärerna, matäffärerna och bibblan.

    Hur som, Lindra i Nacka har haft tre adresser sedan jag flyttade till Nacka, men verkar nu landat. Även här finns det mesta en kan önska sig, elektronik, verktyg, leksaker, lampor, möbler, böcker, textilier, massa husgeråd och kläder. Priserna är väldigt ojämna och ibland väl höga – särskilt på kläder – men det är ändå sällan jag kommer ut tomhänt.

    Stockholms Stadsmission Sickla

    Två dörrar bort ligger Stadsmissionen, som också har flyttat dit nyligen. Tyvärr till en mycket mindre lokal, och betydligt mindre än Lindra så hit går jag sist. Det är främst kläder här, med störst fokus på damkläder, även om lite herr- och barnkläder också finns. I övrigt finns böcker och husgeråd. Inga leksaker. Inga möbler. Inga verktyg. Men prissättningen är jämn och rimlig.

    Efter Stadsmissionen cyklar jag oftast och handlar mat, och sedan hem. På vägen hem finns även Macken i Finntorp, men det vore en skymf att kalla det för en secondhandaffär. Det är en regelrätt antikaffär med fokus på art deco och prissatt därefter. Men de har också en hel del vinyler. Vi köpte vår saturnuslampa här när de en gång hade rabatt på hela affären, och den var dyr men värd varenda krona.

    I övrigt ska det finnas en butik som säljer begagnade barnkläder, men fler secondhandaffärer än så har jag inte lyckats hitta i Nacka, så sitter ni på hemliga ställen får ni gärna dela med er!

    3 kommentarer på Loppisrunda i Nacka

  • Veckan som gått

    Tillbaka från Umeå var det business as usual som gällde på kontoret, böckerna gör inte sig själva så att säga. Men eftersom Littfest hade gått så bra överraskade Johannes mig och Carin med varsin bakelse medan vi hade möte.

    Dock jobbade vi inte riktigt heldagar och jag slank förbi ett par loppisar på vägen hem från jobbet och kom bland annat hem med tre rullar tapet inspirerad av nederländskt kakel. En vacker dag ska jag ha dem i ett lantkök.

    Förra veckan fäste jag även alla trådar på vantarna jag stickat till mamma, och blockade dom ordentligt. Nu är de släta och fina, och redo att bli present när vi ses nästa gång vi ses.

    Mot slutet av veckan var det soligt och nästan varmt, så jag packade matsäck och cyklade på loppisrunda, med fikapaus vid havet. Jag tänkte göra ett inlägg med favoritsecondhandaffärer framöver, så vart jag cyklade får ni veta då.

    Efter loppisrundan gick jag på bibblan och lånade två böcker. Sen gick jag vägg i vägg och köpte en öl, satte mig i solen och började läsa Historien om Norrland i väntan på att Fredde skulle dyka upp.

    På en av loppisarna hittade jag ett litet rottingbord med glasskiva, som genast fick ersätta stringbordet som tidigare stod bredvid soffan.

    Fredagsmiddagen skulle bli godpasta och spexdrink, men jag hade glömt köpa apelsiner och fick springa till Tempo.

    Drinken i fråga var en Punch romaine, enligt rykten den sista drinken som serverades på Titanic. Jag använde det här receptet, men tycker att den var snyggare än god, är inte så värst för vindrinkar.

    I lördags fick jag kaffe på sängen och låg kvar och läste kanadensisk deckare länge och väl.

    På kvällen skulle Fredde ut, så jag bestämde mig för att dra igång ett nytt syprojekt. Ett par Quinn-byxor av sailorstuk. Egentligen ligger mina mått mellan tre olika storlekar och jag borde ha gjort en toile, men jag vägrade. Jag ville sy i jeanstyget direkt.

    Som kompensation för min slamsighet kring storleken (och att jag heller inte förtvättat tyget) var jag extra noggrann med själva sömnaden och gjorde snedslå till fickorna och snygga röda dekorsömmar.

    Medan jag ägnade söndagen åt att sy gjorde Fredde en ellösning som gjorde att vi kunde ha en till taklampa, så då möblerade vi tillbaka soffan till där den stod förut.

    I början av denna vecka har inte mycket rafflande hänt, jag har korrat en bok och jobbat, men på väg hem igår svängde jag in på Stadsmissionen och kom ut 89kr fattigare, men tre grejor rikare. Ett dokumentfack i rött läder, en sagosamling med obehagligt omslag och en bilderbok illustrerad av Tove Janssons mamma Signe Hammarsten Jansson.

    Igår hade även min favorittidning kommit med posten, Hemslöjden. Jag får en prenumeration av mamma varje jul och blir lika glad varje gång ett nummer dyker upp. Så gårdagen avslutades med läsning i badet, och nu fortsätter veckan.

    Inga kommentarer på Veckan som gått

  • Vetekattens Mjölnargårdsbullar

    För ett par veckor sedan ville Fredde ha något med vanilj, och det enda jag i så fall var sugen på var Vetekattens Mjölnargårdsbullar. De är lätta, fluffiga och fyllda med vaniljkräm. Jag bakade bara sex stycken, för så stor är min muffinsplåt, så naturligtvis är de redan slut. Hög tid att baka nya med andra ord!

    Eftersom receptet inte verkar finnas någonstans att finna på internet kommer det här, så att ni också kan göra det. I grunden kommer receptet från Vetekattens kokbok, men jag har justerat det lite, till exempel halverat det.

    Vetekattens Mjölnargårdsbullar, 24 st

    50 g jäst

    2,5 dl rumstempererad mjölk

    1,5 msk strösocker

    4 dl vetemjöl

    Lös upp jästen i mjölken. Tillsätt socker och mjöl. Arbeta ihop en elastisk deg, ca 5 minuter med maskin, eller 10 minuter för hand. Täck över och låt jäsa till dubbel storlek, ca 30 minuter.

    1 dl strösocker

    1 tsk salt

    1 ägg + 1/2 äggula (spara vitan och halva gulan till att pensla bullarna med)

    175 g smör, skuret i bitar

    7,5 dl vetemjöl

    Tillsätt de nya ingredienserna till den jästa degen och arbeta ihop, ca 10 minuter med maskin, eller 15 minuter för hand. Täck över degen och låt jäsa i ca 30 minuter.

    Sätt ugnen på 230 grader. Rulla ut degen och dela till 24 lika stora delar. Rulla runda bollar av dem, och lägg i rejäla muffinsformar. Ställ gärna formarna i en muffinsplåt för extra stadga. Täck över och låt jäsa i 45 minuter.

    Blanda under tiden vaniljfyllningen:

    200 g smör

    200 g strösocker

    1/2 vaniljstång

    Dela och skrapa ur vaniljstången, skrapa ur innehållet i en skål tillsammans med strösocker och blanda ordentligt. Rör sedan till en smidig massa med smöret.

    Pensla bullarna med ett uppvispat ägg och klipp sedan ett ordentligt jack rakt ned i bullen.

    Spritsa ner vaniljfyllningen i bullen. Se till att du kommer ända ner i botten av bullen. Strössla över ordentligt med pärlsocker.

    Sänk ungstemperaturen till 200 grader och grädda bullarna i mitten av ugnen tills de är gyllenbruna, det tar ca 12–15 minuter.

    Det är absolut ett krångligare recept än att bara göra vanliga vaniljbullar, men så värt det. Och nej, kanske en måndag inte är dagen en ställer sig och bakar krångelbullar. Men nu när receptet finns här, kan det ligga och gro i bakhuvudet tills tid och lust dyker upp någon gång under veckan.

    2 kommentarer på Vetekattens Mjölnargårdsbullar

  • Hur går det med odlingen i år, Clara?

    Dåligt, tackar som frågar. Nej, men i och med Belgien, förkylning, Plantagen som flyttat till gud vet var, Littfest och allmän lättja har jag i största allmänhet försakat mina odlingar.

    I december någon gång fick jag feeling och planterade ett par tomatfrön av oklar sort, jag var tydligen inte duktig nog att namnmärka dem. Och i slutet av januari beställde jag frön av en kvinna på Tradera och planterade ett helt tråg fullt. Nu var det hög tid att ge bägge odlingsomgångarna lite kärlek.

    Dessutom hade jag satt lite basilika i det lilla drivhuset, och rotat några basilikakvistar från köpekrukor.

    Nu är allt smått omskolat, och tomaterna blev beskurna, tyvärr räckte inte jorden till att skola om även dem. Jag måste helt klart hitta en ny jordbutik, för Icas påsar är så futtiga. Tyvärr hade inga gurkor överlevt min neglekt, så jag får plantera nya.

    Jag har verkligen ingen aning om vad det blir för tomater, eller ens om det blir tre olika. Varje år säger jag att jag inte ska odla så mycket tomater för balkongen är ju inte hur stor som helst. Men det är godaste grönsaken och finns för många roliga sorter för att låta bli.

    I kryddhyllan i köket bor såklart kryddorna, men det är förresten kanske här jag borde ha en gurkgardin. Nu när solen börjat komma på riktigt borde det kunna gå fort att få ett nytt försök att öveleva.

    Inga kommentarer på Hur går det med odlingen i år, Clara?

  • En rutig pyjamas

    Efter att jag sytt ett par pyjamasar av vintagetyger med vintagemönster frågade Tygverket ifall jag ville göra ett samarbete med dem. Pröva ett modernt mönster och sy i ett nytt tyg. Eftersom jag älskar pyjamasar sa jag såklart ja! Tygverket stod för material och jag sydde!

    Mönstret var Merchant & Mills ”Winnie”. De båda tygen är också från M&M; det rutiga är en tunnare linne- och bomullsblandning och heter ”Rhubarb and custard” och det enfärgade är i hellinne och heter ”Cool coral”.

    Dessutom behövde jag tråd och valde en matchande rosa nyans, jag planerade att sy en necessär av spillbitar så en dragkedja behövdes också. Snöret är till för att skapa passpoal och knapparna är i rosapärlemor från Tygverkets urval av vintageknappar.

    Först och främst klippte jag ut pappersmönstret. Jag var sjuk när detta ägde rum, hade jag haft mer ork hade jag förmodligen kalkerat på sånt genomskinligt mönsterpapper istället. Detta på grund av att nu är mitt mönster alltid klippt i en storlek, medan det kommer i ett stort antal.

    Jag låg mellan två storlekar men valde att ta den mindre storleken, eftersom det var en pyjamas hade mönstret mycket svängrum.

    Jag strök tyget och nålade det längst långsidan innan jag började klippa ut mönsterdelar, ett rutigt tyg vill en inte ska bli snett och vint.

    Det rutiga tyget var huvudtyg och det rosa skulle bli passpoal. Mönstret kom med färdiga delar för att veta exakt hur mycket som behövdes var, men jag ville pröva ett knep för att göra en riktigt lång bit också då jag aldrig gjort passpoal.

    Man klipper en kvadrat och mäter och matchar och hej och hå, jag sökte på Youtube och följde bara efter hur de gjorde. Och det gick fint! Men eftersom jag inte ville slösa för mycket tyg ifall det inte blev bra gjorde jag bara av en 30×30 lapp och jag tycker det blev lite för många skarvar.

    Men skarvar är perfekt att dölja ärmhålssömmar med! Mönstret säger att man ska snygga till sömmarna efter hopsättning med zickzack eller overlock, men det tycker jag inte alls är prydligt så jag syr det mesta med franska sömmar. I ärmhålor blir det dock lite bulkigt så där fick passpoal istället dölja en vanlig söm.

    Mönstret har egentligen inte slag på ärmar och benslut, men det tycker jag hör till på pyjamasar. Så jag klippte av lite i ärm och benslut och klippte ut en ny bit av tyget, men lagt på diagonalen, i lite mer än dubbel storlek av avklippet. Alla gånger jag har sytt pyjamas har jag sett på Youtube hur Lauren gör. M&M-mönstret var väldigt enkelt att följa men ibland är det ändå skönt att se en video.

    En annan ändring jag gjorde mot mönstret var att förstora fickan med ett par cm. Byxan har ingen ficka och snusdosan fick inte plats i bröstfickan som det var, så det behövdes. När jag ändå var i farten passade jag på att brodera mina initialer på den också.

    Jag har sytt ett antal necessärer i mina dagar, faktiskt var det något av det första jag prövade på att sy när jag började sy igen som vuxen. Denna gång ville jag göra en quiltad. Jag prövade två rutstorlekar men landade sedan i en mitt emellan.

    Jag ritade ihop ett mönster, så jag hade ingen instruktion att utgå ifrån, vilket gjorde att jag dels satte läderflärpen på fel sida, men också att jag i detta stadie glömde att sy dit passpoal. Nåja.

    Det blev en necessär i alla fall! Knubbig och god och dessutom en matchande rosett. Jag behöver naturligtvis sy en sovmask också när tiden finns till.

    Pyjamasen blev också klar, och precis så go som jag hade hoppats. Det är något påskigt glatt över den.

    Det påstås att mönstret är mellansvårt, men jag tycker det absolut funkar för en nybörjare med tålamod. Det mest knixiga skulle jag säga är knapphålen, passpoalen är mycket bra beskriven hur en ska få till så en behöver inte rädslas den.

    Det är bara mitten av mars och jag har redan sytt mig två, om än ljuvliga, pyjamasar. Nu när denna också är klar kanske jag kan gå vidare till annan sömnad.

    1 kommentar på En rutig pyjamas

  • Littfest

    I torsdags vid lunch satte jag mig på tåget med en stickning och en burk med chips, och några timmar senare anlände jag i Umeå!

    Det var dags för Littfest och i hotellobbyn välkomnade festivaltidningen min kollega Carin och mig. Tre av Tranans författare skulle medverka i programmet, Tanya Tagaq, Bora Chung och Sang Young Park.

    Vi checkade in och åkte sedan raka vägen ner till hotellbaren för en sen middag. Jag fick en tryffelpasta som var mycket god, vill nu ha citronskivor till allt.

    På fredagen vaknade jag av strålande solsken och trodde såklart att jag hade försovit mig, men klockan var bara 6. På frukosten stal jag med mig en extra minimuffin och sedan var det dags att gå tvärs över gatan och bygga upp vårat bokbord.

    Vilket gick fort då de flesta av våra böcker var superförsenade. Men framåt elva, två timmar efter festivalens start, hade både barn- och vuxenböcker dykt upp! Jag stickade och sålde böcker i godan ro och både min moster Lallan och kusin Linn kom förbi under dagen, vilket var efterlängtat.

    Efter en heldag av möten med gulliga läsare, bokförsäljning och författarsamtal gick jag tillbaka till hotellrummet och bytte om. Här inser jag att jag måste justera skärphällorna på denna Jane Wikström-klänning. Skärpet hamnar långt ovanför midjan, gillar de inte.

    Sen raka vägen ned i hotellbarn för en föremiddagen cocktail med Carin, Johannes och översättaren Nika, som översatt Tanya Tagaqs Spricktand. Johannes var hes efter bokmässan i London så han drack en whiskeydrink, Carin och Nika drack violdrinkar och jag slog till på en variant av en piña colada, med kokosskum!

    Efter drinken gick vi över torget till vår middagsbokning, Tanya och hennes gäng skulle ha följt med men var för jetlaggade så det blev bara vi och Nika. Inte så bara det heller! Nika har dessutom precis översatt en barnbok för mig också, en bilderbok som kommer ut i april. På Basta kunde en beställa en 3 liter stor flaska öl och dela på, turistigt och toppen tyckte vi och slog till. Vi delade på arancini och friterad kronärtskocka till förrätt, och även här var citronskivan med och briljerade.

    Gud, tydligen var maten det jag fotade mest på denna resa. I alla fall, dagen därpå var det lördag och det fanns därför pannkakor till frukost!

    Efter frukosten tog jag med mig en kaffe till hotellrummet och samlade mig inför dagen. Vid elva skulle jag sitta i ett panelsamtal och diskutera översatt barn- och ungdomslitteratur. Inför publik. Superläskigt, såklart. Men så här i efterhand kan jag avslöja att det gick bra! Det var så trevligt att prata barnböcker och tiden gick fort, kunde ha pratat mycket längre.

    Jag gick inte på ett enda författarsamtal under festivalen, det fick Johannes och Carin springa på eftersom det ändå var deras författare som var på besök. Däremot gick jag förbi Ellerströms bokbord och köpte med mig tre efterlängtade diktsamlingar. Emily Brontës är helt ny och Audre Lordes har jag klämt på flera bokmässor i rad och tänkt köpa, så när det var 3 böcker för priset av 2 mot slutet av festivalen slog jag till.

    Sen tog den vanliga festivalen slut och det var dags att plocka ihop bokbordet, eller snarare rodda om det till ett skivförsäljningsbord för nu skulle Tanya uppträda live. Turligt nog hade vi sålt så mycket böcker att det gick raskt att stuva undan. Littfest hade tagit fram en egen öl så innan festivalen var helt slut var jag tvungen att pröva en. God! Vanten var vid denna tidpunkt nästan klar och det var någon kvart kvar till Tanyas framträdande.

    Vilket var helt otroligt! 45 minuter inuitisk strumpsång ackompanjerat av trummor och cello. Över tusen personer i publiken och alla jag pratade med efteråt var minst lika golvade som jag. Tips! Idag framträder Tanya med både författarsamtal och sång på Kulturhuset i Stockholm, men när jag skrev detta igårkväll fanns det bara tre biljetter kvar, så skynda fynda!

    Efter spelningen gick vi ner i källarn för avslutningsfest för alla medverkande. Jag fick mingla med norrlänningar, dansa till Dire Straits och höra Nika sjunga Dixie Chicks på kareoke. Ett utmärkt avslut på en toppfestival!

    Och igår gick tåget hemåt igen. Någonstans i höjd vid min hemby skymtade jag dessa avverkade trädstammar, något som också är en vanlig syn i Agnäs då det finns en stolpfabrik där. Så hemlängtan till byn var större än på länge. Men snart kommer sommaren och jag åker dit, länge! Första ska bara lite vår i Nacka klaras av.

    Inga kommentarer på Littfest